Kategorier
Old Timer flyg

SM I OT FÖR FRIFLYGANDE MODELLER 2014 I RINKABY

 

 

 

 

 

 

 

Här är sista delen av min redogörelse för SM i OT.

 

 

SONY DSC

 

Nu har jag kommit till botten av lådan med bilder och här får ni de sista
av mina editerade bilder från Rinkaby.

Jag hoppas, bilderna har glatt någon och att de gett andra en känsla av
vad flygning med OldTimermodeller innebär.

Som jag sagt tidigare, har jag inte kommenterat sådant, som borde vara
självklart.

Vidare har jag inte skrivit ut namn på alla deltagare och deras modeller.

Jag är dålig på “modellkännedomen” och i stället för att avslöja mina avgrundslika
brister i kunskap om friflygmodeller,
  låter jag bilderna stå utan text.

Mina referat från OT SM är skrivna från en relativt ovetandes syn på ämnet.

Men det jag är ute efter, är att försöka skapa en känsla av nyfikenhet och
vilja att veta mera
hos betraktaren.

Jag lyckas inte alltid, då urvalet av bilder inte är lätt.

Sammanlagt tog jag 4000 bilder. Då är risken att det spektakulära
blir viktigare än helheten…

Sammanlagt har jag lagt upp cirka 500 bilder från OT SM i Rinkaby.

När jag fotograferar från en tävling använder jag ett normalobjektiv
med 18 – 55 mm.

Att använda ett stort zoomobjektiv är problematiskt.

Därför föredrar jag det lilla objektivet, för det ger en viss frihet i
hanterandet utan krav på stöd.

Bilderna på flygande plan har jag tagit med 1/2000- dels sekund och
i något fall 1/4000-dels sekund.

Jag offrar lite ljus på skärpans bekostnad.

Övriga bilder kör jag i “Auto/Sport-läget”. Det är enklast.

Att ta bilder är ingen större vetenskap, men att editera,
sammanställa och
lägga upp på bloggen är tidskrävande.

De inlägg jag lagt upp har säkert kostat mig 40 timmars arbete…..

Men som sagt, jag är intresserad, därför är jag motiverad.

Jag kom att tänka på en sak. Kanske de flesta av besökarna på bloggen
inte vet hur en friflygtävling går till ?

Här kommer en mycket schematisk redogörelse:

Om vi flyger någon av segelklasserna, bestäms det en maximal (max) flygtid.

Tiden tas från det ögonblicket då modellen kopplar ur från linan.

Linan kan vara 50 eller 100 m lång beroende på omständigheter.

Eftersom modellerna är friflygande och bra på att ta termik,
måste
piloten ha en anordning, som begränsar flygtiden.

Man har vad man kallar en “fuse”. Det innebär  att man
har en lunta, som glöder
med en känd hastighet.

Denna glödande lilla lunta skall efter en bestämd tid bränna
av ett gummiband, som håller stabben på plats.

När gummibandet med fusens hjälp bränts av, slår stabben upp
i ca 40 graders vinkel med hjälp av ett förspänt gummiband
och modellen ska då gå in i en flatspin  eller kontrollerad stall
och landa oskadd.

Nu använder man mycket mekaniska eller elektroniska
verk, som via en roterande
axel drar en tunn tråd,
som aktiverar just “stabbe upp” funktionen.

Hade man inte fusen,  skulle hälften av planen flyga bort.

En vanlig maxtid är 2 minuter. Betänk om vinden är 5 m/sekunden..

Då kan modellen på 2 minuter driva iväg 600 meter !

På en gummimotordriven modell fungerar det
precis som på en segelmodell.

När det gäller modeller med förbränningsmotor, har man två maxbegrepp:

Dels har man en maximal motortid och efter att den gått ut,
aktiverar timern en
bränsleavstängare så motorn stannar.

Sedan när modellen förhoppningsvis ligger  i en termikblåsa,
kommer timern efter till exempel 2 minuter att fusa modellen.

Alltså stabben fälls upp och modellen kommer kontrollerat ner utan skador.

Som med alla mekaniska system så krånglar saker och ting ibland.

En del system är mycket komplicerade och ställer stora krav på precision.

Men i det stora hela fungerar det bra.

Ja, så går det till ungefär.

Om någon vill ha en speciell bild i fullsize  maila till mig, så kan
jag skicka över den.

Resultatet av SM kommer att publiceras på SMOS hemsida:

http://www.smos.info/

Klicka på: Reportage och resultat

Nu de senaste bilderna:

SONY DSC

Hasse, som var “spanare” för Curts modell, som inte fusade,
han blev trött i armarna
av att hålla kikaren, så han påkallade stöttande hjälp…

SONY DSC

Som ni kan se är Rinkabyfältet “Friflygvänligt”.

SONY DSC

Efter att ha hållit kikaren i 25 minuter, förstår jag,
att Hasse började bli trött i armarna,
…men medge att  bilden har sina poänger.

SONY DSC

Curts medhjälpare Erika. Jag undrar, vad hon egentligen tänker om modellflygande ynglingar…

SONY DSC

Curt och Erika

SONY DSC

SONY DSC

Freddy beredd

SONY DSC

Blicken i fjärran…mot målet…en max

SONY DSC

Göran, elegant i vit skjorta.

SONY DSC

Överallt på fältet,  små grupper av flygare

SONY DSC

Nu är det dags

SONY DSC

Upp i den goda luften eller…

SONY DSC

Ser ju bra ut på linan i alla fall.

SONY DSC

Det är nästan heltäckande moln, men dock, det fanns termik.

SONY DSC

Snart urkoppling

SONY DSC

Göran med kritisk blick och tersuret i näven…

SONY DSC

En Wakefield är i dag på sitt sätt en anakronism, framtvingat genom de regler,
som rådde då klassen instiftades på 30-talet.

Man kom empiriskt fram till den då optimala formen,
vilket i dag känns  som en något främmande fågel,
då vi är vana vid strömlinjeform och hitech.

Men en klassisk Wakefield som är vältrimmad flyger osannolikt bra.
Allt uppdraget av några gummiband…

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Markku med en av sina stora modeller

SONY DSC

Jag tror jag såg modellen hade byggts på 70-talet.

SONY DSC

Namnet på kroppen “SIPL” undrar vad det står för ?

Nu vet jag tack vare Ronald Borg.

Det betyder Suomen IlmaPuolustusLiitto

som i sin tur betyder ungefär “Finska Luftförsvars Förbundet (eller Föreningen)”.

SONY DSC

Curt Strömdahls “Cyklon 53”

Ännu en välbyggd och välflygande modell från hans hangar.

SONY DSC

Fokuserad

SONY DSC

Tofsviporna samlas inför den förestående flytten.

Nu flyger dessa inte på det sättet de flyger tidig vår,
då de flyger slumpmässigt och oregelbundet .

Nu flyger de mera målmedvetet inför den
långa resan till värmen.

SONY DSC

Start

SONY DSC

Snyggt !

SONY DSC

Modellflyg är en estetisk upplevelse.

SONY DSC

Om vi talar om kontraster… jämför hjulen och propellern i relation till modellen…

…allt är anpassat på effektivitetens altare.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Åkes modell ägnade sig åt lite oplanerad aerobatik efter start.
Men efter den lugnat sig, flög den mycket bra.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Den kunde till och med loopa kontrollerat…

SONY DSC

SONY DSC

Åke håller kollen

SONY DSC

SONY DSC

Åke Gustavsson Torekov

SONY DSC

En blivande OT-pilot från Danmark.

SONY DSC

Tidvis tjockt i lufthavet.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Med och utan fjädrar…de flyger i samma termikblåsa.

SONY DSC

Hasse ska släppa Curts kärra.

SONY DSC

Iväg !

SONY DSC
Men det var medvind nästan…

SONY DSC

Vi satsar igen !

SONY DSC

Nu ska det väl gå…

SONY DSC

Sådär..

SONY DSC

Nu är det värsta gjort…

SONY DSC

Nu är det upp till modellen och byggarens möda.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Lars Larson på väg in i ringen…han är bland de bästa
att välja rätt startögonblick enligt min mening att se det.

SONY DSC

Markkus “Kuha” som betyder “Gös”

SONY DSC

En stor modell som verkligen “glidflög” i skyn…

SONY DSC

…med en majestätisk utstrålning.

SONY DSC

Ännu ett konstverk av Markku.

SONY DSC

Kan inte namnet på denna modell producerat av Markku…

SONY DSC

Klassiker

Antti Nurmesniemi är ju en välkänd möbeldesigner i Finland,
men om han designat denna modellen, det vet jag inte.

SONY DSC

Vår norske vän trimmar och förbereder. Tyvärr hans namn…?

SONY DSC

Birgits vakthund

SONY DSC

Vovven som höll ordning runt sekretariatet…

SONY DSC
Dags att ta till skyarna…

SONY DSC

De som såg på starten….i deras ögon var det …förväntan.

SONY DSC

Denna modell inte bara erövrade skyarna över Rinkaby, den gjorde det med pondus.

SONY DSC

En av de bilder jag kommer att minnas från SM i Rinkaby.

SONY DSC

Markkus hjälpare hämtar

SONY DSC

…och han är lika glad för det.

SONY DSC

Närbild på Markkus “Kuha”.

SONY DSC

Denna ynglingen har mer än 70 års modellflygerfarenhet !

SONY DSC

Markku är noggrann med förberedelser.

SONY DSC

…för det är de små detaljerna som fäller stort utslag i slutet.

SONY DSC

Boris, den finske operasångaren med sin assistent på väg ut.

SONY DSC

Ser ni uppbyggnaden av nosen ?

Mellan longerongerna är det infällt balsa…

SONY DSC

Fastsättning av stabben

SONY DSC

Matti  Pyykkö släpper Markku Tähkäpääs modell.

SONY DSC

Vacker modell.

SONY DSC

Ser ni hur formen på nosen och stabilisator med fena harmonierar och bildar en enhet ?

SONY DSC

SONY DSC

Strävan uppåt

SONY DSC

SONY DSC

Urkoppling som synes…

SONY DSC

Finska depån

SONY DSC

Det strävsamma paret fru och herr Strömdahl på väg.

SONY DSC

Ingemar Knivf hastar förbi med linan.

SONY DSC

Nu ska du iväg !

SONY DSC

Än en gång, det är vackert med friflyg !

SONY DSC

SONY DSC

Det som för mig var bästa upplevelsen.

Att få se  Markku Tähkäpääs modeller flyga , som i sig är konstverk, är en ynnest !

7 svar på ”SM I OT FÖR FRIFLYGANDE MODELLER 2014 I RINKABY”

Suveräna bilder, som alltid. Inte minst uppskattar jag dom närbilder du tar av olika objekt. Dom kommer särskilt väl till sin rätt med en bra skärm.

Hej Alf,

du är alltid välkommen till min anspråkslösa blogg.
Ja som du skriver, jag är intresserad av detaljer på modellerna, det är ofta
där man finner de fiffigaste lösningarna.

Nu åker jag till Wasserkuppe och andra museum i Tyskland, så det kommer väl
en ny laddning bilder kan jag tro !

mats

Hej Mats
Tack för dina fina bilder som gläder en även om man inte kunde vara där själv.

Hej Matts, igen.
Hur kom det, jag började titta på förraårets bilder från Rinkaby..
Det stod texten: Nurmesniemi var en berömd desinger, och arcitekt..
Ju, det var han. Men på unga åldern flög han modeller ochså.

Markku bygde de tre sammanslags på gång.
En står på väggen i Nurmesniemis hem-museet.
De andra vet jag inte, men med det trdje flög Markku på såmras, på Rinkaby pansarfältet.

Om man har öga för skönhet och form, är Nurmesniemis S2 härlig.
Men,den flyger ochså utomordentligt.

Att flyga fint, är en hemlighet, som naturen har kvar i fickan,
att de ingejörerna har nånting, att unrapå?

Hei Matti,

jag håller helt med dig i ditt filosoferande om att flyga fint och bra.
Jovisst är är Nurmesniemes modell fin !

Förresten Matti, jag undrar hur många modeller Markku har byggt sammanlagt ?

Våren är på gång nu och denna vintern har jag läst alla Arto Paasilinnas böcker !

Hälsningar från Matti II i Sverige

Våren kommer.
Jag var i dag, att trimma litet, på våran småfält Oripää.
Med hadde jag ny s-1, HAKA-44, ohc ett par nån annat.

Det vet jag inte, vilken mängd modeller har Markku byggd, tillsammans, men det kommer jag ihåg, han sadde: över 70stycken finns kvar i lådor nu hemma.

Att flyga friflyg.
Jag bygde ganska stilig finsk S-1 i höstas.( Silmunen).
Den lille djävel började just lära sig, att flyga, med lite tunnare stabbe, men så hände det en gång till.
Just på Julveckan, flög det bort.
Under julen, bygde jag det HAKA, för att ha nånting nytt, i den hårda kampen med de gamla, och kloka svenskar på pansarfältet, nästa augusti.
Matti.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.