Kategorier
Naturbilder

LITEN FUNDERING…

 

 

 

 

…om slumpmässighet visavi

styrning i natur och annat.

 

 

 

 

 

 

 

 

Påskdagen grydde med fint väder…för en modellflygare.
Resa till Tjärby med förväntan om fin termikflygning
med min nu något bedagade HyperAva.

Dock inte på något sätt bedagad då det gäller min Avas
utomordentliga
flygegenskaper.

Väder var solsken och nästan ingen vind.

Monterade och startade. På 50 m stadigt pipande i
variometern.

Stängde min motor och kurvade upp mig, till vad
jag menar säker höjd…

Fick 1 timma i luften. Dags att landa för en paus
och batteribyte i min GoPro.

Klockan 13 ca kom sjöbrisen som på beställning.
Havsvinden
pumpades in och gjorde sitt bästa,
att sopa bort termiken.

Men trots sjöbris förmådde termiken hålla igång,
så min
Ava kunde flyga miljövänligt utnyttjande
solenergin.

Vi 1400-tiden kom en person, som visade sig heta
Anders.

Han var en gammal modellflygare från föreningen
i Halmstad
där han en gång varit medlem på slutet
av 70-talet.

Med honom i bilen var en neoprendelta som skulle
provflygas
eftersom han ville återuppliva sin
modellflyghobby. Följdriktigt var hans radio en
HiTech från tiden för länge sedan.

Deltan vägde mycket lite,  varför den var som ett
flarn i sjöbrisens
västliga vindar på Tjärbyhanget.

Anders fick ett par flygningar och kunde konstatera,
att det man lärde
för 35 år sen, det sitter i förlängda
märgen.

Anders ska skaffa ett “riktigt” segelplan med elmotor
, vilket är mer lämpat
för termik- och hangflygning.

Roligt med nya flygare som dyker upp. Det behövs
ungt blod…

När jag inte flög, spankulerade jag omkring på
Litorinavallen i
jakt på något värt att fotografera.

Jag stannade till vid de gamla ekarna, som bildar
en naturlig blickpunkt, 
då man passerar på vägen
nedanför.

Åldern borde med en lekmannauppskattning  vara
150 – 200 år på träden.

Står jag under trädens krona och ser uppåt, tycks
det vara ett fraktalt mönster på grenarnas sätt att
växa.

Jag gör lite kommentarer under bilderna längre ner.

Vidare blir jag imponerad av den obändiga livskraft,
och låt oss kalla det envishet som är några av de
viktigaste egenskaperna vi associerar med en ek.

De ger aldrig upp utan fortsätter att växa.
Sakta och säkert.

Kanske viktigt för en människa också. Att inte
resignera, falla in i letargi,
utan se framåt och
utnyttja möjligheterna till positiva upplevelser.

Som modellflyg är.

Att modellflyga eller vistas i naturen har jag aldrig
behövt tvinga mig ut på !

Så man kan väl säga “Ut i naturen modellflygburen” !

Denna något töntiga devis har jag erinrat mig från
min värnpliktstid.

Eftersom jag gjorde värnplikten vid ett pansarregemente
hade vi en skylt
i vårt stridsvagnsgarage som klämmigt
utropade: “Ut i naturen stridsvagnsburen” !

Sen eftermiddag plockade jag ihop, for hem efter ännu
en fin dag med många
intryck i bagaget.

En sak till; Tornfalken som häckat vid hanget i 4-5 år
är tillbaka på sin vanliga 
plats.

Känns som att träffa en gammal flygkompis igen  !

Ingressbild är backsippa.
Ett litet  förebådande av vår och sommar.

 

 

 

 

 

 

Förvånansvärt så mycket jag släpar med…

          Även utan lövverk skapar en ek förvånansvärt mycket skugga.

State of the art wind sensor…

Anders preparerar sin neoprenvinge.

Stötstänger….blomsterpinnar. Det enkla är det bästa.

Två modellflygare fotograferade från en hög björk…

Detta är kanten som generar lyftet vid Tjärby kyrka.

De av naturen danade ekarna.

Som sagt…bocken på hanget, en gammal känd figur för modellflygaren.

Sträck dina armar mot skyn och dröm att flyga som Ikarus  !

Eken har lidit pin under åren. Men ge sig…aldrig.

Här är en stubbe efter att huvudstammen knäckts.
En sidogren har etablerat sig och fortsätter med trädets liv.

En symbol för ekens livskraft.

Ser jag upp mot trädkronan på dessa ekar, tycks grenarna bilda
fraktala mönster. Att det växer som det gör ? Är det slumpmässigt ?
Nej, säger jag.
Det finns inget slumpmässigt i naturen, enligt mitt sätt
att se det.
Naturens agerande grundar sig på arvet och miljön.
Naturen har
haft miljoner år på sig att anpassa sig. Tål att tänka på…

Undrar vad dessa ekar upplevt under sin livstid ?

En av mina kollegor på hanget, en tornfalk som är stationär.

Jag är bara 3 månader…men när jag blivit stor, då ska jag flyga termik…

2 svar på ”LITEN FUNDERING…”

Tack för hjälp och tips Mats. Deltavingen är byggd enligt instruktioner på den häe sidan: http://rc-soar.com/pibros/
Materialet är sk Depron, ett slags golvvärmeisolering. Det blir nog uppgradering till en lite större segelmodell (med elmotor) och 2,4GHz-radio inom kort.
Anders

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.