Det gäller att utnyttja tiden väl.
Från vänster, David, Roffe, Kalle och Ari på hangkanten.
Även om väderläget inte är perfekt, behöver man inte ge upp flygandet. Det gäller att vara
envis och hängiven, så man utnyttjar chansen att flyga på ett bra hang, även om
vinden skulle vara från “fel” håll.
Vi blev väl lite överraskade, att baksidan på Hammar lyfte så bra, som det gjorde
och att termikblåsorna rullade in med sån regelbundenhet.
Jovisst var det turbulent, men det är det på inlandshang eller då vinden kommer
över land. Kommer vinden från havet, är den laminär så gott som alltid, då
det inte finns fysiska hinder, som gör det turbulent.
Undantaget är ju, när det är kraftiga termiska förhållanden.
Ska du flyga på NordOst, så flyg vid Hammar. Där är det inte så turbulent
som vid jordgubbsodlingen och det är mera lättlandat, då ytorna är större.
Här kommer bilder från Hammar på lördagen. Vädret var varmt och vinden ca 7-10 m/sekund NO.
Lite småsmällar blev det, men ingen hängde läpp för det. Det är ju så, att om man
är en aktiv modellflygare och man flyger mycket, då blir det skador på modellen.
Inte att man kraschar utan fastmer transportskador, landningsincidenter eller småkollisioner.
Det hör till den aktive modellflygarens lott !
Bilderna på Conny och Knut visar att man har skoj också. Allt är inte dödens allvar…
Här bilder:
Roffes F3J kärra. Mycket snygg i luften
Vid Hammar var vinden förvånansvärt laminär, vilket gjorde, att man kunde flyga lågt och fort.
Vi höll på länge, det syns på ljuset…
En modern kompositmodell flyger bra och är förutsägbar,
vilket möjliggör avancerade rörelser på låg höjd.
Gick man mot vinden framåt, tog man lätt de termikblåsor som kom med vinden.
Blåsorna var stora och starka.
God hjälp som termikindikatorer var de allerstädes närvarande gladorna.
Vägen som syns är vägen från Kabusa till bland annat Kåseberga.
Roffe ställer in mixningen med hjälp av David.
Nu är det nog ok, säger Roffe.
Att ställa in radion är väl kanske det svåraste inför första flygningen.
Det är ju många mixrar, som ska vara engagerade och funka under olika moder.
Rolf-Erik visar hur vingbalken och vingsammansättningen funkar på sin modell.
Kalle Thorsell laddar och spanar. Han ser ut att vara verkligen på hugget.
En sån modell blev jag sugen på…
Ett mindre missöde med stabben…
…men det ordnar sig säger kanske Knut…
Conny ska provflyga sin vinge……med hjälp av kastaren Knut.
Jag är beredd signalerar Knut hållande Connys modell.
…för att se om modellen kan erövra lufthavet…
…fast nu börjar det luta lite…
…och det kan bli en groundloop…
…kolla säger Knut….när jag håller händerna ovanför mitt huvud, så balanserar modellen på vingspetsen..
…Ok säger Knut, nu ska jag hålla händerna ovanför huvudet, så nu ska vi se,
om den ställer sig på vingspetsen igen…?
…fast det gjorde den inte, så vi försöker igen…
…men nu tog det slut. Fast den landade i en bit i alla fulla fall !
Nu har jag modifierat modellen, säger Conny, så den kommer att få magiska egenskaper !
Tror ni mig inte så titta nu !
Starten kräver ett omvänt huvudkast med skruv…
…och modellen ska startas i medvind, vilket syns på piloten hår om inte annat.
Tack vare sättet att starta och den goda medvinden gör modellen
en inverterad Ållebergsskruv med propellervingar.
Just innan den fina landningen..
Det kommer mera !
mats