Den andra delen
av min avrapportering från Tarp
handlar om segelflyg.
Under hela helgen finns det tillgängligt bogserkärror,
som kan dra upp din modell.
Flygbogsering är mycket vanligt förekommande och ibland
får man se aerobatik, när bogserkärran drar upp två eller tre
modeller samtidigt.
Att bli uppdragen till 250 meter handlar om kanske 60-90 sekunder
i tid, eftersom bogserande plan är starka. Det gäller för segelpiloten
att helt enkelt hänga med så gott det går.
Jag har aldrig sett nåt haveri i samband med flygbogsering.
Segelflyg, speciellt då storseglare, verkar vare mycket populärare
i Tyskland jämfört med Sverige. Vad som särskilt är aktuellt är
skalamodeller av äldre segelkärror. Spännvidderna ligger mellan
4-7 meter och i regel, har dessa full telemetriutrustning.
När jag ser i cockpit på en modern modell med 5 m spv och
ser all elektronik, som finns ombord, så kommer jag att tänka på,
då jag flög Graupners Cirrus med sin spröda kropp, vilken sprack,
bara man hostade.
Vidare att i våra modeller då fanns 2 (två) servo, en mottagare
och en acke med Deac-DKZ-celler från Elfa.
Det var allt.
Om vi flög? Självklart !
Och självklart flög vi även i Tarp jag och Rolf. Jag med min
trogna HyperAva och han med sin Grafa Maxi, som han köpte i
Gersfeld förra året.
Men nu är det ju så, att allt går med elektricitet, så allt har
blivit enkelt för att komma upp till termiken.
Fredag och lördag var det mycket segelflyg.
Vad som tydligen är populärt, är att förse stora modeller
med en turbin.
Turbinförsedda segelmodeller flyger tack vare sin storlek
med en inbyggd värdighet och har inte de stressade rörelser,
man kan se vid annan aerobatisk flygning.
Peter Adolf vid PAF Modellbau hade satt en microturbin på
en 150 cm F3F modell.
Om det gick fort i planflykt….nä, den gjorde bara 400 km /timman…..
Att han kunde se modellen var svårt att förstå,
då det bitvis var låg molnbas.
Men han är i gott flygtrim och hans flygning gick perfekt
och var imponerande.
Flygtiden var av naturliga skäl inte lång, då kroppen inte
kan hysa så mycket bränsle.
Han flög ca 4.5 minut, sen var det finis med power.
Två herrar hade med sig två modeller, som föreställde
urtidsfåglar och såg väldigt realistiska ut.
De flög inte lika bra, som de såg ut dock.
Påminner mig om norrmännen som byggde en havsörn med
5 m spännvidd, startade på ett hang vid kusten och tyska ornitologer
trodde antagligen de såg i syne, då en 5 m havsörn kom glidande.
Finns en bra Youtubefilm på detta.
Nåväl, både jag och Rolf fick flyga termik, så vi blev nöjda
och jag tog lite bilder.
Bilderna på Peter Adolfs snabba modell var nästan omöjliga
att ta. Det var synnerligen svårt att få modellen i sökaren.
Bilderna tog jag med 1/6000 dels sekund.
Men det blev som det blev och då blev det så här:
K-8 från Schleicher Flugzeugbau. Ett vanligt plan från 65 och framåt som användes
då man gick från Bergfalke till single-seaters.
Provisoriskt tidsschema för flygdagen.
Detta är ju en Me-163 Komet,
som ju i all fall glidflög, då raketmotorns power var slut.
Denna modell drevs av en propeller i nosen och elmotor.
Den såg väldigt realistisk ut trots propellern.
Sen var den mycket snyggt lackad oxå
Englands mest kände provflygare, vilken provflög bland annat ovanstående,
sa att detta var det bästa plan han flugit.
Officiell toppfart var 955 km/tim…
…men Heini Dittmar flög den i 1150 km /tim mätt med teodolit.
Alltså av FAI godkänd mätutrustning.
En modell från Multiplex tror jag från 70-talet i perfekt skick.
Jag försökte köpa den, men den var inte till salu.
På väg upp i bogsering.
Här ser ni hur bogserlinan är fäst för att ge manövermöjlighet för segelmodellen.
Så här ska en modell se ut enligt mig !
Omega, en snabb kärra bland annat för F3F.
Makalöst lätt.
Ägare Karl-Heinz Knorr Eckernförde.
Ännu en 70-talare på väg ut till fliteline
Till och med en frigolit-zagi kunde ta termik efter uppkast !
Dessa modeller är populära i detta området, man ser de
ofta flygas och de har mycket goda egenskaper.
En av de första plastkärrorna tidigt 60-tal från Glassflügel
En Lunak försedd med impellerdrift
Främst en Lunak, bakom en Ka-8.
PAF:s hotliner med microturbin
En microturbin på en PAF-modell…
Fötterna och planet tillhör Peter Adolf.
Modellen flög med 400 km /tim
Inte en stor modell…
byggd i kolfiber.
Modellen var det svåraste att få på bild som jag försökt, beroende på dess hastighet 111 m/sek !
Landning
Halv kråkbroms hjälper till att få bort höjd.
Där satt den vid denna flygningen.
Efter starten ökade hastigheten mycket fort,
så Peter direkt vid passage av banänden kunde börja sitt aerobatiska program.
Den andra flygningens bränsle är slut och dags att landa.
Dags att flyta ut med hög nos för att reducera fart och höjd.
Landning med broms ansatt.
Denna och nedanstående bilder av Peter Adolfs modell,
visar hur jag såg den, eller försökte se den flyga…
Den ser ut som min “Banana” på undersidan…
En fin Dornier ska dra upp segelkärror
För att vara en bogserkärra, var modellen mycket välbyggd.
Här fanns både form och funktion kombinerat.
Här vinglar vi iväg…
Jag grejade till bilden, så ni kan se bogserlinan under släpet.
Modellflygare från Sverige förbereder sina modeller…
Fredag eftermiddag och medlemmarna i ÅMFK ska just starta i termikvädret.
Roffe programmerar eller…?
Dessa computerapparater….det var lättare 1972…4 kanaler. Thats it !
Rolf Grafa Maxi och fotografens HyperAva beredda i Tarp.
Roffe lycklig när kärran ligger i blåsan.
Jag testade Roffes heltäckande solglasögon som inte släpper in sidoljus.
Mycket behagliga att flyga med. Finns hos optikern för ca 600 kr.
En elseglare startar.
På detta meetinget erfor vi, att man installerar elmotorer
även i riktigt stora segelkärror och man såg att det fungerade bra.
Only the sky is the limit !
En Kranich som var, som vanligt höll jag på att säga, oerhört välbyggd.
Tyvärr hade jag en “effekt” tillagd på min kamera, så det blev blått…
Jag googlade på registreringen D-4607, men hittade inget i tyska register.
Ka-8 , nybörjares flygplan efter att certet landat i brevlådan.
Huven mycket välgjord.
Schemp-Hirthbromsar.
Som tidigare sagt, 1972 hade vi två servo, rx och 4 celler DEAK-DKZ-celler ombord.
Det var allt…
På begagnatmarknaden fanns fina storseglare billigt.