Kategorier
AB Flygindustri Halmstad

FI-3, ETT FLYGPLAN FRÅN AB FLYGINDUSTRI.

 

 

Lastseglare  från Halmstad

 

 

 

 

 

 

 

I slutet av kriget beslöt myndigheterna,  att Sverige på grundval
av krigserfarenheten, skulle konstruera och bygga en lastseglare,
vilken kunde transportera trupp och material.

En lastseglare är ett motorlöst glidflygplan som kunde lösa
logistiska problem, innan helikoptern fanns.

Uppdraget gick till AB Flygindustri i Halmstad som var en väl
fungerande och effektiv produktionskälla för segelplan.

Man hade utrustningen och framför allt skicklig personal.

Lastseglaren döptes till Fi-3, vilket betyder “FlygIndustri Projekt 3.” 

Planet hade två piloter och kunde ta 10 utrustade soldater.

Planet fick en modern konstruktion, jämför med modernare plan
som Hercules eller Caribou.

Kroppen var av svetsade stålrör och byggdes i jiggar.
Vingen var konventionellt uppbyggd och var kanske
planets akilleshäl.

1944-1945 lades produktionsfabriken i Halmstad ner och flyttades
till Malmö, där Kockums övertog projektet.

Det byggdes 4 lastseglare. Planet provflögs 1944, men under den
fortsatta flygutprovningen uppstod troligen
ett brott på vingen,
vilket orsakade ett totalhaveri med förlust
av plan och pilot.

Piloten lämnade planet men fick en felfunktion på sin
räddningsskärm och  omkom. 

Kanske skärmen var av den konstruktionen,  där utlösningslinan
var fäst i planet ? Någon som vet varför skärmen inte fungerade ?

Man beslöt,  att med hänsyn till detta en kort tid efter, att skrota
projektet. Dessutom hade möjligheterna kommit att köpa in
helikoptrar för vertikala förflyttningar.

Så vitt jag vet, finns inget av de skrotade lastseglarna kvar.

Jag hade den ofattbara turen att träffa Kurt Persson, som var montör
vid AB Flygindustri och som kunde hela historien, om vad som
producerades där och vad som skedde.

Dessutom fick jag kopiera hans fina fotoalbum, med kan jag lova
helt unika bilder. Jag är mycket tacksam för det.

Tidigare har jag publicerat hundratals bilder på min blogg om
AB Flygindustri. Skriv “Flygindustri” i sökrutan upp till höger,
så finner du bilderna. Det är det värt, om du är intresserad av
svensk flyghistoria.

Copyrighten på alla bilder tillhör Kurt Persson Halmstad.

Här kommer några bilder och du ser att denna konstruktion
är avsevärt modernare,  än de vilka användes av tyskar eller
allierade under kriget.

 

Fi-3 bakkropp med longeronger och spant och linor till höjd- och sidoroder.

Förarkabindel Fi-3.

Stålrörskonstruktionen till kroppen Fi-3.

Framåt mot cockpit.

Kropp Fi-3 och till höger Björn Andreassons första
motorplanskonstruktion,
vilket var prototypen till BA-4.

Kroppen där man kan se den relativt tunna vingprofilen.

Närmast Kurt Persson monterande hjul till Fi-3.

De 4 lastseglarna som byggdes klart. En provflögs
och havererade,
resten skrotades.

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

BILDER FRÅN AB FLYGINDUSTRI HALMSTAD DEL 3 AV 8

 

 

 

Bilder från fabriken som beskriver personalvård 1944.

 

 

 

09-48-_DSC4589

 

 

Här kommer de återstående bilderna som visar miljöer från fabriken.

Allt var inte slit och släp utan avkoppling hade sin tid också.

Man ser ju att bilderna är en spegling av tiden, 1940-talet.

Inledningsbilden med den egna orkestern….undrar hur det lät med den sättningen ?

Klarinett, slagverk, gitarr, dragspel, dragspel, munspel och fiol

Kanske man hade två manliga vokalister också…

01-24-_DSC4210

Fi-3 under byggnad

02-25-_DSC4213

En just färdigställd Fi-1

03-26-_DSC4218

Kroppen svetsas till en Fi- 1

04-27-_DSC4229

Den något spartanska instrumentbrädan till Björn Andreassons BA-4

06-29-_DSC4238

En flygplanmontör vid sitt objekt en Weihe.

07-30-_DSC4240

Kroppen till en Fi – 3

08-31-_DSC4244

Jag utanför och Nisse  i sittbrunnen på en BA – 4

Motorn skulle utveckla 25 bhp, men den gav bara 18 bhp !
Planet flög !

08-47-_DSC4584

Luciafest vid Flygindustri…men vad har lucia på huvudet ??

Man har dukat på Weihevingar…

11-46-_DSC4581

Kaffekalas med takdekorationer utgjorda av skevroder.

12-52-_DSC4623

En metallarbetare vid sin supportersvarv.

14-49-_DSC4593Luciafest AB Flygindustri Halmstad

15-50-_DSC4596

Verkstadsklubbens nyårsfest.

16-56-_DSC4636

Halvliggande Kurt Persson med golfbyxor, rutiga strumpor och dito skjorta.

På fötterna pjäxor med vita sockar rullade ovanför kängskaftet.
Jag säger bara, att detta är typiskt 40- och 50-tal.

17-38-_DSC5173

4 stycken Fi-3

18-53-_DSC4626

Till höger “Blacki” till vänster av mig oidentifierad person.

20-55-_DSC4632

Förflyttning av acetylen eller syrgastub.

Snart kommer nästa post om AB Flygindustri, så häng på !

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRIS VERKSAMHET I HALMSTAD DEL 2 AV 8

 

 

 

 Tillverkningen av flygplan vid

AB Flygindustri Halmstad 1940-1945.

 

 

 

 

15-14-_DSC4051

 

Här fortsätter jag redovisa,  vad Kurt Persson berättade om
AB Flygindustris verksamhet i Halmstad.

Alla bilder har att göra med Kurt Persson, eftersom han är
centralgestalten
i min berättelse om AB Flygindustri.

Fabriken var placerad i sydvästra hörnet, av det som kallades
Civila Flygfältet på Söder i Halmstad.

Det var ju en naturlig placering, då flygplansbygge krävde ett
fält för utprovning av flygplanen.

Vid samma plats på fältet hade Halmstad Flygklubb sin hangar.

Kurt berättade,  att 30-40 personer arbetade där som montörer.
Montör,  det innebar,  man skulle kunna utföra alla arbeten i stort sett,
som krävdes
vid byggandet av segelplan.

Vissa specialkunskaper fordrades,  till exempel vid svetsarbeten, då man
var tvungen att inneha licens, vilket bevisade,  att man hade kunskap och
erfarenhet att gassvetsa med lod av olika sorter.

All svetsning vid Flygindustri i Halmstad utfördes med acetylen,
syrgas och olika lod och flussmedel.

För mig,  då jag lyssnar till Kurts berättelse, verkar inte personalomsättning
ha varit hög.  Man var ett väl samarbetande team.

Materialet som flygplanen byggdes av var helt hemmaproducerat.

Det krävdes trä av olika arter och dimensioner, plywood av olika kvaliteter,
bomullsduk/linneduk att klä med, lim och olika lacker, wire, pianotråd, instrument
samt stålrör av god kvalitet.

Allt ovanstående var anskaffningsbart i Sverige. Man ska betänka,
att det var krig och att vi därmed var  avskurna från mycket material
utifrån andra länder.

Min personliga åsikt är,  att man var hängiven sitt arbete och stolt över det.

Stolt,  för detta med flyg var spetsteknologi då och det  betraktades
som något,  som låg i framkanten på den tekniska utvecklingen.

Ungefär som rymdfart i dag…man kände sig lite som föregångsmän.

Fabriken i Halmstad var igång till årsskiftet 44-45,  då det blev bestämt,
verksamheten skulle flyttas till Malmö/Bulltofta.

1945 drogs det igång i Malmö och dit hade bland annat Kurt Persson följde med.
Kurt arbetade där tills ungefär 1950.

En del bilder har jag visat förut och det beror på,  att vissa bilder är kopplade
till flera ämnen, men det får ni stå ut med.

Det kommer ett inlägg till,  som hänger ihop  med  detta om
fabrikationen i Halmstad.

Förresten, om någon skulle ha bilder eller historia från
denna epok inom flyget i Halmstad, skulle jag gärna
vilja ta del av det, så vi kan delge fler flygintresserade av vår
gemensamma flygkulturella historia.
Min mejladress och telefonnummer finner ni under “Welcome”

längst upp till vänster på första sidan på min blogg.

Häng med !

01-40-IMG_1084

Arbetsstyrkan AB Flygindustri Halmstad.

1-(dec 02, 2014 06-12 PM)Panasonic DMC-TZ20(4320x3240)23360Flygfoto av Civila Flygfältet ca 1941

02-42-IMG_1090

En Weihevinge under byggnad.
Det är  Björn Andreassons BA-4 som står jämte .

03-43-IMG_1092

Glada gossar
Kurt, Nisse A, Nisse J och Blacki.

04-01-_DSC3922

En nytillverkad Weihe.
Weihe betyder kärrhök på tyska.

1-57-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 193832

Treplansritning “Weihe”

05-02-_DSC3925

Ett glidflygplan av typen SG-38.
 SG-38 betyder Schneide Grunau – 38, inte Schulgleiter 38.
Luftig cockpit i alla fall……samt sponsor från Tempo.
Undrar vilket Re-tal vingen hade månntro?
Om man säger vingens korda 145 cm och flyghastigheten 60 km/timman,
då blir Re-Talet: 68459 x 16.7 x 1.45 = 1.657.773, vilket inte är så pjåkigt.

08-05-_DSC3934

En Fi – 3 vilket var en lastseglare för försvaret.

När jag ser konstruktionen,  får jag associationer till transportplanet “Hercules”
i dagens flygvapen. Se på kroppens uppbyggnad, fenan,
ställets konfiguration, cockpit och urlastningen.

Detta flygplan byggdes i 7 exemplar och visade sig ha överlägset
bättre egenskaper jämfört med utländska konstruktioner.

Efter ett haveri då ett plan fick   vingbrott och totalhavererade, krävande
två liv, som berodde på en felaktigt utförd svetsning och ett rent
konstruktions/hållfasthetsfel, 
skrotades de resterande lastseglarna.

09-06-_DSC3937

Cockpit för pilot och andrepilot. Kroppen uppbyggd av svetsade stålrör.

10-07-_DSC3939

Vy bakåt i kroppen på Fi-3. Man ser uppbyggnaden med spant och longeronger.
Linorna är till höjdroder, sidoroder och höjdrodertrim.

11-08-_DSC3943

Kroppen i stålrör till Fi-3.
Allt svetsad med gas och lod. Ingen Mig eller Tig här inte.

19-18-_DSC4120

Ser ut att vara en ganska spartansk instrumentering.
Det finns vad som krävs.

13-12-_DSC4017

Laget monterar den egenbyggda Fi-1 på SM i segelflyg vid Ålleberg 1944.

14-13-_DSC4048

Här har kärran landat i en havreåker och i stressen observerade piloten inte gärdsgården.

12-09-_DSC3993

Resultatet blev detta. Piloten oskadad tack vare
den starka stålrörskroppen som tog upp energin vid smällen.
Tur att piloten inte fick benfrakturer.
Man kan se hur långt cockpit var demolerad med ledning av styrspakens läge.

1-fi-1 bild bertilHär har Sven Rågwall Halmstad,
som ännu är aktiv friflygare av OT-modeller,
byggt en skalamodell av en  Fi-1 i slutet av 40-talet.

Tänk om någon kom klädd på detta sättet till en modellflygtävling i dag…?
Jag menar trenchcoat, hatt och snyggt arrangerad halsduk.
Kanske han har gummibottiner oxå…man ser att tiden går och modet växlar…
men modellflyget  finns kvar och består.

16-15-_DSC4076

Björn Andreassons  BA-4   tillverkad vid AB Flygindustri Halmstad

1-bild1ba4BA-4
Kurt till höger ?
17-16-_DSC4084

En BA-4  jag minns från början av 70-talet,  var Simonssons då nybyggda maskin.
Flög bra och den hade rejäl motor i,  som kunde dra runt den.

18-17-_DSC4088

Björn Andreasson vid sin BA-4.
Den sista versionen av motorn som BA-4:an flugits med hade 180 bhp.

 Den första skulle ha cirka 25,  men troligtvis hade den  mindre än 20 bhp !

20-19-_DSC4123

Jaha, detta är en Weihevinge som färdigställs utomhus.

21-20-_DSC4164

En kropp till  Weihe  som saknar sidoroder.

22-21-_DSC4187

Grabbarna som gjorde det vid Flygindustri !

23-22-_DSC4188

Vältränade pojkar.
Men då fanns inte pizza,  CocaCola och McDonalds i varje gathörn.
…eller för den delen datorer, mobiltelefoner och tv.

4-33-_DSC5054

Hütter 17

3-35-_DSC5061

Hütter var egentligen det första licenstillverkade planet vid först
Kano-Verken, sedermera AB Flygindustri.
I bakgrunden Galgberget och den stora byggnaden är Brunnsåkerskolan.

2-09-18-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192743En  Grunau-9   även kallad Anfänger (Nybörjare) med “Ägg”
tillverkad vid Flygindustri Halmstad.

1-04-13-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192600SG-38 med ägg.
Man anbringade en inklädnad för piloten, så han skulle
vänja sig en täckt cockpit innan han flög exempelvis Baby.

24-23-_DSC4202

Egentligen har ju  Weihen  ett ganska enormt sidoroder eller …
fast det är klart, med dåtidens vingprofiler blev det rejäl
skevroderbroms,  om inte skevroderna var rejält diffade.

Som jag skrev, det kommer en artikel till om Flygindustris
verksamhet i Halmstad, så häng med !

Denna artikel uppdaterar jag kontinuerligt under resans gång,
om jag får tag i nytt adekvat material, så häng på låset !

Allt material på denna blogg, hangflygning.se  är skyddat enligt
Lagen om Upphovsrätt. (C)