Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRIS VERKSAMHET I HALMSTAD DEL 2 AV 8

 

 

 

 Tillverkningen av flygplan vid

AB Flygindustri Halmstad 1940-1945.

 

 

 

 

15-14-_DSC4051

 

Här fortsätter jag redovisa,  vad Kurt Persson berättade om
AB Flygindustris verksamhet i Halmstad.

Alla bilder har att göra med Kurt Persson, eftersom han är
centralgestalten
i min berättelse om AB Flygindustri.

Fabriken var placerad i sydvästra hörnet, av det som kallades
Civila Flygfältet på Söder i Halmstad.

Det var ju en naturlig placering, då flygplansbygge krävde ett
fält för utprovning av flygplanen.

Vid samma plats på fältet hade Halmstad Flygklubb sin hangar.

Kurt berättade,  att 30-40 personer arbetade där som montörer.
Montör,  det innebar,  man skulle kunna utföra alla arbeten i stort sett,
som krävdes
vid byggandet av segelplan.

Vissa specialkunskaper fordrades,  till exempel vid svetsarbeten, då man
var tvungen att inneha licens, vilket bevisade,  att man hade kunskap och
erfarenhet att gassvetsa med lod av olika sorter.

All svetsning vid Flygindustri i Halmstad utfördes med acetylen,
syrgas och olika lod och flussmedel.

För mig,  då jag lyssnar till Kurts berättelse, verkar inte personalomsättning
ha varit hög.  Man var ett väl samarbetande team.

Materialet som flygplanen byggdes av var helt hemmaproducerat.

Det krävdes trä av olika arter och dimensioner, plywood av olika kvaliteter,
bomullsduk/linneduk att klä med, lim och olika lacker, wire, pianotråd, instrument
samt stålrör av god kvalitet.

Allt ovanstående var anskaffningsbart i Sverige. Man ska betänka,
att det var krig och att vi därmed var  avskurna från mycket material
utifrån andra länder.

Min personliga åsikt är,  att man var hängiven sitt arbete och stolt över det.

Stolt,  för detta med flyg var spetsteknologi då och det  betraktades
som något,  som låg i framkanten på den tekniska utvecklingen.

Ungefär som rymdfart i dag…man kände sig lite som föregångsmän.

Fabriken i Halmstad var igång till årsskiftet 44-45,  då det blev bestämt,
verksamheten skulle flyttas till Malmö/Bulltofta.

1945 drogs det igång i Malmö och dit hade bland annat Kurt Persson följde med.
Kurt arbetade där tills ungefär 1950.

En del bilder har jag visat förut och det beror på,  att vissa bilder är kopplade
till flera ämnen, men det får ni stå ut med.

Det kommer ett inlägg till,  som hänger ihop  med  detta om
fabrikationen i Halmstad.

Förresten, om någon skulle ha bilder eller historia från
denna epok inom flyget i Halmstad, skulle jag gärna
vilja ta del av det, så vi kan delge fler flygintresserade av vår
gemensamma flygkulturella historia.
Min mejladress och telefonnummer finner ni under “Welcome”

längst upp till vänster på första sidan på min blogg.

Häng med !

01-40-IMG_1084

Arbetsstyrkan AB Flygindustri Halmstad.

1-(dec 02, 2014 06-12 PM)Panasonic DMC-TZ20(4320x3240)23360Flygfoto av Civila Flygfältet ca 1941

02-42-IMG_1090

En Weihevinge under byggnad.
Det är  Björn Andreassons BA-4 som står jämte .

03-43-IMG_1092

Glada gossar
Kurt, Nisse A, Nisse J och Blacki.

04-01-_DSC3922

En nytillverkad Weihe.
Weihe betyder kärrhök på tyska.

1-57-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 193832

Treplansritning “Weihe”

05-02-_DSC3925

Ett glidflygplan av typen SG-38.
 SG-38 betyder Schneide Grunau – 38, inte Schulgleiter 38.
Luftig cockpit i alla fall……samt sponsor från Tempo.
Undrar vilket Re-tal vingen hade månntro?
Om man säger vingens korda 145 cm och flyghastigheten 60 km/timman,
då blir Re-Talet: 68459 x 16.7 x 1.45 = 1.657.773, vilket inte är så pjåkigt.

08-05-_DSC3934

En Fi – 3 vilket var en lastseglare för försvaret.

När jag ser konstruktionen,  får jag associationer till transportplanet “Hercules”
i dagens flygvapen. Se på kroppens uppbyggnad, fenan,
ställets konfiguration, cockpit och urlastningen.

Detta flygplan byggdes i 7 exemplar och visade sig ha överlägset
bättre egenskaper jämfört med utländska konstruktioner.

Efter ett haveri då ett plan fick   vingbrott och totalhavererade, krävande
två liv, som berodde på en felaktigt utförd svetsning och ett rent
konstruktions/hållfasthetsfel, 
skrotades de resterande lastseglarna.

09-06-_DSC3937

Cockpit för pilot och andrepilot. Kroppen uppbyggd av svetsade stålrör.

10-07-_DSC3939

Vy bakåt i kroppen på Fi-3. Man ser uppbyggnaden med spant och longeronger.
Linorna är till höjdroder, sidoroder och höjdrodertrim.

11-08-_DSC3943

Kroppen i stålrör till Fi-3.
Allt svetsad med gas och lod. Ingen Mig eller Tig här inte.

19-18-_DSC4120

Ser ut att vara en ganska spartansk instrumentering.
Det finns vad som krävs.

13-12-_DSC4017

Laget monterar den egenbyggda Fi-1 på SM i segelflyg vid Ålleberg 1944.

14-13-_DSC4048

Här har kärran landat i en havreåker och i stressen observerade piloten inte gärdsgården.

12-09-_DSC3993

Resultatet blev detta. Piloten oskadad tack vare
den starka stålrörskroppen som tog upp energin vid smällen.
Tur att piloten inte fick benfrakturer.
Man kan se hur långt cockpit var demolerad med ledning av styrspakens läge.

1-fi-1 bild bertilHär har Sven Rågwall Halmstad,
som ännu är aktiv friflygare av OT-modeller,
byggt en skalamodell av en  Fi-1 i slutet av 40-talet.

Tänk om någon kom klädd på detta sättet till en modellflygtävling i dag…?
Jag menar trenchcoat, hatt och snyggt arrangerad halsduk.
Kanske han har gummibottiner oxå…man ser att tiden går och modet växlar…
men modellflyget  finns kvar och består.

16-15-_DSC4076

Björn Andreassons  BA-4   tillverkad vid AB Flygindustri Halmstad

1-bild1ba4BA-4
Kurt till höger ?
17-16-_DSC4084

En BA-4  jag minns från början av 70-talet,  var Simonssons då nybyggda maskin.
Flög bra och den hade rejäl motor i,  som kunde dra runt den.

18-17-_DSC4088

Björn Andreasson vid sin BA-4.
Den sista versionen av motorn som BA-4:an flugits med hade 180 bhp.

 Den första skulle ha cirka 25,  men troligtvis hade den  mindre än 20 bhp !

20-19-_DSC4123

Jaha, detta är en Weihevinge som färdigställs utomhus.

21-20-_DSC4164

En kropp till  Weihe  som saknar sidoroder.

22-21-_DSC4187

Grabbarna som gjorde det vid Flygindustri !

23-22-_DSC4188

Vältränade pojkar.
Men då fanns inte pizza,  CocaCola och McDonalds i varje gathörn.
…eller för den delen datorer, mobiltelefoner och tv.

4-33-_DSC5054

Hütter 17

3-35-_DSC5061

Hütter var egentligen det första licenstillverkade planet vid först
Kano-Verken, sedermera AB Flygindustri.
I bakgrunden Galgberget och den stora byggnaden är Brunnsåkerskolan.

2-09-18-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192743En  Grunau-9   även kallad Anfänger (Nybörjare) med “Ägg”
tillverkad vid Flygindustri Halmstad.

1-04-13-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192600SG-38 med ägg.
Man anbringade en inklädnad för piloten, så han skulle
vänja sig en täckt cockpit innan han flög exempelvis Baby.

24-23-_DSC4202

Egentligen har ju  Weihen  ett ganska enormt sidoroder eller …
fast det är klart, med dåtidens vingprofiler blev det rejäl
skevroderbroms,  om inte skevroderna var rejält diffade.

Som jag skrev, det kommer en artikel till om Flygindustris
verksamhet i Halmstad, så häng med !

Denna artikel uppdaterar jag kontinuerligt under resans gång,
om jag får tag i nytt adekvat material, så häng på låset !

Allt material på denna blogg, hangflygning.se  är skyddat enligt
Lagen om Upphovsrätt. (C)

 

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

GRUNAU BABY IIB FRÅN AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD

 

 

 

 

 

 

DSC_0998

Låt mig visa nya bilder…

…från Svenska Mästerskapen i Segelflyg 1945 i Örebro

AB  Flygindustri i Halmstad, en sedan länge avsomnad verksamhet, hade
sin upprinnelse i kanottillverkning i Båstad.

Företaget, Svenska Kanotverken,  blev ombedda att tillverka ett segelflygplan
från tyska ritningar och för att kunna det, var man tvungen att flytta till
nya fabrikslokaler vid södra delen av Civila Flygfältet på Söder i Halmstad.

Kanotföretaget bytte så småningom namn till AB Flygindustri.

Under kriget tillverkades ett sort antal flygplan, Grunau Baby, Weihe, SG38
och andra.

De tongivande inom företaget var Rudolf Abelin,  Björn Andreasson och Jan
Weibull.

Som jag redogjort tidigare, väcktes mitt intresse för företaget,
då jag träffade
en man,  som hette Walter Tschannen, boende i Schweiz,
vilken berättade,  att
han arbetat som verkmästare och kontrollflygare
vid AB Flygindustri.

För en tid sedan fick jag kontakt med Björn, vars pappa arbetade på företaget
och som skickade mig några bilder, som jag vill visa.

Copyright bilder: Björn Persson

Förhoppningsvis kommer jag att få möjlighet att kopiera fler bilder, som
finns sparade från produktionen vid flygföretaget på Söder i Halmstad.

Efter flytten övertogs lokalerna av ett företag verksamt inom konfektions-
branschen som hette Widengrens .

Minns jag ytterligare rätt, lades konfektionsindustrin ned 1966.

Jag kommer att redovisa allt, jag fått tag i så småningom, så håll ut,
det kommer mera om AB Flygindustri.

Men här kommer de sista bilderna jag fick. Det är 75 år sen bilderna togs !

(dec 02, 2014 06-12 PM)Panasonic DMC-TZ20(4320x3240)23360Halmstads Civila Flygfält.

AB Flygindustri är beläget nere i högra hörnet framför skogen.

 

DSC_0995

Bilder från SM i segelflyg 1945 i Örebro.

DSC_0996

Kolla bilen…inga dåliga grejor !

DSC_0997

Förberedda på dagens uppgift.

Om jag förstod det rätt, är det Kurt Persson vid bortre vingspetsen.

Han var  var byggledare.

DSC_0999

Grunau baby IIB, en mycket lyckad konstruktion.

Rejäla skevroder i alla fall.

DSC_1000Den tidens flyghjälte,  Gunnar Brenkner…sammanbiten inför starten.

Ridstövlar, spetsbyxor, jacka, vit skjorta och slips, båtmössa.

Påhängt också flytväst och sele för den avknäppbara skärmen.

På nosen pitot och venturi,  vilka ger tryck till hastighetsmätare
och spade på svängindikatorn.

Gunnar Brenkner blev känd lokalt, då han landade med
ovanstående
Baby på stranden i Frösakull.

Gunnar flyttade 1947 med sin Klemm till Luleå
där han blev segelflyginstruktör i flygklubben.

 

DSC_1001

Flygplanet SE-SBD har en intressant historia, som jag ska redogöra för senare.

Redan 1945 hade man sponsorer. På sidorodret står det MATADOR, vilket
var en vid den tiden stor industri i Halmstad som producerade rakblad.

Kategorier
Nostalgoteket Old Timer flyg

FI-1 SEGELFLYGPLAN

tillverkades  i Halmstad…

 

 

 

 

 

 

 

nere vid Civila Flygfältet av ett legendariskt företag som hette Flygindustri.
Det kan sägas hur mycket som helst om detta företag, men det kommer sen.

Skriv in “Flygindustri” i sökrutan upp till höger och du kommer att
finna det mesta om flygindustrin i Halmstad under kriget.

Jag hade av en släkting, fått en komplett upplaga av Svenska
Turistföreningens Årsbok och har lyckats mala mig fram till 1947
, där jag hittade en artikel skriven av den legendariske journalisten
och före detta skolchefen på Ålleberg Yngve Norrvi, som jag hade
nöjet att träffa på NM i Segelflyg 1968 på Ålleberg.

Artikeln handlade ju om segelflyg, som vid denna tid 1947 var
synnerligen exotiskt och publikdragande. I denna artikel fanns
ett antal bilder där jag “lånade” tre stycken.

Dessa bilder beskriver ganska väl den anda som då rådde för
mer än 70 år sen och som sätter segelflyget på sin plats i det
dåtida Sverige.

Jag tyckte bilderna säger mycket, så här kommer de:

Här ett foto från skolning med ett antal SG-38:or tvärs banan.
Googla på SG-38 så får ni veta mer, hur man flög på den tiden.
I banänden en FI-1, som tillverkats av FlygIndustri i Halmstad,
därav namnet.
Plantypen finns att beskåda på Ållebergsmuseet
och var det först inom landet tillverkade segelplanet
, som var
tillåtet för avancerad flygning.

Kan tänka mig att piloten som flög FI-1:an kände sig ganska kaxig
och kanske såg över axeln på de, som var tvungna att kana runt i
spjälstaketen SG-38 eller Anfänger.

Undrar om bilden är tagen vid Skarpnäcksfältet, men det finns det
nog nån som vet.

Kolla åskådarna. Flyg drog åskådare redan på den tiden och jag minns
, hur mycket folk som hängde vid staketet när Halmstad Flygklubb
körde segelflygskolning med vinsch nere på Civila Flygfältet på Söder.

Fi-1 efter provflygning vid AB Flygindustri Halmstad.

 

 

Planritningar Fi-1

 

Polardiagram Fi-1

Här ser du den plywoodbakade nosen.

Nosspetsen var avtagbar. Innanför bogserkopplingen.

 

En Weihe bogseras upp av en De Havilland Tiger Moth från stråket på Ålleberg.
I bakgrunden Mösseberg.
Skillnad mot nu är att träden vuxit upp på berget, vilket
ni kan se på mitt inlägg om IGG-träffen 2010.
När man hänger efter bogserkärran
ska man hålla bogserkärrans vingar i horisonten sett från cockpit i segelplanet.
Är det månne pilotens Bella Donna, som står och sjunger Volare….??
Ja, jag är glad jag haft förmånen att fullskalasegelflyga mycket !

En Weihe glider över jordbruksbygden nära Stockholm.
Weihen till hör Skarpnäcks Flygklubb som fick den tilldelad 1944.