Tack för foton Mats!
Jag börjar med litet info:

Detta var det allra första REX-rally som har genomförts i Sverige trots att det fick namnet Rex-Rallyt 2019.

REX-fabriken gjorde inga egna motorer utan man köpte motorer som t.ex. JAP som är 4-taktare och Villiers som är tvåtaktare. På 30-talet infördes en “folkmotorcykel” – nämligen LÄTTVIKTAREN som snabbt blev sanslöst populär och sägs vara av signifikant betydelse för inaveln. Nu kunde drängarna göra pigorna med barn flera mil bort sägs det… Men Lättviktaren med sin “tjänstevikt understigande 45 kg” var körtkortsbefriad och skattefri men alla hade trampor, och i vissa län behövdes ingen belysning (REX lättviktare såldes dock alltid med “kraftig strålkastare” fram medan baklyse kunde köpas till som extra utrustning) och i början av andra världskriget bestämdes att de skulle registreras och beläggas med skatt. Det finns massor av gamla lättviktare som är i körbart skick men som aldrig registrerades ( i glesbygd tyckte man kanske att det var onödigt och de kördes helt illegalt och hamnade sedan längst in i något hörn av en lada.
REX gav sig även på detta nya med MOPED som blev tillåten 1/7 1952.

MCV – Club MC-Veteranerna är en rikstäckande intresseorganisation som är en underavdelning till MHRF – MotorHistoriska RiksFörbundet. Det finns en parallell organisation även denna under MHRFs vingar – MCHK – MotorCykelHistoriska Klubben. Man kan säga att MCV är starkast på västkusten och ner i Skåne medan MCHK är med några få undantag stockholmsregionanknuten.

Jo – jag som kommenterar deltog alltså med min REX Midget Sport från 1938. Den jag har har reg-nummer F103, detta syns på något foto. Söker man på detta reg-nummer i arkiven så får man bara en träff, och det är en DKW från 50-talet med betydligt större motor. Den jag har var i registret fram till 1964. Man undrar hur det kan finnas två fordon med samma reg-nummer… förklaringen är den att lättviktarna hade mindre skyltar medan större MC hade samma sorts skylt som bilarna bak men en litet mindre skylt fram. Lättviktaren hade bara skylt bak.

På bilderna syns alltså min F103 som även har det nu gällande reg-numret EPN448. F är ju Jönköpings län och den har ägts av en snickare i Skillingaryd. Den köptes sedan av en cykelreparatör i Anderstorp som renoverade gamla fordon när han inte lagade folks cyklar o mopeder.

En lättviktare – alltså 44 kg fulltankad. Min Midget Sport har brittisk Villierssmotor – en blockmotor som är sammanbyggd med växellådan. Det gällde att spara på vikten! Växelspaken sitter direkt på lådan och har tre lägen – Ettan, Friläge och Tvåan. Ja det fanns även en 3-växlad variant som är rätt ovanlig iallafall när vi talar om REX.
Med 4 liter bensin med 4% oljeinblandning i tanken så bör man kommit 10 mil. 1938 kostade min 450:- kr med sin “patenterade framgaffel” och “trevliga pakethållare”.

Rallyt: 82 km med “Road-book” och fikastopp i Slöinge. Vi startade ungefär kl 10 och jag hade startnummer 3. Antagligen var startordningen i den ordning man fått in anmälningarna Väderprognosen visade på mer eller mindre lätt regn under rallyt så det var regnställ i illgul färg och en öppen hjälm med visir. Det vill gärna bli imma i denna vädertyp och en öppen hjälm är det som fungerar bäst. Allra bäst är förstås ett “gristryne” eller tratt, men dessa fungerar inget bra med en modern och godkänd hjälm. Väldigt bra att roadbooken fanns att ladda ner några dagar före rallyt. Jag förminskade dess 5 sidor till 5 sidor i A5-storlek och plastade in i lamineringsmackapären. Det var regnet till trots en otroligt fin bana längs kusten och man hade även hittat några backar såsom Gummes Backe där jag hjälpte till med tramporna (motorn med sina 98 cc slagvolym har gett 3 hästkrafter en gång för 80 år sedan, men den verkar ha tappat litet kraft under åren…).
Man kan nog säga att Villiersmotorn är ganska rå och vibrerar kraftigt. bästa hastigheten är ungefär 40-45 km/h även om jag kan pina upp den till drygt 60. Efter att jag reg-besiktigat den och fått den vägd så proppade bly i styrets ändar vilket minskade en del vibrationer.
Jag körde rätt länge innan jag blev omkörd av 3 stycken som körde litet fortare. En bit längre bort blev jag åter omkörd av den som varit nummer 3 att köra om – ja det var en plötslig korsning som denne kört fel i…

Vid fikastoppet i Slöinge hade regnet bestämt sig för att bli rikligt.

Vägen tillbaks till Tylebäck gick nu inne i landet. Någonstans i Wapnötrakten missade jag en skylt och var snart framme i en Rondell i Halmstad. En till som missat stannade bredvid. Nä sa jag, jag tycker jag har full koll på skyltar och sånt så den har väl blåst bort. Oavsett – jag är stel och har nästan tappat känseln i fingrarna så jag tar vägen genom Halmstad ut till Tylösand – dit är bra skyltat.
Han hängde på bakom och i en av de många rondellerna fick jag bakhjulssladd i kanske 20.25 km/h vilket var ytterst obehagligt då denna lättviktare är instabil redan innan.
Vi kom fram och killen bakom hade hade fått sladd litet varstans och i en rondell även framhjulssladd men det hade gått bra.
Undrar varför det det var så snorhalt i rondellerna???

Någon anmälan vid målgång behövdes inte, så jag lastade in i min husvagn som har plats för en MC. Sedan blev det lunch vilket smakade mycket bra.

Jag hade med 3,5 liter extra bensin då jag tyckt mig märka att förgasaren verkar flöda ibland. Väl hemma mätte jag upp 0,92 liter i tanken. Med körda 78 km eftersom det var litet kortare genom staden, så blev förbrukningen 0,40 liter per mil.

Tack för foton! // Ingvar, bosatt i Borås