Hur funkar en stjärn- eller radialmotor ?

 

 

 

 

Då och då får jag frågor,  som tar upp stjärnmotorns funktion.

Det heter ju egentligen, radialmotor och det är,  vad jag kommer
att kalla den i fortsättningen.

Radialmotorn var ju en av de tidigaste förekommande motorkonfigurationerna.

Tänk på Bleriots flygplan med en Anzani W-3,  som drog honom över Engelska
Kanalen 1909.

En radialmotor är relativt  enkelt uppbyggd. Den är luftkyld och behöver inte
kylare eller  vad därtill hör,

så man sparar vikt. Nackdelen är en stor frontal yta, som skapar skadligt motstånd.

 

De flesta vill veta :

Varför har man ojämnt antal cylindrar ?

Hur tänder den ?

Hur sitter vevstakarna fast på vevaxeln ?

En radialmotor har alltid ojämnt antal cylindrar på grund av det sätt,  tändföljden är
ordnad.

En radialmotor, låt oss säga en 5-cylindrig,  har tändföljden:

1-3-5-2-4-1-3-5-2-4 osv osv. Att man har denna tändföljden beror på,
att man vill ha en jämn gång på motorn.

Skulle motorn tända i följd 1-2-3-4-5 skulle gången blir mycket ojämn
med vibrationer.Skulle  alla cylindrarna tända första varvet medförde det,
att alla cylindrar antingen skulle stå på insug eller utblås.

En radialmotor är ju en 4-taktsmotor och den måste gå 2 varv,  innan
en cylinder kan tända på nytt. Om man hade jämnt antal cylindrar,  skulle
man ju bara kunna använda hälften av cylindrarna, då konstruktionen kräver
en överhoppad cylinder hela tiden.  Därför är det varannan cylinder som
gäller med hänsyn till radialmotorns konstruktion.

Alltså,  för att alla cylindrar ska ha utfört sin arbetstakt, måste
motorn gå två varv.

Har man en tvåtakts radialmotor, kan den tända i följden 1-2-3-4-5-osv osv.

 

Ventilerna styrs av kamaxeln,  som är cirkulär och är monterad på vevaxeln.
På kamaxeln finns nockar, som via hjul på stötstängernas bottenände  manövrerar
vipporna till ventilerna. En radialmotor har en vevstake,  som sitter på vevaxeln.
Denna vevstake kallas huvudvevstaken.

De andra kolvarnas vevstakar kallas hjälpvevstakar och är monterade på
huvudvevstaken. En genial innovation.

En radialmotor kan vara enkel, dubbel, trippel eller kvadruppelstjärna.
Alltså man kan koppla ihop block med cylindrar efter varandra för att öka effekten.
Jag tror det största man byggt,  var en kvadruppelstjärna, som byggdes experimentellt
i USA. Denna motor förlorade sin betydelse,  då  utvecklingen av jetmotorn kommit igång.

En berömd dubbelstjärna var BMW dubbelstjärna för Fw190. En finmekanisk dröm att se på.

Den finns hos BMW i München .

Motorn finns också utställd på flygmuseet som hör till Deutsches museum:

 

http://www.deutsches-museum.de/flugwerft/information/

 

 

En BMW 14-cylindrig dubbelradialmotor avsedd för Fw-190 A8.
Gav i sina olika versioner 1400-1700 bhp.

Denna motorn kan ni se på Deutsches Museum,
som har en flygavdelning länkad ovan.

 

Ni kan googla på Fw190,  så kan ni via YouYube se film och höra motorn i realtid.

Här kommer lite bilder på radialmotorer  hopsamlat på Wikipedia och egna bilder.

 

BMW radialmotor

Tvärsnitt radialmotor

Ventilmekanik till en radialmotor

Natriumfyllda ventiler för att öka kylningen.

Kamaxeln med sina nockar.

Vevaxeln till en radialmotor

Huvudvevstaken fäst vid vevaxeln och på huvudvevstaken sitter hjälpvevstakarna fästade.

Principskiss radialmotor.

En BMW 801-D-2 radialmotor för Fw 190 A8.

mats