Här fortsätter vi vandringen i Svedinos museum i Ugglarp.
Del två av redovisningen av mitt besök i museet innehåller blandad kompott.
Här finns propellerplan och de tidiga jetkärrorna. Vidare finns det bilder av
detaljer på föremålen, som jag tycker är värda att dokumentera, för att man ska
få en helhetsbild och skapa en känsla av den tid, då planet tillverkades.
Vad jag efterlyser på museet, är att man hade gjort ramper vid några plan, så
man kunde fått en överblick ovanifrån till exempel ner i cockpit.
Sen hade jag nog lagt ner arbete på att ordna belysningen på ett bra sätt,
nu är det mycket mörkt bitvis.
Som jag ser det finns det i huvudsak två kategorier, som besöker platsen.
Dels den vanlige turisten med familj, som är nyfiken och ser det som ett
utflyktsmål och sen är det för de, som är mycket intresserade av flyghistoria.
Jag tror, utan att veta, många av besökarna är av det senare slaget.
Hade man ordnat föremålen lite efter deras “krav” hade kvaliteten
höjts betydligt.
Jag menar, det är lätt att jämföra med RAFmuseet i London eller Duxford.
Dessa institutioner är ju nationella och har stora ekonomiska resurser, vilket
ett privat museum inte har.
Men man måste göra det bästa av det.
Ok nog funderat här kommer bilder:
Motorn på Pembroke är en 9-cylindrig radialmotor på ca 550 hk av fabrikatet Alvis Leonides.
Motorerna drog fram kärran i max 300 km/tim
Ännu en sidobild på Skyraidern. I kroppen kunde man stoppa in 6-10 personer.
I Vietnam flögs den med upp till 24 personer inklämda vid ett tillfälle.
Om du flög en Viggen så var detta din arbetsplats på tidigt 70-tal.
En detalj på Ju 52. En dynamisk hjälp för manövrering av klaff.
På flygplan från denna tid hade man i regel en gyrokompass i planet
som styrde “underkompasser” ombord.
Denna Moderkompass kommer från en Ju 52/3M
Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kompass
En blandad kompott av fullsize och modeller.
Fullskalakärrorna av mindre och lättare modell.
En klassisk kärra, Klemm 35 från Kungliga Krigsflygskolan på Ljungbyhed.
Den röda modellen är en Dart Kitten i skala 1:4.
Undrar om den är byggd efter Pär Lundqvists ritning.
Det är nog ganska troligt, då detaljerna stämmer överens
med hans konstruktionsritning. 
Dart Kitten förlagan finns i England där den fortfarande flyger.
Inte dåligt….80 år gammal.
En Tipsy, som det fanns olika varianter av. Detta är en Tipsy S2.
Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Tipsy_B
En mycket snyggt byggd friflygande OldTimermodell
konstruerad för mer än 60 år sen.
Likaså en snygg modell, ca 4 m spv av en Ka-6E.
Fullskalakärran har jag flugit ett antal gånger.
Konstruerad början-mitten av 60-talet.
En Bergfalke II/55.I en sådan lärde jag mig flyga. Registreringen var SE-SYU i Skövde.
Nosen på en Ercoupe.
Påminner lite om SAAB Safir…
Ercoupen var unik med sitt styrsystem. Man hade inga sidoroderpedaler,
utan skev och sida var kopplade.Det gjorde planet lättfluget under de
flesta omständigheter, men problematisk i vissa lägen. Anders Malmberg
hade en Ercoupe i Halmstad.
Klemmen och till vänster det gula är en Linktrainer,
som användes för att träna IFR-flygning.
Motorpaketet på en SK 12. Ser ni det lilla hålet vid 8:an ?
Där stoppade man i veven för den dynamiska starten av motorn.
Focke Wulf Stieglitz byggdes i otaliga exemplar.
En DFS Olympia segelkärra.
Konstruerades som en enhetsmodell för olympiaden i Helsingfors 1940.
Tyvärr kom det annat i mellan. Men Olympian flögs mycket
efter kriget, eftersom den hade hyfsade prestanda.
Länk: http://de.wikipedia.org/wiki/DFS_Olympia_Meise
På Focke Wulf Stieglitzen satt denna typskylten på motorn.
Man har angett kompressionsförhållandet och maxvarvet.
Viktigt att veta då man väljer propeller.
Så här såg det ut.
Ercoupen ser ut som ett plan ur en Kalle Anka film…..
Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/ERCO_Ercoupe
Fena och sidoroder på DFS Olympia .
Stjärtbommen och del av stabilisator på en Vampire J28B.
Mycket nitar för att hålla ihop plåtarna.
Statiska massbalanser på höjdroder J28 Vampire.
Vampire kallades i folkmun vid tiden den var i tjänst för “Blåslampa”.
Det kan man förstå.
Denna kärran har ju sett sina bästa dagar.
Har man tejpat ihop kroppen med maskeringstejp ?
En dålig bild på cockpit i J 28.
Japp, man kan låsa en repstump mellan klaff och skevrodertrim…
En J29 A Flygande Tunna från F16.
Ett föremål i bra skick. En rysk helikopter Kamov Ka-26.
Helikoptern är en koaxialhelikopter, alltså med två motroterande rotorer,
vilket gör att man inte behöver någon stjärtrotor för att motverka
vridmomentet vid användandet av enkelrotor.
Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Kamov_Ka-26
Jag var bara tvungen att fotografera svetsen på ett av landställsbenen.
Svetsen körd med pinne och gas. Eller om man kört elsvets
så har man använt tomtebloss som elektrod.
En Sk 16 i Ljungbyhedsfärg 
Vi byggde tidigt jetmotorer i Sverige och licenstillverkade Goblinmotorn.
Luftintag och kompressorhjul
Kompressorn komprimerar luften in i brännkammaren.där bränsle tillsätts
och antänds. Gasen expander och går igenom turbinen som via motorns
vevaxel driver kompressorn.Efter turbinen går gaserna ut i utloppet och
enligt Newtons lag trycks planet framåt. Enkelt uttyckt.
Del av turbinen efter brännkamrarna
På en motor med radialkompresso sitter brännkamrarna just som namnet säger
radiellt runt motorn.Till skillnad mot en axialkompressor.
Det kommer mera.
Länk Svedinos: