………VAD ÄR DET JÄMFÖRT MED….
PIMPIM
Tänk att väckas av detta vackra ansikte på morgonen….
mats
mats
Jag var ett ärende öster om Halmstad, körde en sväng genom Tönnersjö och SveaSkog.
Inte var det mycket att se, men vintern är kvar. Jag besökte en kompis, som äger Ekebergs Gård och han hade haft många vildsvinsbesök.
Låter lite märkligt ibland, när man hör markägare klaga över svinen, samtidigt som man matar grisarna för att kunna skjuta enkelt från ett gömsle. När jag körde genom SveaSkog , såg jag flera skjutlavar med åtel framför…åtlar som bestod av gammalt bröd, wienerbröd, småkakor, majs och sockerbetor.
Inte konstigt att man märker en degenerering i vildsvinspopulationen. Den yttrar sig bland annat som en av människans välfärdssjukdommar, karies. Detta på grund av wienerbrödsdieten.
Ett annat resultat av matningen är att suggorna i sin första kull inte får 2-3 kultingar, utan de får upp till 5-7 stycken. Det naturliga urvalet urvattnas och stammen blir sämre.
Jag tycker mig ana ordet “dubbelmoral” här. Man klagar över grisarna, samtidigt som man matar…….?
Några bilder.
Kanadgässen, en inkräktare och icke önskvärd art i vår fauna, visar vilka födgenier de är. Här ihop
med svenska grågäss.
Kanadgässen är talrika som Egyptens gräshoppssvärmar. Rätt tillagade är de goda att äta.
Några grågäss lättar och flyger en runda för att sen återvända.
Grågäss, lätta att känna igen.
Vid denna tiden ser jordbrukslandskapet torrt, kallt, vindpinat och sterilt ut.
Inne i Försöksparken ligger snön kvar, där inte solen når.
Sluttningen ger skugga så snön kan ligga kvar. Gruset kryper med solens hjälp
fram som två långa smala fingrar längs vägen, som för att känna sig fram försiktigt.
Modernt skogsbruk. Ser i mina ögon ut som ett ekologiskt sammanbrott.
Så här såg inte tallarna ut förr i tiden. Nu står de som enda överlevande efter en slutavverkning.
Ser ut som magra tysta åskådare spanande efter sina grankompisar, som nu ligger paketerade i
sågtimmervältor för vidare transport till sågverken.
En korp lämnar i lugn flykt sin utkiksplats i en töretall.
Kanske en av Odens korpar. Minns ni vad de hette ? Hugin och Munin. Vet ni vad
namnen betyder ? Hugin betyder “Tanken” eller Den hågade”. Jämför när man säger
“Ha något i hågen”. Munin betyder “Minnet”. Orden är fornnordiska, vilket ju kanske lät
ungefär som dagens isländska.
Stora Skärsjön med halvmetertjock is. Perfekt för isfiske…..eller modellflyg.
Bilderna tagna med normalobjektiv på ganska långt avstånd. Därför är inte kvaliteten super.
mats
Jo, för nu har medlemskortet från min klubb kommit, så man kan flyga…..
Fast jag tycker SMFF (vi) kunde haft färg på kortet som förut.
mats
Jag har en GoPro 3 Black Edition, som jag är väldigt glad för
tack vare dess fina prestanda. I och för sig är den för dyr i Sverige.
Fick chansen att köpa den billigt via lite kontakter, så priset var rimligt.
Jag testade kameran både video och pics och fick ett superbra resultat.
Allt gott och väl så långt. Nästa gång jag skulle ut med den, så ville jag
radera allt , på det minneskort som följde med, vilket var ett
kvalitetskort på 32 Gb. Enklast som vanligt att formatera, är ju att ta
minneskortet, sätta det i en kortläsare och formatera i rätt format i
datorn. Det gjorde jag också och satte tillbaka kortet i kameran.
Ut med en ny fotokärra med GoPron fint sittande i nosen, kollade
allt och slog på kameran. Där stod man i -7 grader förväntansfull
och så fick man det glada meddelandet: SD Error……
Alltså, packa ihop hem, bort med kameran och in på skrivbordet.
Ny formatering och test. Samma meddelande SD Error.
Klart man blev glad. Jag tänkte att kanske drivrutinerna i kameran
är korrupta , så jag gick in på GoPros hemsida och skulle uppdatera.
Möttes av det glada meddelandet: Se till att du har ett tomt,
fungerande minneskort i kameran……Förstår ni att detta är
ett Moment 22 läge ?
På alla sätt försökte jag lura kameran att acceptera kortet.
Jag startade kameran utan kort, stoppade sen in kortet och fick
kortet att säga ok. Men jag kunde inte göra nåt med kameran.
Till slut ville den inte starta.
Jag lade det åt sidan och åkte nästa dan till firman,
som sålt den till mig. En yngre man tog kameran, sa att jag hade gjort fel…….
Gör du det då rätt nu då, tänkte jag. Han tog kameran, slog på den och
det glada budskapet SD Error lyste lite hånfullt. Sen tog han ut kortet,
formaterade det och stoppade tillbaka det. Resultat i displayen: SD Error.
Nu var han inte jättekaxig mer. Ut i affären tog ett nytt kort i hyllan,
stoppade in det och än en gång det glada budskapet om korrupt
minneskort. Han gick än en gång ut på lagret, hämtade en ny kamera,
stoppade i mitt minneskort och igen sket det sig för honom.
Han bytte kort och satte i sitt nya med lika deprimerande resultat.
Jag sa att ring generalagenten och kolla, om vi gör nåt fel.
Jag hade stått där en halvtimme och sa, nu får ni ordna en lösning.
Således fick han krypa till korset och ringa generalagenten.
Efter 10 minuters instruktion kom han med en handskriven lapp.
Enkelt uttryckt stod där:
FORMATERA ALLTID MINNESKORTEN I KAMERAN
MED KAMERANS EGET PROGRAM.
Det är lätt gjort i menyn. Gå till
“Verktyg” – Papperskorgen – Radera allt – All/Format – Yes
Sen fungerade alla , vi testade.
Jag har läst på nätet, hur mycket problem detta skapat för användare
och jag tycker det är skit, att inte importören kunde skickat med en lapp,
där denna anvisning om formatering stod. Det är många som fått problem,
hängning, omöjlig att starta och naturligtvis omöjlig att uppdatera.
Så vad som gäller, är att formatera i kameran med kamerans program.
Uppdatera din kamera enligt länken nedan !
Här kan du klicka, så får du information, hur du uppdaterar
din GoPros Firmware.
kan vädret vara behagligt. Det var det i dag fredag. Vindstilla, solsken och 2 grader kallt. Kan det vara bättre på vintern ?
Det vill säga, om man är flygsugen….det var jag i alla fall, så jag åkte ner till Höka med ett lätthanterbart plan, som man kan flyga med vantarna på….
På modellen hade jag min OneCam kamera, för att kunna kolla hur den fungerade efter lite förändringar.
Som vanligt var det ingen kö till pilotrutan, utan man gick ut på jungfruelig mark. Det fanns inte ett mänskligt spår.
De enda spår man kunde se, var hararnas patrulleringsspår runt hus och längs staketen.
Nåväl, på med vingen, i med acken, koll att allt fungerar, på med kameran och iväg. Det var som att flyga i grädde !
Men när jag klättrat till ca 100 m, då fick jag termik. Termiken var väldigt stark och modellen steg fort, tills jag hade svårt att se dess läge i det starka solskenet. Mina solglasögon är ju vanliga 300 kronors skräp, men jag har lovat mig själv, jag ska köpa ett par solglasögon med riktiga slipade glas, så man kan se perfekt. Jag provade sådan förra sommaren och det var skillnad som natt och dag, jämfört med skräpet jag hade.
Landningen försökte jag göra riktigt bra, så modellen inte skulle köra ner nosen i den lösa snön. Det hjälpte inte, modellen sjönk ner efter bara en glidning i snön på en meter. Hur mycket snö det var på banan ? Mellan 15-20 cm. Mer än jag förväntat.
Jag lägger inte upp nån video, för Hökafältet är så väl filmat , så de flesta vet, hur det ser ut.
Däremot några stillbilder om ni glömt hur det ser om vintern på vårt fält.
En hares till synes irrationella spår
Stugan i vinterdräkt
Hade detta varit från en Walt Disneyfilm, hade någon kommit och spelat på istapparna….
……ser ut som två personer suttit på bänken under snöandet och lämnat avtrycken kvar…..
Inte har det varit trängsel här inte…………….
Klart för start.
Landningen, som inte blev vad jag hoppats på…
….för det var pulversnö.
Haren respekterar staketen. Trots det inte finns skyltar……
Just precis, en älg har älgat omkring på campingen, för vem skulle annars älgat omkring….?
Ett vildsvin har dragit fram. Man ser borsten på undersidan av kroppen släpat i marken.
Matsök av gris.
Hoppas detta är sista vinterbilderna….men säker kan man aldrig vara.
mats
Men när jag kom ut i dag kl 0730 såg jag att vintern kommit tillbaka. 10 cm snö minst hade det kommit. Minus 3 grader…..
Ja, hoppas detta är sista sucken av vintern.
Vi får göra som lopporna, vi får leva på hoppet !
Roligt att hoppa in i en djupfryst snöig bil….
Tur man inte ställt in snöplogarna.
Inte så där övermåttan vårlikt…
Till och med kråkorna såg deppade ut.
mats
…det slumpmässiga urvalet ihop i en logisk följd…….
Jag skulle åka och se på en häst öster om Halmstad
i lördags. Vädret….tja 0.5 grader och ostlig vind
ca 8-10 m/sek.
Vinden kryddad med enstaka snöflingor, så man
skulle få en påminnelse, att vintern den är inte
över….än.
Som vanligt hade jag min kamera med utrustad
med normalobjektiv.
När jag körde längs vägen, såg jag något,
som såg ut som en flock storkar eller flamingos.
Fast flamingo i Sverige på vintern…..? Knappast troligt.
I alla fall så stod de ute i ett skördat majsfält.
Jag tog kameran, spatserade ut i naturen för
att lösa mysteriet.
Det var helt enkelt överblivna majsstänglar,
som maskinen hade missat. Så var det mysteriumet
löst och bilder tagna.
När jag nu slagit in på naturbilder, så observerade
jag stora vita fåglar på en åker, som betade av brodden
. Det var en flock av migrerande sångsvanar.
De är mindre än knölsvanen och har en gul näbb
på ovansidan. Så det är lätt att skilja på de två arterna.
Knölsvanen låter mycket mer än sångsvanen under
flykten. Vingbruset från knölsvanen är mycket
kraftigare än sångsvanens nästan timida sus.
Några bilder blev det här oxå.
Det tredje djuret jag fick syn på, var en rådjursbock
på en vall. När jag stannade till, satte han av i galopp
, så jag höll bara upp min kamera och tryckte av en
serie bilder. Kameran var inställd på serietagning.
Det är en mycket bra inställning, om man vill plåta
rörliga objekt. Något blir alltid lyckat.
Men hästen då? Jo, den går fortfarande i sin hage
ofotograferad, för han ville inte vara med på bild .
Här kommer bilderna. Jag hade hellre redovisat
modellflygbilder, men vädret………..kanske det
kan bli nåt i morgon, om vinden lägger sig lite…
Detta såg jag och min första tanke var……
flamingo i Sverige ??? En ornitologisk sensation eller……
.men det var det inte…..! Det var stänglar från majsodlingen…..
Här ser du den gula näbben med sin svarta spets och undersida.
Både yngre och äldre fåglar.
Ett styck rådjur. Man kan inte avgöra här om det är en bock eller get…..
…men här kan man göra det, genom att man ser hårpenseln, som det kallas.
De svarta märkena i vallen är resultat av vildsvinens aktiviteter.
såedemede
mats
Detta hittade jag på LiveLeake.com , länk till sidan: http://www.liveleak.com/
En modellflygare som hänger en EPP-modell under en väderballong. Förser den med telemetri och streaming video ner.
Lite vågat, men den som inte vågar utan bara intar åskådarens roll, vinner aldrig något…..
Värt att se på !
mats
Det gäller både antalet deltagare och det fina vädret. Solsken och lagom vind 4-8 m/sek rakt på. Garanterade fint lyft på hanget, vilket inte bara modellflygarna utnyttjade utan också skärmflygarna.
Piloter från Herljunga, Lidköping, Skövde och Falköping var på plats.
Flygninga gick bra i det fina vädret och inga haverier att tala om. Det kan ju alltid uppstå småskador vid landningen eftersom marken inte är slät och det finns hinder.
En man landade i ett träd……ja inte piloten utan hans modell…..
Ålleberg Modellflygklubb, där jag är stolt medlem, är en av landets aktivaste klubbar där medlemmarna är hängivna och aktiva modellflygare, med betoning på flygare. Alltså lite prat och mycket flygande.
I april anordnar klubben som vanligt ett hangläger nere i Ystad. Det sker 25 – 28 april. Flyger gör vi på Hammar, Kåseberga eller Ravlunda. Det beror på vind och hur skjutfältet är tillgängligt.
Här kommer lite bilder från Ålleberg:
Roffes Jantar inför provflygningen.
Connys Bergfalke
Båda strävar mot skyn…..
Första starten för Bergfalken
..han har köpt vingar för pengarna…..
Skärmflygaren hade en fin dag med bra flyg.
Ari beredd.
Fint och troligtvis dyrt.
Är detta typiska modellflygarfordon ?
Kalle med sin Ceres.
Tänk om man haft en sådan radio 1975…..?
Västhanget Ålleberg mot Falköping/Mösseberg
Full aktivitetet
Modeller och en hängglidare
Skärmflygare som dragit upp trasan och som avvaktar rätt startögonblick.
Lite fika i solen är aldrig fel, tycker i alla fall Rolf-Erik från Herrljunga
“Min är störst”, säger Roffe.
Inför första starten
mats
Om ni undrar varför jag skrev rubriken på engelska, så är det för det ska bli lättare synligt i sökmotorerna. Det kallas SEO, som betyder Search-Engine-Optimiziation.
Allt började, när jag fick smuts på sensorn på min Sony systemkamera. Mycket irriterande med fläckar på bilderna. Jag kunde väl i regel beskära eller retuschera bort det, men jag ville ha det fixat.
Jag var tvungen, att skicka kameran till en firma, som var specialiserad på rengöring av optik. Den kom tillbaka perfekt. Deras servicetekniker berättade för mig, hur man kan göra själv, för att få den ren.
För det första ska man vara rädd om sina grejor och hantera de som de delikata instrument de är. Alltså, om man byter objektiv, se till att inte smuts åker med in.
Egentligen, sa teknikern, ska man ha ett kamerahus till varje objektiv, för att man ska vara på säkra sidan. Men det kan man ju inte, om man är hobbyfotograf med begränsade resurser.
När man byter objektiv, ska man hålla kameran med objektivet mot marken, så att när objektivet är väck ur kameran, den eventuella smusts som finns från objektivfastsättningen, kan ramla ur.
Samma procedur då du sätter dit ett nytt objektiv. Håll kamerhuset med öppningen nedåt, när du fäster objektivet.
De flesta systemkameror har en rengöringsmode för sensorn. Använd den samtidigt som du har kamerhuset öppet så smutsen kan ramla ut.
Det som samlar skräp där det påverkar bilden, är i stort sett två saker: Objektivet och sensorn.
Objektivet är på utsidan lättåtkomligt och är därmed lätt att göra rent. Använd endast de rengöringsmedel fabrikanten rekommenderar. Inga mystiska rengöringsmedel eller lösningsmedel. Linserna är ofta behandlade med olika kemikalier för att linsen ska erhålla vissa önskvärda egenskaper, där för är det viktigt, man inte applicerar en massa konstiga rengöringsmedel, som kan skada dessa lager.
Jag använder nedanstående rengöringspenna på anmodan av yrkesmannen. Den finns i fackhandeln och kostar mellan 100-250 spänn.
I ena änden en utskjutbar borste och i andra en mjuk rengöringskudde i rätt material för linser. Jag tar först borsten och borstar rent, sen rengöringspadden. Då blir ytan ren. Klen inte på konstigheter på padden, i tron att det blir bättre, det blir det inte.
Detta heter min rengöringspenna för linser.
Exteriör
Penseln delvis utkörd med hjälp av mekaniken på pennans sida.
Hela penseln framme
Andra delen av pennan där rengöringspadden sitter, skyddad av ett hölje.
Den andra delen av rengöringsattiraljerna är luft. Ska du blåsa i kameran ska du ha ren och torr luft. Varifrån får man det ?
Jo, hos BilTema kan du köpa en sprayburk med ren luft utan tillsatser för en hundring.
Så här använder jag den på en sensor:
Först konstatera jag att sensorn är kontaminerad med smuts. Det gör du lätt genaom att ta en bild mot helst en molnfri himmel. Sen importerar du det till datorn, drar upp den maximalt, lägger på max kontrast och mörkar den lite.
Då kommer du att se smutsen som runda “Bubblor” på bilden.
Öppna kameran, dvs ta bort objektivet.
Se till att ytan där du arbetar är ren.
Ta fram rengöringspennan och för ut hela penseln. Jag förutsätter din pensel är ren.
Borsta sensorn försiktigt med penseln med försiktiga tag.
BilTemas konserverade luft.
Läs här:
http://www.biltema.se/sv/Kontor—Teknik/Dator-och-natverk/Tillbehor/Dust-Off-36520/
Ta fram luftburken och spruta luften med hjälp av medföljande munstycke mot och runt sensorn.
När du är klar, drar du ut munstycket under sprayning av luft.
Nu bör din sensor vara ren.
Kolla enligt tidigare genom att ta några bilder.
Fortfarande smuts, gör om hela proceduren.
Med ovanstående procedur fick jag en hopplös kompaktkamerasensor helt ren.
Det viktigaste är noggrannhet och försiktighet. Tänk först-Handla sen !
mats
Den mest förekommande och kanske mest använda ActionCam,
som finns är ju GoPro. Jag köpte min första för 3 år sen och blev förtjust i den.
En nackdel var att den kom med ett extremt vidvinkelobjektiv. Man kan fixa
detta i Sony Vegas Pro, men jag har väntat på nyare kameraversioner.
En actioncam jag har beskrivit är den som Tomas på HAB i Ljungby säljer, OneCam.
Den är mindre än GoPro och har ändå en högupplöst LCD-skärm, så man kan se
vad man plåtar inom vissa gränser.
OneCam funkar bra i bra ljus. Är det dåligt ljus tappar den stinget. Det blir blurrigt.
För den vanlige användaren som vill filma från modellen vare sig det gäller video
eller stillpics, så duger den.
Men ställer man större krav under besvärliga förhållande kommer den till korta
jämfört med den nya GoPro 3 Black Edition eller en modern kompaktkamera.
Visst, du kan använda en kompaktkamera, till exempel Canon Ixus 100 IS,
som var den idealiska kameran att sätta i modellen och att använda, då man
ville videofilma. Denna kameran har ju en optisk sökare, som gör allt så
mycket lättare. Man ser ju vad man filmar, vilket är hopplöst, vid användande
av LCD-skärmen speciellt i solsken.
I dag monterade jag min GoPro 3 Black Edition på ett enkelt sätt på min
Blue Phoenix, var annars……, för att kunna testa. Ner till Höka för att pröva.
Vinden var byig 6-8 m/sek från sydost och dåligt ljus då det var 8/8 Cu.
Jag ställde in kameran att ta en bild varannan sekund. Iväg och flaxa runt
lite i det barska vädret. Kameran riktad snett nedåt höger.
Det blev 507 bilder, varav jag vill visa några här, som jag tycker illustrerar
kamerans goda kvalitet.
Då du bedömmer bilderna, ska du tänka på;
Det var turbulent, det var mycket vind, ljuset var dåligt och kameran körde jag
i “Default” läge. Alltså med fabriksinställningar. Så kameran var inte optimerad.
Bilder blev tagna i vidvinkelläge, vilket gör att bilderna blir förvridna.
Detta går att få bort med annan inställning.
Här är resultatet:
Höka torsdag kl 1000
Så här ser bilden ut obeskuren.
<en uppdragen bild, men trots det är det bra definierad bild med skärpa.
Ännu ett uppdrag av bild. Kolla detaljerna i fotot. Inte dåligt.
Betänk också att bilderna här på bloggen är i litet format.
En fullsizebild är naturligtvis ännu bättre.
Inte dålig kvalitet !
En mycket uppdragen bild på piloten.
Originalbilden är undertill.
Ni kan se piloten som en prick på gräsbanan.
Jämför det med den uppdragna bilden, så blir man imponerad.
Stefan “Bloman” Blomgren i Carlshamn tipsade mig om en produkt från BilTema. En bitssats som var bra därför den innehöll bits ner till små mått.
Här kan ni läsa om vad som ingår:
Rejält handtag följer med och en flexaxel, vilket ju är praktiskt.Priset? 89 spänn.
Så här ser det ut:
Till och med ett förstoringsglas skickar kinerserna med…..
Man inser ju att detta inte är superkvalitet, men det priset är överkomligt och för oss modellflygare täcker verktygen ett behov utan problem.
mats
är ingen dum sysselsättning en söndagförmiddag. När man slog upp ögonen i dag, sken solen och vinden var nordvästligt, vilket väckte hangflygintresset i mig.
Ringde väderstationen på HH och den sa 10 m/sek NV. Jag tyckte, det var lite för barskt väder, så jag tog beslutet att avvakta till ca kl 1500.
Men frisk luft ville jag ha och därför åkte jag till min vanliga promenadsträcka vid stranden. Om inte annat, kanske man kunde få några bilder.
När jag går samma sträcka, märker man de stora förändringar, som sker i naturen. Till exempel att hårda vindar och vågor förändrar kanten, som vi flyger hang på. Den blir bara högre och bättre för varje år.
Längs stranden låg rutten is som en reminiscens av vintern. För övrig var stranden tom.
Här kommer några ögonblick av min promenad:
Tönnersa Strand 3 mars 2013. I bakgunden skymtar Hallandsåsens snöklädda
sluttningar.
En strandorm vädrar våren och kryper ut från sin håla.
Jag undrade vad detta var……..?
…men jag ser ju att det är kraniet från den Skandinaviska Noshörningen som ju är
ett ganska sällan sett amfibiskt djur. Den som lever här saknar horn.
En person som passerade skallen, blev så rädd han flög ur sin toffel.
Avdelningen onödigt vetande:
När jag var i New York kostade ett par sådan tofflor en dollar vid 47 gatan på Manhattan.
Vill ni handla billigt så ska ni åka dit…….
Lagans mynning, där väl snart fiskepremiären timar.
Han väntar kanske på utfordring……eftersom han gapar så stort…?
Säljes:
Sommarstuga med havsnära läge säljes.
Luftig konstruktion och energisnålt.
En marklevande fågel som stupat på rygg.
Sticka huvudet i sanden känner jag till, men springa huvudet ner i sanden är nått nytt.
Här kan man se att ett SV-hang håller på att byggs upp vid Lagans mynning. Det är redan
flygbart. Ett hang behöver inte vara högre, för att det ska fungera för en välflygande
modell.
….å så här ser det ut ovanifrån. Man sewr hu sanden transporteras och lagras, vilket gör
kanten högre och högre.
Nä, nu fick jag meddelande från EL att vi ska ut och rida en runda, så jag får förbereda det och putsa stövlarna, slipa sporrarna…
Nja, stövlar använder man inte och inte sporrar heller, men förberedd måste man vara, om man ska rida högkvalitativa
islandshästar.
mats
Pär hade länge pratat om att bygga en konventionell segelmodell i balsakonstruktion. Någonstans mellan 250-280 cm spännvidd och en så lätt modell som möjligt.
Han valde att bygga en Lunak, som är en tjeckisk aerobatisk kärra konstruerad ungefär 1950.
Bygget är ett konventionellt balsabygge. Därmed inte sagt, att det är enkelt, då det kräver mycket hantverksarbete och erfarenhet, för att det ska bli bra. Man vill ju bygga, så det blir både starkt och lätt.
Pär vill att modellen ska flyga lätt i termiken, men den ska också kunna pinna på lite om det behövs. Därför har han valt en laminär profil, nära originalets.
Pär kommer att klä modellen med papper utom visa roderytor som kläs med siden. I och med att han ska klä med papper kommer planets konstruktion att stå fram för betraktaren.
Men lite bilder säger mer än tusen ord så här kommer lite:
Pär i sin verkstad med sin Lunak på bänken.
Det ligger mycket hantverk bakom en sådan kropp….
Att såga ut alla spanten är inte gjort i en handvändning.
Kroppen uppbyggd på klassiskt sätt med spant och longeronger.
Ni ser att balsan är limmad mellan spanten, inte över !
Bakdelen av kroppen där stabben ska anslutas.
Pär beskriver vingfastsättningen.
Man får inte vara främmande för nyare material. Pär använder kolfiber för att styva
upp och stärka konstruktionen.
Vingarna är konventionella sprygelvingar, förstärkta med kolfiberroving.
I bakkanten ska skevroder och klaffar sitta.
Vingroten med fastsättningsarnordningen.
Jag tycker det ser ut som en laminär profil som ger bra egenskaper i både
hög fart och vid termikflygning.
Fena och stabbe utgör en enhet, som är lätt losstagbar.
Stabilisatorn är av typen All Flying Stab.
Färdig modell med allting i ska väga ca 1 kg, säger Pär.
Montering av stabbe bild 1.
Stabben låses i framkant av en plugg in i ett rör i kroppen. Bild 2.
Här låses stabben med en M4 nylonskruv.
Det här blir grejor säger byggaren.
Pär har just limmat 1 mm balsa vikt blött över en form som ska bli framkanten på
skevroder och klaff mot vingen.
Så ser skev/klafframkanten ut efter den är tagen ur formen.
Bygger man i lösvirke är det bra med ett lager till hands.
Pärs modellplansfabrik.
Två modeller på hyllan. Till vänster en Boxer och till höger en Fly Baby.
Pärs fru Inga-Lisa med deras jättekatt.
Läs här om Lunak:
Letov LF-107 Lunak Glider
Tillverkare: Letov
Model: LF-107 Lunak
Spännvidd: 14m / 46ft
År: 1949
Längd: 6.64m / 22ft
Höjd: 1.47m / 5ft
Vingyta: 13.01m² / 140ft²
Namn: Letov LF-107 Lunak Glider
Tomvikt: 199.58kg / 440lbs
Maxvikt: 299.38kg / 660lbs
Högsta tillåtna hastighet: 349.15km/h
Letov LF-107 Lunak Aerobatic Glider
Det tjeckiska aerobatiska segelflygplanet LF-Lunak 107 designades av Rudy Letow och utvecklades med hjälp av piloter och konstruktörer. Planets goda egenskaper både vad gäller dess konstflygförmåga och dess övriga flygegenskaper tilldrog sig stor uppmärksamhet vid nationella och internationella tävlingar. 75 exemplar av Lunak byggdes, sen togs produktionsresurserna i anspråk av Sovjetväldet för att bygga Mig-15. I dag finns bara 9 luftvärdiga Lunak kvar.
mats
I dag fredag, när jag var på väg ner till Höka för att flyga,
möttes jag ånyo av synen av slängt byggnadsskräp jämte
cykelvägen ovanför vårt fält.
Samma typ av skräp som förr om åren: Byggnadsskräp
och skräp som det tycks från en byggbod.
Jag vägrar acceptera detta agerande, så jag anmälde
det till myndigheten. Det krävs inte, att man är
nobelpristagare för att kunna spåra , varifrån skräpet
kommer, om man är intresserad.
Att polisen inte prioriterar detta ärende är förståeligt.
Vi har ju världen kanske sämsta polis i Sverige,
som gör allt annat än klarar upp brott.
Vad jag inte förstår, är att svinen inte kan köra till
Återvinningscentralen, som ligger 300 m längre in
mot stan ?
Där kan man slänga skräp, utan att riskera att bli
lagsökt, som nu är fallet.
Jag tog lite bilder, för att illustrera griseriet:
Med hjälp av ovanstående etikett borde det vara lätt att spåra , vart godset var levererat.
Det hänger nu på viljan att utreda, vem gärningsmannen eller gärningsmännen är om man
ska kunna utkräva ansvar.