…liten fundering av en flygare i utkanten.

 

 

 

 

 

I dag skramlade MFN ner i brevlådan. MFN är en tidskrift,
som alla, vilka är medlemmar i Sverige Modellflygförbund,
erhåller.

Det har varit mycket diskussioner om tidningen på diverse
fora, där de flesta vet precis..hur den borde se ut.

Jag vet inte exakt hur den ska se ut, men en synpunkt
må jag väl få ha.

Det slår mig,  att modellerna som visas i tidningen,
se bilagda bild, är modeller vilka kräver:
Pengar – Energi – Tid – Mer Pengar.

Jag är full av beundran för de, som investerar  mycket
för att bygga sina modeller,  som det görs i division ett,
tro inte annat.
En yrkesman är ju alltid en yrkesman…

Sen har vi ju “Häftighetsfaktorn” med en bild. Jag kan
förstå, att en F-15 med dubbla jetmotorer som står och
hovrar i ett rökmoln, den anblicken kan tyckas något
häftigare än en Blue Phoenix som glider fram utan rökmoln.

Men alla,  eller  låt oss kalla det:
GENOMSNITTSMODELLFLYGAREN
han bygger inte dessa modeller.

Han bygger en ARF-modell,  som inte är perfekt efter
två flygningar. Som då han byggt modellen färdig finner,
att det finns flera delar kvar i modellens låda, vilka” blivit över.”

Som har skavanker i klädsel, hack i propellern, vingar
som sitter med gummiband och en kinesmotor i stället
för Hacker. Som i stället för att knipa av en för lång stötstång
kröker till den lite.

Men han flyger relativt nöjd och glad. Ungefär som jag själv
känner mig inombords.

Tänk om MFN kunde skildra denna delen av modellflygargänget ?

Vi som inte är perfekta, utan vi som  flyger lite på sned ?

Utvecklingen i Europa, den är ensartat

Vad är trenden ? Jo,  ska man var riktigt på topp, har man
en dyr husbil, två jetmodeller och ett helt entourage med sig
som passar upp…le pilote enviable.

Vad kostar en riktig fin jetmodell ? 100000 eller 250000 kr ?

Vi som har med en Sparky med kinesmotor, vi ställer oss
lite i skymundan . Vi känner vi platsar inte riktigt i gänget.
Ingen har naturligtvis kört bort oss, men känslan sitter i kroppen.

Det är det,  jag hänger  upp mig lite på i MFN;

Stor dyr modell = Vår tids hjältar

ARF för 1000 spänn = Du spelar i gärdsgårdsserien.

Varför inte skildra oss vanliga modellflygares vedermödor,
då vi använder servon vi lött 10 gånger, begagnade linkar,
tejpat igen hål i vingarnas klädsel  och allt  annat vi återanvänder.

Vi lever i annan värld,  än de som har modellerna på
omslaget i MFN.

Jag vet, vi ska ha fina modeller för 100000 som förebild

…eller och detta är nästan blasfemi kan jag tänka,  ska vi det ?

Vad gagnar vår hobby mest ?

Du får kalla mitt inlägg gnäll och du kommer att säga att
gör det bättre själv.

Jag försöker på denna min blogg skildra modellflyg från
den vanlige modellflygarens horisont. Alltså att det är
likgiltigt,  huruvida du flyger en modell för 50 kronor
eller 50000, bara den flyger bra,  enligt ditt sätt att se.
Därför då får du goda upplevelser.

Jag vill gärna skriva om modellflygeri, som vi kan identifiera
oss med.

Om jag lyckas…ingen aning, men jag försöker !

Bilden på omslaget som utgör ingressbild till denna post,
har jag helt skamlöst fotograferat av från senaste  MFN,
vilken jag som medlem erhåller för en del av min medlemsavgift.