Denna posten om Åke Gustavsson publicerade jag för 8 år sen.
Det finns 3 poster om Åke. Sök i rutan till höger “Åke Gustavsson”
så hittar du de andra två.
Det tål att läsas igen.

Modellflygare i mer än 60 år.

Jag besökte Åke Gustafsson, modellflygare boende i Torekov,
häromdagen .

Åke kommer ursprungligen från Värnamo, där han började
sin modellflygbana hos Modellflygklubben Termik runt 1950.
Åkes främsta intresse inom modellflyget har varit friflyget,
som han varit troget i mer än 60 år.

Nu är Åkes främsta intresse OldTimer friflyg. Generellt kan
man säga han bygger friflygande modeller som konstruerats
för upp till 80 år sen ! Om sådana gamla konstruktioner
flyger undrar du……det kan jag lova, de gör!

Tillsamman med sin fru Anita brukar Åke utgöra tävlingsledare
och chef för sekretariatet under OT-tävlingarna i Sverige.

Åkes verkstad var full med modellplan och alla modellerna
var ytterst välbyggda och fina. Som Åke sa, är problemet
att hinna flyga med alla modellerna.

På min fråga hur lång tid en friflygande modell tar att bygga
från ritning, svarade Åke att en okomplicerad modell,
om det finns sådana, den tar ca 100-150 timmar att bygga.
Betänk att en friflygande modell ska vara lätt, så materialvale
t är viktigt och sättet som friflygmodeller är uppbyggda ska
gynna kriterierna lätt och starkt. Att klä en friflygmodell
med pappersklädsel och få det snyggt kräver erfarenhet
och kunskap. Det visar Åke på sina modeller.

Som alla andra modellflygare väntar Åke på våren, när det
är behagligt att flyga med hänsyn till vädret. Annars är vintern
inget hinder för att friflyga. Tvärtemot, så var isbelagda sjöar
ofta bra platser att ha friflygtävlingar på, då man stora fria ytor.

Först kommer det bilder på Åkes flygverksamhet under ungdomstiden.

Bilderna visar, tycker jag, verkligen hur miljöer och människor
såg ut vid denna tiden. Man kan dra på munnen åt en del saker,
till exempel att 14-15-åringar går med hatt, eller som det hette då ”kanna”.

Men tänk på, hur folk i framtiden kommer att skratta åt dagens
mode bland yngre människor, när de går med sina byxor hängande
nerför halva ändan och med ett Gällivarehäng, som slutar nedanför
knävecken……

Bilderna föreställer Åke och hans modellflygkamrater under tidigt
50-tal. Bilderna i svartvitt har jag fotograferat av från Åkes fotoalbum
så han har upphovsrätten.

Åke under tidigt 50-tal med en av sina egenkonstruerade modeller.

Så här såg det cirka 1955 på en tävling. Kolla bilen i bakgrunden.
Jag tror det är en Vauxhall Standard 8….? Men tack till Inge Ahlin,
som rättade mig och sa det är en Lloyd. Jo jag minns dessa små
bilarna med sina rykande tvåtaktare.

Modellen i gossens hand är väl en F-knarr….

Detta är en bild av en av Sveriges främsta modellflygare.
Anders Håkansson från vår södra provins Skåne.
Han tävlade på toppnivå i mer än 60 år och jag hade
nöjet att träffa honom några gånger. Han avled häromåret.
Modellen är det en Wakefield….

Rolf Hagel med tidstypisk utrustning. Skinnpaj, motorcykelluva i skinn
med tillhörande glasögon och i kardan en F-Knarr. Klart man var nästan
oslagbar då. Rolf som var den kanske motorkunnigaste modellflygare vi haft.
Gick bort för några år sen.

Bara horisonten är gränsen !

Uppvevning av gummimotorn. Modellen ? Ja, det ser väl alla…….

Piloten och hans skugga

Ett gammalt tidningsklipp, men ett bevis på viktorian.

Ut i naturen modellplansburen !
Eller i alla fall i en härlig bil och en Apollo moped med Zuendappmotor.

Personerna på bilden är: Karl Gustav Adolfsson, Bertil Lindahl
och Stanley Hillevärn.En fantastisk bild. Ett brottstycke från det karga småländska
odlingslandskapet i stenig skogsbygd i tidig vår. Som en miljöbild ur “Utvandrarna” nästan
. Bilen, kan det vara en Opel Kapitän 1949? Ja, jag är väldigt osäker,men detta var ingen
dålig bil vid denna tid. Kolla kläderna: Skinnjackor och som kronan på det hela, grabben i mitten
utrustad med en hatt eller som det hette “kanna”. Dessa tider kommer aldrig tillbaka, men jag är
säker på man hade lika roligt då som i dag, trots inget Internet eller mobiltelefon.

Opel Kapitän 1949 i all sin glans.

Vad ser ni pilotens blick ?

Stolthet. Känslan att modellen slår alla medtävlare.
Det är det modellflyg bland annat handlar om.
Att man åstadkommit något själv.

Provvevning av ny gummimotor. Vid uppvevning av gummimotorn töjer man gummit
och går sakta framåt i takt med att varven läggs på. Diverse smörjmedel applicerades
så man skulle få ut maximal kraft ur gummit. I dag flyger man bara en start med varje
gummimotor på toppnivå, sen byts den. Jaja, tiderna förändras. Under kriget när
importen var omöjlig av Pirelligummi, då fick man vackert flyga med gamla snoddar,
för det fanns inget annat och det var lika för alla.

Stolta piloter från Småland med modeller inför en tävling.

Från en tävling på tidigt 50-tal med Stanley Hillevärn till vänster
och jämte honom Arto Viiri Finland,hans medtävlare. Piloten med
modellen till vänster, Ho Fang Chin var mycket duktig byggare och
flygare. Han startade senare en modellflygfirma som hette tror jag
“Orienthobby”. Tyvärr omkom han i en bilolycka runt slutet av 70-
cller början av 80-talet. Till höger längst fram Otto Henningsen Tyskland.

En egenkonstruerad gummimotormodell. Kolla den långa kroppen
. Alltså på modellen. Pilot Bertil Lindahl med sin G:int som han
blev Smålandsmästare med. Bilen i bakgrunden går inte heller av för hackor.
En Morris Minor.