Kommentaren handlar om Markku

och hans flygning på Rinkaby.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentaren av Matti  står i original under posten, om ni vill läsa den.
Matti bad mig “översätta” den till svenska, vilket jag försökt göra
och samtidigt behålla tonen i kommentaren.

Intressant information om Mattis modellflygarliv.
Det är värt att begrunda. Här kommer min skrivning av kommentaren.:

Matti skriver:

Flugan

Vår flygklubb i Åbo heter Kärpänen (Flugan), apropå frågan
om texten på flygplanslådan.
Den grundades 1937, men jag vet inte exakta året, då Markku
började hänga med…

Jag kommer ihåg, att jag gick med i föreningen 1958-1959.
Ett av mina intressen var då att tälja med min kniv.
Då jag var 5-10 karvade jag mest barkbåtar, men flygplanen
började att fånga mitt intresse

.Det som verkligen fick mig att komma igång med modellflyget,
var vid en utställning om och med ungdomsföreningar i Åbo 1957,
där jag för första gången fick se Markkus modeller.

När jag såg modellerna, tänkte jag, att det var så man skulle göra !
Så ville jag lära mig att bygga modellplan, skulle jag gå med i
flygklubben i Åbo,  Kärpänen.

Vid denna tiden var modell flyget inte det populäraste fritidsintresset
ungdomen hade, men vi var trots det många grabbar i klubben.

Vi hade ett bra fält, Artukainen, där vi hade bra förhållanden att
flyga och att starta modellerna på lina. Dessutom låg fältet nära
Åbo, så vi kunde cykla dit med våra modeller. Varenda söndag
var vi där och flög. Vi hade tävling på skoj varje gång vi träffades
med korta maxtider. Ofta med bara en minuts maxtid.

Hur vädret än var så flög vi. Vi sa, att en del som tävlade,
de hade talangen det i handen eller var födda med känslan för
modellflyg.
Men för att bli en bra modellflygare, var vi tvungna
att träna mycket.
Jämte fältet fanns en motocrossbana och en
söndag sa jag: Varför försöker vi inte starta längs banan ?
Detta var innan begreppet snurrekrokar fanns. Vi lärde oss
trots det att hålla på modellen på linan längs banan !
Många söndagar tränade vi och det roade oss mycket.

Markkus modeller.

Enligt min mening är Markkus träarbete lika bra i dag som under
den gamla goda tiden. Det som begränsar Markkus förmåga i friflyg
i dag, kan vara hans förmåga att springa upp modellen och att Markku
vid hans ålder inte har den snabba reaktion, som krävs av en
framgångsrik friflygare.

Markku har arbetet mycket med trämaterial.
Att bygga ett hus är inte svårt, men att bygga flygplan, i synnerhet
små modeller som flyger bra är inte lätt.

Mekaniken.

Den sista flygningen med Kuha misslyckades , när vinschaxeln bröts av.
Vinschen var från 40-talet och hade bara M6 gänga på veven.
Markku ville jag skulle förlänga veven, så man kunde lägga ner
mera kraft på de stora modellerna.
Jag modifierade veven för hans vinsch och det höll i tre år ! Nu när
han skulle flyga sin Kuha, hade den fått nog och bröts av.

Matti