Under en av mina expeditioner i södra Halland, körde vi förbi ett antal stora vindkraftverk i trakten av Hishult. Eftersom snurrorna såg så stora ut, åkte vi upp till ett av dessa kraftverk.
Den dagen vi var där blåste det ca 5 m/sek. Man ska bygga 12 av dessa kraftverk. Nu finns, tror jag 8.
Propellerbladen är 30 m och fundamentet är 120 m. Så totalt når man 150 m. Energin, om man räknar med en verkningsgrad på 25 % skulle räcka till att värma 1700 normala småhus.
Jag satt och kollade på ett av de roterande giganterna och fann följande.
Om bladen är 30 m långa är sträckan de tillryggalägger under ett varv 2 x 3.14 x30 = 188.4 m. En uppskattning av tiden på ett varv gav ca 4 sekunder.
Således är spetshastigheten 188.4 /4 = 47.1 m/sekund. Det betyder i km/tim: 47.1 x 3.6 = 169.56 km/tim!
Allt naturligtvis räknat mellan tummen och pekfingret beroende på tidtagningen för ett varv var aningen skattat.
Oavsett hur mycket det blåser, måste turbinerna rotera med konstant hastighet. Detta beror på att man man måste kunna fasa in vindturbinens energi på det fasta strömnätet. I Sverige har vi frekvensen 50 Hz på växelspänningen och således måste vindturbinen också producera ström med 50 Hz frekvens.
Om man skulle fasa ihop 40 Hz från en turbin med nätets 50 Hz, skulle det gamla elektrikeruttrycket: ” Friskt kopplat är hälften brunnet”! besannas med råge.
Därför reglerar man hastigheten genom att öka eller minska spänningen på fälten, så att magnetismen ökar eller minskar vilket gör att trögheten ändras. Detta är ju ett genialt sätt att reglera hastigheten. Om vinden blåser över 22-25 m/sek, flöjlar man bladen. Man ställer alltså bladen parallellt med vinden så turbinen står still. Skulle man försöka producera ström under förhållanden med 30 m/sek vind, skulle generatorn/alternatorn brinna upp.
Så kom ihåg att ett vindkraftverk snurrar lika fort, oavsett om det blåser 2 eller 20 m/sekund.
Så går det till.
mats