i synnerhet när det gäller segelplan.
Jag är glad och stolt ägare till en klassisk bok om segelplan, som skrevs av de främsta företrädarna inom aerodynamik, flygmekanik och konstruktions- och byggteknik i 30-talets Tyskland. Inte bara har konstruktörerna och teoretikerna skrivit, utan också de aktiva tävlingsflygarna har lämnat sina bidrag. Tyskland var världsledande och är det fortfarande inom området högvärdiga segelplan.
Boken trycktes 1942 i Tyskland och jag är omåttligt glad, att jag äger den. Jag vågar påstå , jag läst varje sida noggrant och lärt mycket!
När man läst boken, förstår man att kunskapen inom ämnet segelflyg, redan då var hög. Detta kom som en följd av tyskarnas vilja att utforska och experimentera. På 20- och 30-talen flög man i stort sett bara hang och hang finns det gott om i Tyskland. Speciellt Rhön blev ju berömt. Den mest kända platsen är Wasserkuppe , där man kan säga segelflygets vagga stod.
Det var här man lärde sig att utnyttja de termiska uppvindarna, som gjorde det möjligt att vinna höjd utan att behöva ligga och kana på ett hang.
I och med nazisternas maktövertagande skapades det ekonomiska möjligheter för flygklubbarna att företa experiment. Det var av intresse för regimen ,att fostra blivande militärpiloter, genom att ge dessa möjlighet , att lära sig flyga segelplan. Man kan också säga, att utvecklingen av segelflyget låg i tiden.
Även i Sverige utgick statsbidrag för de som tog segelcert. Jag tog mitt segelcert 1967 och jag tror statsbidrag utgick fortfarande, men jag är inte säker.
Konstruktionerna skedde oftast i anknytning till olika universitet, där man hade en inspiratör och mentor. Kända ställen där man konstruerade segeplan var Berlin, Aachen, Darmstadt, Muenchen, Stuttgart och Göttingen. Dessutom hade man kommersiella tillverkare som Schemp-Hirth, Schleicher, Schneider-Grunau, Jacobs-Schweyer och Weber. Flera av ovanstående företag existerar än i dag.
Jag har fotograferat lite bilder ur boken , vars förlag inte mer finns. Andra bilder har jag fotograferat av från bilder i museét på Wassekuppe. Det stod inget om copyright, därför använder jag de.
Här kommer lite bilder med lite förklaringar. Jag vill bara visa, hur vackert man byggde vid denna tid.
En av de vackraste bilderna.
En konstruktion från sent 30-tal
Gummirepsstart med fyra “Anfänger”med “Ägg”, dvs piloten satt i en inklädnad.
Planritning på en övningskärra från mitten 30-talet
Så här kunde det se ut en söndag på Wasserkuppe. Rakt fram Fliegerdenkmahl. När jag var där sist för ett
år sedan såg det likadant ut, med undantag för att inget folk var där i det kalla vädret.
Här ser man den höga aktiviteten på 30-talet på Wasserkuppe i samband med nationella tävlingar.
En känd tysk jaktpilot har flugit en segelkärra.
En högvärdig, glidtal 1:33.5 kärra över Wasserkuppe.
Wasserkuppe
Nästan konfigurerat som den tidens jaktplan
Kanske det mest avancerade planet före kriget. Med flappade vingar och glidtal 1:37
Man experimenterade mycket med flygande vingar och annat. Man hade ju inga andra möjligheter.
De laminära profilerna var inte kända och det dröjde till 50-talet innan man förstod att använda dessa.
En av Hortens flygande vingar. hans mest avancerade vinge hade ett glidtal på 1:35
Efter en gummirepsstart
3 av de 6 gummirepsdragarna just efter start.
Här kopplar piloten loss gummirepen och glider ut till lyftet på hanget.
En Anfänger, som var föregångaren till SG-38 i väntan på start.
Lite högre sen släpper han stället.
Målning M/1938
Reklam för motorer till motorseglare. Denna fabrik låg i Brandenburg i sydöstra Tyskland och var verksam med
motorbyggandet tills kriget slutade.
Tja, en sån skulle jag gärna haft….
Detta ser lite ut som HPD eller …?
mats