Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD

 

 

 

 

Bara en liten påminnelse, om en nästan glömd epok…

 

 

 

 

 

 

 

08-05-_DSC3934

Bilden ovan en av de lastglidare,  man byggde för svenska försvaret.

 

 

…då vi hade en flygplansindustri under Andra Världskriget i Halmstad.

Jag har publicerat 8 poster om AB Flygindustri i Halmstad.
Allt grundat på  material från den ende, som jag tror
fortfarande
är i livet av den dåvarande personalen,
Kurt Persson Halmstad.

Denna länken går till första posten. Det finns minst 6 till.

                               Länk 1.

                               Länk 2.

                                                                                                   Länk 3.  

                                                                                                        Länk 4.

                                                                                                        Länk 5.

                                                                                                        Länk 6.

 

 

Text- och bildmaterialet är garanterat unikt.

 

Bild från Digitalt Museum. Får publiceras i icke kommersiellt syfte.

 

OBSERVERA:

Alla bilder publicerade om AB Flygindustri på min blogg
ägs av Kurt Persson Halmstad, om inte annat anges. 

Jag har fotograferat av Kurts bilder och editerat.

Kurt Persson äger all Copyright till publicerade bilder,
vilken är skyddad av svensk och internationell lagstiftning.

            Om du fortfarande är tveksam   Läs gärna här.

 

 

 

 

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRI BERÄTTAT AV KURT PERSSON DEL 5 AV 8

 

 

 

 

Svenska Mästerskap i segelflyg

 

Ålleberg 1944 och  Ålleberg/Örebro 1945

 

1944 var det  första året,  ett inofficiellt SM i segelflyg genomfördes.

Platsen var det nyanlagda centrumet för segelflyg på Ålleberg,
som ligger utanför Falköping i Västergötland.

Att platsen blev som den blev, beror på flera saker.
Dels var Ålleberg just vad det heter, ett västgötaberg, som höjde sig
över slättlandskapet och det skapade möjligheter för hangflyg,
som var en av dåtidens förutsättningar för segelflyg och skolning.

En annan orsak är att Ålleberg är förskonat från sjöbris, vilket
underlättar uppkomsten av termik.

Västergötland är ett utmärkt landskap att segelflyga i.

För att förgylla invigningen av Ålleberg hade man förlagt SM
dit.

Förutom att man genomförde SM,  så var det också lite glamour
då man förlagt inspelning av filmen “Örnungar” med Alice Babs
och Lasse Dahlqvist till SM-veckan.

Kurt Persson åkte dit som medlem i laget från Halmstad Flygklubb
och flera i laget var anställda vid AB Flygindustri i Halmstad,
vilket garanterade kunskap om flygplanet,  eftersom det var
byggt av dem själva.

Ett segelflyg mästerskap på Ålleberg, kombinerat med en filminspelning
med de mest populära stjärnorna, det gjorde tävlingen till en folkfest,
som lockade massor av åskådare.

Detta var innan tv, datorer och iphånar…

Så här blev resultatet:

Lagtävling

1. Västerås Flygklubb

2. F 8 Barkaby

3. F 16 Uppsala

Individuellt

1. Bengt Olow F 5 Ljungbyhed

2. Gösta Magnusson F 1 Hässlö

3. Bengt Flodén F 9 Säve

Jag berättar mer i samband med bilderna.

SM i Örebro vid Örebro Flygplats 1945 var således det andra
mästerskapet i Sverige i segelflygning och det första officiella.

Detta var året då man delade upp SM.

Den individuella tävlingen gick på Ålleberg med i huvudsak
Weihe från Flygvapnet och lagtävlingen gick i Örebro där alla
flög Grunau Baby.

Man ser, att de flesta lagen har koppling till en flottilj,
eftersom man där hade möjlighet
att utnyttja tid och resurser,
som fanns på plats. Varje flottilj hade tilldelat segelplan

för träning och utbildning.

Segelflyg understöddes av statsmakterna via flygvapnet för att
underlätta rekryteringen
av piloter.

Resultat från SM i segelflyg Ålleberg/Örebro 1945

Individuellt Ålleberg

1. Sven Alm F 6 Karlsborg

2. Gösta Brink F 11 Nyköping

3. Gunnar Carlsson F 13 Norrköping

Samtlig ovan flög Weihe

Lagtävlingen Örebro

1. Västerås Flygklubb

2. F 6 Karlsborg

3. Aeroklubben Göteborg

Samtliga flög Grunau Baby

Nu kommer det som är intressant,  bilder.

Kanske jag fått fel text under någon bild,
men hav fördrag med det kära besökare !

 

 

03-05-_DSC4721

Halmstad Flygklubbs Fi-1,  Ålleberg 1944

1-IMG_0532Flygplanvagnen Ålleberg 1944 med Fi-1 vingar.

2-IMG_0536

En elegant dragbil till vagnen…

3-IMG_0537

Dragbilar, släp och militärtält på Ålleberg 1944

4-IMG_0538

Halmstadlagets Fi-1 på Ålleberg i väntan på start.

 

 

05-11-_DSC4777

Från vänster Kurt, Kjell och Gunnar på  Ålleberg 1944

06-12-_DSC4849

Ålleberg 1944

07-15-_DSC4869

Falköping Flygklubbs Grunau Baby på Ålleberg

08-16-_DSC5039

En Baby på Västhanget Ålleberg

  10-02-_DSC4708

Efter en hård landning

Fi-1 Ålleberg 1944

14-06-_DSC4751

Den tidens hjältar: Lasse Dahlqvist och Alice Babs 1944 Ålleberg.

Intressant är att restaurangen i bakgrunden fortfarande 2015 är sig lik.

15-07-_DSC4756

Sundblad, chefen för Flygindustri inspekterar haveriplatsen
för Fi-1 där den for in i stengärdsgården.

Man kan se spåret efter kroppen i grödan. Piloten sa att han inte observerade
stengärdsgården eftersom han var skymd av grödan i havreåkern.

Låter plausibelt med tanke på stressen under tävling vid en landning med
små marginaler.

16-08-_DSC4760

Ålleberg 1944. Gärdsgården som blev Fi-1:ans  baneman

17-09-_DSC4768

Klart för start på Ålleberg 1944.
Mest Weihe som flög,  eftersom flygvapnet
var tilldelat de flesta.

18-10-_DSC4774

SM-tävlingarna avslutades med en flygdag, som drog massor av publik.

01-IMG_0543

Ålleberg 1944

02-IMG_0555

En Baby landar på Ålleberg 1944

1-IMG_0688

Kurt monterar Babyn i Örebro 1945

2-IMG_0690

På väg till start med babyn Örebro.
Kurt vid höger vingspets.

3-IMG_0691

Halmstadgängets tält har blåst omkull…Örebro 1945

4-IMG_0693

Babyn färdigmonterad körs ut Örebro 1945

Kurt håller i vänster vinge.

5-IMG_0695

Fel på turbon ?

Det fixar sig. Örebro 1945

6-IMG_0697

Gunnar Brenkner och Kurt Persson Örebro 1945

7-IMG_0701

Piloterna diskuterar vid SM i lag Örebro 1945
Kurt längst till vänster

8-IMG_0702

Tävlingskärran monteras i Örebro.

Kurt i mitten.

03-IMG_0556

Vingmontering Fi-1
Kurt ute vid hö vinge.

04-IMG_0558

Vinnaren av SM individuellt på Ålleberg 1944 till vänster Karl Olow,
som samtalar med Flygindustris Rudolf Abelin.

05-IMG_0559

SM individuellt 1945 på Ålleberg.

06-IMG_0561

Fi-1 klar för start på Ålleberg 1944

08-IMG_0576

Ännu en bild på den elganta dragbilen och inte fullt så eleganta vagnen
Som ni ser hade man gengasaggregat framtill, men lagen var tilldelade
bensin för denna tävlingen. Dock så medförde lagen gengasved för säkerhets skull.

09-IMG_0577

Ålleberg Sikafältet

Sikafältet var det fältet som ligger nedanför Västhanget,
ungefär där hängglidarna håller till i dag.

Varifrån namnet, Sikafältet,  kommer ifrån,  har jag inte kunnat få reda på.

Kanske någon besökare vet ?

10-IMG_0608Startbryggan, hangaren och restaurangen på Ålleberg 1944

01-05-14-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192628

Så här drog man upp kärrorna, då de landat nedanför hanget.

03-örnungar-038

Inför SM 1944

Rakt fram finns Osthanget

04-örnungar-039

Arrangerat av KSAK

05-örnungar-043

Gummirepsstart från bryggan.

06-örnungar-049

Nedtransport av vagn och wire för uppdragning av Baby

07-örnungar-056

Babyn dras upp för hanget

08-örnungar-057

Programmet 1944

09-örnungar-058

Vid denna tiden cyklade man

12-örnungar-070

En segelflygtävling drog mer folk än en allsvensk match…

13-örnungar-074

 

09-01-_DSC4703-001

Rudolf Abelin Ålleberg 1944

1-20-IMG_0805En av de två havererade Weiheflygplanen Ålleberg 1945

2-21-IMG_0807

Den andra Weihen.

Kurt berättade, att båda flygplanen flög  moln för att ta höjd
och piloterna gjorde generalfelet att kurva
åt olika håll i samma moln.

Detta medförde en kollision, som manifesterades genom att
skrot ramlade ur molnet och större delar av
två Weihekärror.

En av piloterna lämnade sitt plan med skärm på mycket
låg höjd och enligt Kurt,  var skärmen
fullt utvecklad just
innan marken, så piloten klarade sig precis.

Den andra kärran gick i en markerad flatspin åt vänster .
Jag vet inte,  om piloten på grund av g-kraften inte kunde stiga ur,
om han var panikslagen, eller om han beslöt att sitta kvar i cockpit,
då den vertikala hastigheten tack vare flatspinnen var låg, vilket
han kanske bedömde vara det bästa valet ?

Han satt i kärran i alla fall iskallt (?) kvar,  tills den skramlade
i backen och han klarade
sig utan fysiska skador.
Man kan se att kärran är relativt hel, med undantag för vänstervingen.

Det kommer mera !

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRIS VERKSAMHET I HALMSTAD DEL 2 AV 8

 

 

 

 Tillverkningen av flygplan vid

AB Flygindustri Halmstad 1940-1945.

 

 

 

 

15-14-_DSC4051

 

Här fortsätter jag redovisa,  vad Kurt Persson berättade om
AB Flygindustris verksamhet i Halmstad.

Alla bilder har att göra med Kurt Persson, eftersom han är
centralgestalten
i min berättelse om AB Flygindustri.

Fabriken var placerad i sydvästra hörnet, av det som kallades
Civila Flygfältet på Söder i Halmstad.

Det var ju en naturlig placering, då flygplansbygge krävde ett
fält för utprovning av flygplanen.

Vid samma plats på fältet hade Halmstad Flygklubb sin hangar.

Kurt berättade,  att 30-40 personer arbetade där som montörer.
Montör,  det innebar,  man skulle kunna utföra alla arbeten i stort sett,
som krävdes
vid byggandet av segelplan.

Vissa specialkunskaper fordrades,  till exempel vid svetsarbeten, då man
var tvungen att inneha licens, vilket bevisade,  att man hade kunskap och
erfarenhet att gassvetsa med lod av olika sorter.

All svetsning vid Flygindustri i Halmstad utfördes med acetylen,
syrgas och olika lod och flussmedel.

För mig,  då jag lyssnar till Kurts berättelse, verkar inte personalomsättning
ha varit hög.  Man var ett väl samarbetande team.

Materialet som flygplanen byggdes av var helt hemmaproducerat.

Det krävdes trä av olika arter och dimensioner, plywood av olika kvaliteter,
bomullsduk/linneduk att klä med, lim och olika lacker, wire, pianotråd, instrument
samt stålrör av god kvalitet.

Allt ovanstående var anskaffningsbart i Sverige. Man ska betänka,
att det var krig och att vi därmed var  avskurna från mycket material
utifrån andra länder.

Min personliga åsikt är,  att man var hängiven sitt arbete och stolt över det.

Stolt,  för detta med flyg var spetsteknologi då och det  betraktades
som något,  som låg i framkanten på den tekniska utvecklingen.

Ungefär som rymdfart i dag…man kände sig lite som föregångsmän.

Fabriken i Halmstad var igång till årsskiftet 44-45,  då det blev bestämt,
verksamheten skulle flyttas till Malmö/Bulltofta.

1945 drogs det igång i Malmö och dit hade bland annat Kurt Persson följde med.
Kurt arbetade där tills ungefär 1950.

En del bilder har jag visat förut och det beror på,  att vissa bilder är kopplade
till flera ämnen, men det får ni stå ut med.

Det kommer ett inlägg till,  som hänger ihop  med  detta om
fabrikationen i Halmstad.

Förresten, om någon skulle ha bilder eller historia från
denna epok inom flyget i Halmstad, skulle jag gärna
vilja ta del av det, så vi kan delge fler flygintresserade av vår
gemensamma flygkulturella historia.
Min mejladress och telefonnummer finner ni under “Welcome”

längst upp till vänster på första sidan på min blogg.

Häng med !

01-40-IMG_1084

Arbetsstyrkan AB Flygindustri Halmstad.

1-(dec 02, 2014 06-12 PM)Panasonic DMC-TZ20(4320x3240)23360Flygfoto av Civila Flygfältet ca 1941

02-42-IMG_1090

En Weihevinge under byggnad.
Det är  Björn Andreassons BA-4 som står jämte .

03-43-IMG_1092

Glada gossar
Kurt, Nisse A, Nisse J och Blacki.

04-01-_DSC3922

En nytillverkad Weihe.
Weihe betyder kärrhök på tyska.

1-57-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 193832

Treplansritning “Weihe”

05-02-_DSC3925

Ett glidflygplan av typen SG-38.
 SG-38 betyder Schneide Grunau – 38, inte Schulgleiter 38.
Luftig cockpit i alla fall……samt sponsor från Tempo.
Undrar vilket Re-tal vingen hade månntro?
Om man säger vingens korda 145 cm och flyghastigheten 60 km/timman,
då blir Re-Talet: 68459 x 16.7 x 1.45 = 1.657.773, vilket inte är så pjåkigt.

08-05-_DSC3934

En Fi – 3 vilket var en lastseglare för försvaret.

När jag ser konstruktionen,  får jag associationer till transportplanet “Hercules”
i dagens flygvapen. Se på kroppens uppbyggnad, fenan,
ställets konfiguration, cockpit och urlastningen.

Detta flygplan byggdes i 7 exemplar och visade sig ha överlägset
bättre egenskaper jämfört med utländska konstruktioner.

Efter ett haveri då ett plan fick   vingbrott och totalhavererade, krävande
två liv, som berodde på en felaktigt utförd svetsning och ett rent
konstruktions/hållfasthetsfel, 
skrotades de resterande lastseglarna.

09-06-_DSC3937

Cockpit för pilot och andrepilot. Kroppen uppbyggd av svetsade stålrör.

10-07-_DSC3939

Vy bakåt i kroppen på Fi-3. Man ser uppbyggnaden med spant och longeronger.
Linorna är till höjdroder, sidoroder och höjdrodertrim.

11-08-_DSC3943

Kroppen i stålrör till Fi-3.
Allt svetsad med gas och lod. Ingen Mig eller Tig här inte.

19-18-_DSC4120

Ser ut att vara en ganska spartansk instrumentering.
Det finns vad som krävs.

13-12-_DSC4017

Laget monterar den egenbyggda Fi-1 på SM i segelflyg vid Ålleberg 1944.

14-13-_DSC4048

Här har kärran landat i en havreåker och i stressen observerade piloten inte gärdsgården.

12-09-_DSC3993

Resultatet blev detta. Piloten oskadad tack vare
den starka stålrörskroppen som tog upp energin vid smällen.
Tur att piloten inte fick benfrakturer.
Man kan se hur långt cockpit var demolerad med ledning av styrspakens läge.

1-fi-1 bild bertilHär har Sven Rågwall Halmstad,
som ännu är aktiv friflygare av OT-modeller,
byggt en skalamodell av en  Fi-1 i slutet av 40-talet.

Tänk om någon kom klädd på detta sättet till en modellflygtävling i dag…?
Jag menar trenchcoat, hatt och snyggt arrangerad halsduk.
Kanske han har gummibottiner oxå…man ser att tiden går och modet växlar…
men modellflyget  finns kvar och består.

16-15-_DSC4076

Björn Andreassons  BA-4   tillverkad vid AB Flygindustri Halmstad

1-bild1ba4BA-4
Kurt till höger ?
17-16-_DSC4084

En BA-4  jag minns från början av 70-talet,  var Simonssons då nybyggda maskin.
Flög bra och den hade rejäl motor i,  som kunde dra runt den.

18-17-_DSC4088

Björn Andreasson vid sin BA-4.
Den sista versionen av motorn som BA-4:an flugits med hade 180 bhp.

 Den första skulle ha cirka 25,  men troligtvis hade den  mindre än 20 bhp !

20-19-_DSC4123

Jaha, detta är en Weihevinge som färdigställs utomhus.

21-20-_DSC4164

En kropp till  Weihe  som saknar sidoroder.

22-21-_DSC4187

Grabbarna som gjorde det vid Flygindustri !

23-22-_DSC4188

Vältränade pojkar.
Men då fanns inte pizza,  CocaCola och McDonalds i varje gathörn.
…eller för den delen datorer, mobiltelefoner och tv.

4-33-_DSC5054

Hütter 17

3-35-_DSC5061

Hütter var egentligen det första licenstillverkade planet vid först
Kano-Verken, sedermera AB Flygindustri.
I bakgrunden Galgberget och den stora byggnaden är Brunnsåkerskolan.

2-09-18-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192743En  Grunau-9   även kallad Anfänger (Nybörjare) med “Ägg”
tillverkad vid Flygindustri Halmstad.

1-04-13-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192600SG-38 med ägg.
Man anbringade en inklädnad för piloten, så han skulle
vänja sig en täckt cockpit innan han flög exempelvis Baby.

24-23-_DSC4202

Egentligen har ju  Weihen  ett ganska enormt sidoroder eller …
fast det är klart, med dåtidens vingprofiler blev det rejäl
skevroderbroms,  om inte skevroderna var rejält diffade.

Som jag skrev, det kommer en artikel till om Flygindustris
verksamhet i Halmstad, så häng med !

Denna artikel uppdaterar jag kontinuerligt under resans gång,
om jag får tag i nytt adekvat material, så häng på låset !

Allt material på denna blogg, hangflygning.se  är skyddat enligt
Lagen om Upphovsrätt. (C)

 

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD DEL 1 AV 8

 

 

 

 

En berättelse om Kurt Persson

och hans arbete vid en flygplansfabrik

i Halmstad och Malmö.

 

 

 

 

43-23-_DSC5209

.

Att kunna  presentera detta och kommande material,
som handlar om Kurt Persson och AB Flygindustri för
mina besökare gör mig glad, för jag vet, det är unikt!

Vet du om, att vi i Halmstad under kriget mellan 1940-1945
hade en fabrik,
som tillverkade flygplan ?

Flyghistoria är ett av mina intressen och när jag
funderade på AB Flygindustri,
som jag naturligtvis hört
talas om tidigare, väcktes mitt intresse
för att få veta mer.

Jag beslöt mig för att se, om jag kunde få fram någon
fakta om AB Flygindustri
och till min oförställda glädje,
kom jag i kontakt med Björn, som talade om,
att hans
fader Kurt hade arbetat vid dels Flygindustri i Halmstad
och dels vid
fabriken i Malmö, dit man senare flyttade.

Det var en förmån att få  träffa Kurt, som enligt Björn
berättat var 89 år .

Ni förstår, man föreställer sig en person som är 90 år,
som just en
gammal person i sitt uppträdande.

Den förutfattade meningen kunde jag omedelbart
glömma, då jag träffade
Kurt Persson ute i hans
sommarstuga i Haveral.

Kurt är en synnerligen vital och alert man med ett
vaket och klart minne.

Kurt hade tagit fram fotoalbum, som handlade om
hans kontakter med
begreppet flyg och det sträckte sig
från ca 1940 till en bit in på 50-talet.

När jag såg bilderna, förstod jag, hur värdefulla dessa
är att bevara som
kulturhistoriska dokument om flygets
utveckling i Sverige.

Bilderna är viktiga ögonblick av det svenska segelflyget
och utvecklingen
av andra civila och militära flygplan
under och just efter kriget..

Kurt erbjöd mig att få låna bilderna, så jag kunde
fotografera av de och
publicera på min blogg.

Genom att publicera bilderna och lite om historien
blir det tillgängligt för de, som är intresserade av flygkultur.

Det såg jag som en ynnest och jag grep med frenesi
an att fotografera av
och editera bilderna.

Det fanns tekniskt bra och mindre bra bilder.
Jag lade ner all min kunskap
och använde alla
mina möjligheter, att få bilderna,  så bra det gick.

Alla blev inte bra, men eftersom de är, som jag bedömer
det, viktiga dokument, tog jag med allt i alla fall.

Totalt editerade jag 450 foto. Det tog mig ca 50 timmar.

För mig är  det Kurts bilder, som är  det absolut primära.

Det är ju hans bilder,  som för  historien framåt och
låter oss minnas den.

Jag vill mycket kort rekapitulera historien om
flygplanstillverkningen i Halmstad och
Malmö, som det
blev berättat för mig, av en som var med, Kurt Persson.

När kriget bröt ut,  fanns ett behov, att vi i Sverige
skulle kunna producera
segel- och glidflygplan,
för att kunna tillgodogöra efterfrågan på att lära
sig flyga.
30-talet hade varit allmän- och fritidsflygets
startdecennium, som ett resultat av de tekniska
landvinningarna inom motorer och flygplanskonstruktion
och flygintresset har väl aldrig, vare sig förr eller
senare, varit så starkt och utbrett.

Flygning, det var som en språngbräda in i framtiden
och ut i det okända.

Alltså började man se sig om, vilka resurser vi hade.
Dels behövde vi material,
ritningar och framför allt
hantverkare, som behärskade material och tekniker.

I Båstad fanns 1937 ett företag, som hette Kano-Verken.

De tillverkade kanoter, som var spantbyggda med
longeronger vilka man sedan dukade
med bomullsväv
, som spändes och lackades.

Det är ju inte stor skillnad mellan att klä ett kanotskrov
eller klä en kropp eller
vinge till ett flygplan.

Manen som drev frågan om tillverkning av segelplan,
var Rudolf Abelin  och hans avsikt var att tillverka
Hütter H 17 ,
som var ett tyskt segelplan,  på licens.

Kano-verken flyttade till Halmstad, byggde vid kanten
av Civila Flygfältet, bytte namn till AB Flygindustri och
under
ledning av ägarna, Axel och Birger Nilsson drogs
flygverksamheten igång.

Dessa bröder hade svårt att samarbeta och de ersattes
av Stig Sundblad,
som var chef 1940-1945.

Man hade även en ekonomisk garant för verksamheten
som hette
Carl August Wicander

Som chefskonstruktör anställdes Jan Weibull.

Under slutet av 1941 ombildades Kano-Verken till
AB Flygindustri.

Man kunde komplettera arbetsstyrkan med lokala
hantverkare och man var ca 30 montörer
anställda som mest.

Jag vet inte,  om företaget hade statligt stöd, men med
tanke på tiderna och flygvapnets behov av piloter tror jag,
att
AB Flygindustri hade stöttning av i alla fall flygvapnet.
Antingen det gällde pengar eller kunskap.

Produktionen omfattade SG-38, , Weihe, H-17, Olympia,
FI-3, Anfänger eller Grunau-9,
och FI-1 bland annat.

Fi-1 ritades av ritad av Tord Lidmalm. Planet provflögs
av Rudolf Abelin
och man tillverkade 7 styck.

En Fi-1 står på museet på Ålleberg.

Man tillverkade ett relativt stort antal flygplan och
dessutom byggsatser,
som flygklubbarna själva byggde
ihop till flygfärdiga plan.

Kurt anställdes 1940 som flygplanmontör och han
utförde  alla
förekommande arbeten.

Man hade även kvinnor anställda, som enligt Kurt,
blev experter på att klä
vingar och andra ytor.

Kurt berättade om, hur noga det var att applicera
bomullsduken med rätt
spänning och hur viktigt
det var, att lacka på spännlack i rätt mängd och
med
rätt mängd  förtunning i.

Om man spände för mycket,  kunde spännlacken
dra sönder spryglarna.

På min fråga till Kurt, om det var svårigheter, med
tanke på kriget och
avspärrningar, att få tag i material
som plywood, trä och lim, sa han, 
det var inga problem.

Kraven på kvalitet,  både vad gäller arbetet och materialet,
var höga hela tiden.

Kurt berättade, att då man använde treskiktsplywood
till exempelvis torsionsnäsan
på vingen, kontrollerades
plywooden i en ljuslåda innan användandet.

Om man i ljuslådan såg, att det i något skikt fanns en
knagge, skars materialet
bort en bit utanför knaggen
och en ny bit laskades i.

Vid bygget av Fi-3, som var en lastglidare för militären
var kroppen uppbyggd av
svetsade stålrör.

Även segelkärran Fi-1 hade en svetsad stålrörskropp,
vilket troligtvis räddade i
alla fall en pilots liv, då han
vid en landning for in i en stor stengärdsgård.

Kurt berättade att stålrören svetsades med gas och
pinnar av hantverkare, som
hade avlagt licensprov
och alltså hade behörighet svetsa på ett flygplan.

Stålrörskropparna svetsades i en fixtur eller jigg,
så allt skulle bli exakt.

Vid Flygindustri i Halmstad,  sa Kurt, att produktionen
var rationell.

Man tillverkade långa serier, vilket gjorde, man kunde
producera ett plan
relativt fort.

Detta trots att bygget av ett plan var mycket arbetsintensivt.

Att man var så produktiv, var nog ett resultat av bra
ledning och framför allt  anställda,
som var hängivna
flygplansbyggare.

Vid AB  Flygindustri fanns det dynamiska människor
, som kom med nya friska idéer och som hade  den
kraften som krävdes för att genomföra sina visioner.

Där fanns Björn Andreasson konstruktör, som också
arbetade på KZ-fabriken i
Danmark och sedermera
flyttade till USA för att arbeta som konstruktör.

Där fanns den mycket initiativrike och drivande Rudolf Abelin.

En annan anställd, som jag träffade under mitt utövande
av min hobby som
sändareamatör, var Walter Tschannen
och han arbetade, om jag förstod honom rätt,
som provflygare
och instruktör.

Att han var engagerad i Flygindustri har jag fått bekräftat
av Bertil Dahlqvist,
som var vid denna tiden en djupt
engagerad modellflygare i Halmstad Flygklubb.

Walter kom från Schweiz och arbetade efter kriget
som pilot och navigations-lärare på Swiss-Air.

1944 på hösten påbörjades flytten till Malmö.

Så våren 1945 var AB Kockums Flygindustri etablerat
under ledning av Frans Henrik Kockum.

Platsen var Bulltoftafältet och som vd tjänstgjorde Stig Sundblad.

Produktion rullade på bra och man gjorde allmänna
jobb på alla sorters plan, 
vilket ni kommer att se på bilderna.

Kurt Persson flyttade alltså med till Malmö och arbetade
där till ca 1950.

AB Kockums Flygindustri blev sålt till Förenade Bil och
blev 1952 ombildat till MFI, Malmö Flygindustri.

1950 flyttade Kurt tillbaka till Halmstad och blev
rekryterad till Haldex i Halmstad,
där man bland annat
tillverkade taxametrar.

Här blev Kurt kvar, tills han blev pensionerad.

Innan Kurt började med fullskalaflyg, var han en
aktiv modellflygare och medlem
i Halmstad Flygklubbs
modellflygsektion.

Kurt var också en aktiv fullskalasegelflygare och mångårig
medlem i Halmstad Flygklubb
där han var byggledare i kraft
av sin erfarenhet och kunskap.

Med tanke på alla bilder så ordar jag inte mer om historiken,
utan jag kommer
att lägga kommentarer vid bilderna,
så utförligt jag kan.

Allt material jag har, kommer att kräva ca 10 inlägg
på bloggen, vilka jag
kommer att publicera efterhand,
som jag hinner.

Jag ser Kurts bilder, som det absolut viktigaste och
jag har många att publicera.

Denna första post om Halmstad Flygindustri handlar
om Kurt Persson personligen
och hans anknytning till
produktionen av flygplan och hans deltagande i flygning
och underhåll.

Alla kommande inlägg om AB Flygindustri är på något
sätt anknutna till Kurt Persson.

 

 

Alla bilder, där inte annat anges, är tagna av
Kurt Persson,
som alltså oförbehållsamt innehar
copyrighten,  vilket upphovsrättsligt
skyddar
bilderna genom nationell och internationell lag..

 

 

 

 

08-_DSC4842

Kurt Persson som värnpliktig 1945-1946 vid F 14 Halmstad.

01-1-DSC01697

Kurt Persson vid stugan i Haverdal, 89 år ung.

03-3-DSC01703

Kurt hade mycket att berätta, som jag inte hade en aning om.

04-5-DSC01737

Kurt Persson montör vid AB Flygindustri i Halmstad och
AB Kockums Flygindustri 1940-1950.

06-4-DSC01730

Kurt i berättartagen vid sina fotografier.

Kurt är troligtvis den siste,  som ännu är i livet
från montörsstyrkan vid AB Flygindustri i Halmstad.

09-24-_DSC5227

Kurts lumparkompisar vid F 14 1945-1946.
Kolla den individuella stukningen på plattsmäcken…
Kurt i bakre ledet något till vänster.

11-26-IMG_1065

Kurt vid en Grunau Baby B.

Det märkliga var,  att vid  AB Flygindustri i Halmstad tillverkades
bara 2 Grunau Baby från tyska byggsatser.
Övriga Grunau Baby tillverkades av AB Flygplan i Norrköping,

som dels tillverkade färdiga plan dels producerade byggsatser.

Som ni ser i bakgrunden,  har AB Flygindustri flyttat ut och
in kom Widengrens konfektionsfabrik.
Motorkärran i bakgrunden är en Klemm 35, vilken lätt skiljs
från Klemm 25, då vingarna är “knäckta”.

12-27-IMG_1066

Kurt och en kompis framför Halmstad Flygklubbs hangar vid
Civila Flygfältet i Halmstad på tidigt 50-tal..
Bakom dem står en av flygklubbens bilar.
Flygklubbarnas bilar var ofta målade i rött och gult

eller vitt och svart,  för att de skulle vara lätta att upptäcka.
Synd inte bilen finns kvar…hade nog varit värd några kronor.

13-29-IMG_1068

En av flygklubbens vinschbilar.

Det fanns ingen standardvinschbil man kunde köpa, utan flygklubbarna
byggde ihop sina egna konstruktioner av de mest vilda slag.
Det viktigaste var en stark V-8 motor,  som hade kraften att dra upp en

segelkärra utan att tveka !
I Lidköping, när jag bodde i Västergötland, åkte man vinsch uppdragen
av en Chevrolet Corvettmotor med 245 bhp!
Där gick det uppåt,  antingen man ville eller inte !

Kurt med foten på bakre kofångaren.

14-30-IMG_1069

En Baby som Kurt var väl förtrogen med.
Vad som sitter på nosen med en vimpel ?

Det är ett pitotrör, som ger dynamiskt tryck
till hastighetsmätaren bland annat.

15-32-IMG_1076

Under kriget var många lantbrukare utkallade
i beredskap, vilket gjorde, att andra fick
hjälpa
till att bärga skörden. Här är ett gäng från
AB Flygindustri ute i grödan och gör en insats.
Kurt i mitten i första raden med vit skjorta.
Inga sura miner här inte, utan alla besjälade
av samma anda
vilken var så klart påverkad av kriget.

1-12-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192545
                                                                                                 Bilden från en tysk bok från 1944 “Segel Flug”

2-08-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192352

Kurt vid vingen på Gunnar Brenkners Grunau Baby
vid Segel-SM i Örebro 1945. Kolla den härliga bilen
med sufflett…hade varit något att glida med idag.
Denna Grunau Baby var byggd 1942 och havererade
1958 då den skrotades.

16-33-IMG_1089

Fyra man ur montörsstyrkan vid AB Flygindustri Halmstad.
Från vänster: Kurt, Nisse A, Nisse J och “Blacki”.

17-34-IMG_1092

Samma gäng som bilden ovan.
Jag minns fortfarande eternitplattorna,  som byggnaden var klädd med.
Håller i tusen år.

44247-img-web-0 birger nilssonEn av delägarna från Kano-Verken Birger Nilsson sittande i en
SG-38 utstyrd med den tidens störthjälm…han var vd 1939-1941.

1-1111
Ingenjör Rudolf Abelin 1943

civila

Vy mot de västra stadsdelarna från Civila Flygfältet.

18-35-IMG_1099

Ett glatt gäng med medlemmar i   Halmstad Flygklubb    framför en SG-38.
Bilden från tidigt 50-tal och representerar med de
närvarandes klädsel
väldigt väl, hur ungdomen såg ut då…

Jag tänker tanken….tänk om en riktig punkare med hår stående rätt upp,
säkerhetsnålar genom kinder och öron,  som genom ett under dykt upp  helt plötsligt?
Hade han blivit omhändertagen och insatt på hospital
eller hade nedanstående  herrar blivit totalchockade ?
Ja, det var bara en tanke som slog mig…

För övrigt var det  vid denna tidsepok, som det var ett honnörsbegrepp att
vara hel och ren !
En dygd så god som någon.

19-37-IMG_1107

Piloter och likasinnade verkar spana mot aktiviteter i skyn
ovanför Civila Flygfältet. Alla på bilden medlemmar
i Halmstad Flygklubb.
Platsen just framför hangaren,
vilken tillsammans med medlemmarna 1956 flyttades till F 14.

20-39-IMG_1110

Motorburen ungdom 50-talet.

Motorcykeln till vänster…? jag tycker märket på tanken ser ut som
ett BMW-märke, fast motorn är ju en JLO. Jag vet JLO byggde en
250 cc twinmotor i början av 50-talet. Kan vara en sådan eller ?
Den andra cykeln är en   Ardie  . Kurt står längst åt höger.

21-40-IMG_1111

Utrustning: Hatt skinnjacka eller rock. Inget annat.
Det var hårda grabbar på den tiden. Ganska allvarliga
var man också. Kolla regskyltarna fram. Inga dåliga grejor.
Kurt på Ardien. Jag undrar,  om inte bilden är tagen nere
vid gamla industriområdet på Söder i Halmstad.

22-01-_DSC4736

Halmstad Flygklubbs lag vid SM i segelflyg vid sin Fi-1.
Piloten längst till höger Gunnar Brenkner,  före detta Gunnar Jönsson…
Kurt i vit skjorta till vänster vid Grunau Babyn. De andra två är Bertil och Brandt.

23-02-_DSC4762

Laget vid SM i segelflyg 1944 på  Ålleberg  framför kärran,
som är en Fi-1, tillverkad av  AB Flygindustri Halmstad.
Planet hade för den tiden goda flygegenskaper och var godkänd för avancerad flygning.
Piloten i mörka glasögon, Gunnar Brenkner och till höger om honom Kurt Persson.
Det måste ha varit en stor fördel,  att ha med männen i laget,  som hade byggt kärran.

24-04-_DSC4767

Förberedelser för start.

25-05-_DSC4777

3 man ur laget. Kurt, Kjell och Gunnar Brenkner

26-06-_DSC4838Bygget av en vinge till en Weihe utomhus vid AB Flygindustri Halmstad.
Kanske för att undvika gaserna från lösningsmedlen man arbetade med…

27-07-_DSC4852

Kurt Persson i en Grunau Baby på Ålleberg då han avlade prov för sitt C-Diplom.
Båtmössa var nog ett vanligt plagg inom flyget vid denna tid.Inga baseballkepsar
då inte. Grunau Baby kunde man både flyga som “Sedan”, täckt cockpit och som
“Cabbe” öppen cockpit.

28-08-_DSC4888

Kurt är med och kör  vinschen i kostym, vit skjorta och slips
ihop med Bernt nere vid Civila Flygfältet.
Notera fälgarna på vinschvagnen….träfälgar.

29-09-_DSC4913

Arbetsstyrkan med flygplanmontörer vid AB Flygindustri 1943-1944.
Kurt i bakre ledet till höger. Se de unga arbetarna som sitter bakom
stabben till
den färdigbyggda Weihe-kroppen.

30-10-_DSC4950

Kurt och “Blacki” monterar bromsarna(?) på hjul till kanske en Fi-3.

31-11-_DSC4970

Gunnar Brenkner beredd starta med sin Grunau Baby vid Segelflyg-SM
i Örebro 1945.
Vid höger vingspets stöttar Kurt Persson.

32-12-_DSC4976

Man är på väg att hämta kanske efter en utelandning vid SM i Örebro.
Ingen dålig bil ! Fast här krånglar den…varför ser inte dagens bilar ut så här ?
Då hade man kunnat laga de själv…När man studerar flygplansvagnen
och jämför med dagens smidiga vagnar,
ser vi,  att tiden fört utvecklingen
framåt med stora steg.
Tänk vi denna tid, mitten av 40-talet,  om en pilot
landade ute? Det var inte enkelt. Leta upp var man är på kartan. Se efter om
man kan köra
fram bil och flygplansvagn till planet. Leta upp någon med
telefon på landsbygden. Det var inte många, som hade
telefon på landet vid
denna tiden. Sen ringa till TL eller tävlingsledaren, om det nu var på Ålleberg

och informera var plan och pilot finns. Sen var det att sitta ner och vänta.
För du vet…det fanns ju inte så mycket Iphånar då….som man kunde sitta och fippla på…

33-13-_DSC4977

Inför starten vid SM i Örebro 1945 studerar piloten Gunnar Brenkner
iförd rock, spetsbyxor och långa läderstövlar samt en militärliknande
båtmössa och selen till en sittfallskärm skyn över startplatsen.
Kurt Persson står avslappnad till höger.

34-14-_DSC4994

Kurt övervakar monteringen av Babyn i Örebro.
Han ser till,  att vingen hakas på rätt,  så att vingbultarna,
då den andra vingen ska på passar in.

35-15-_DSC4995Nere vid Halmstad Flygklubb, som har dragit ut sin flygplansflotta av segelplan.
Ett glatt gäng ställer upp för foto. Jag kan identifiera Gunnar Brenkner med båtmössa,

Bernt,  Kurt och längst bak Bengt Klauser.

36-16-_DSC5002

Som sagt: Mycket slit och lite släp…Kurt under vänster vinge.
Babyn hade ju inte hjul utan en skida. Men man kunde montera

ett hjul tillfälligt vid marktransporter,  för det skulle gå lättare.
En situationsbild från Halmstad Flygklubbs aktiviteter

vid Civila Flygfältet på Söder.

37-17-_DSC5075

Kurt och Bernt kör vinschen vid Västra Strandens kant i Halmstad.
Bernt sköter gasen och Kurt sköter bromsen, samt det viktiga verktyget,
som hugger av wiren,
om det uppstod en kritisk situation och segelplanet
behövde göra en snabb landning och lösgöras från linan.

Det fanns visserligen på vinschlinan  ett bleck försett med en brottanvisning,
som då belastningen blev för stor skulle ge sig, vilket
medförde att linan lossade
mellan vinsch och flygplan. Men det var inte alltid det fanns tid att
montera blecket….Vindstruten med dess stolpe i bakgrunden. Enligt uppgift
från Kurt ska stolpen stå kvar fortfarande,
60 år efter att struten togs bort…

38-18-_DSC5089

Medlemmar i Halmstad Flygklubb. Glada och förväntansfull ansikten.
Fast Gunnar Brenkner till höger i båtmössa tycker jag ser ut som en nitisk SJ-konduktör…

39-19-_DSC5129

Arbetsstyrkan vid AB Kockums Flygindustri i Malmö
stående framför en P-51 Mustang
döpt till “STINKER”..
Jag tror Kurt stå längst bak med huvudet vid frontrutans
list på Mustangen.

44-björn persson

Kurts medlemskort i Halmstad Flygklubb. Vad som är
intressant för mig i alla fall, är att det  är
en gammal
modellflygkamrat till mig,  som var kassör i föreningen.

Det var Bertil Dahlqvist, fotograf i Laholm sedermera,
som skrivit under kortet.
8 kronor i årsavgift…hmm vad
kostar det i dag ?

1-10-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192510
Bertil Dahlqvist 1982

1-11-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192525Halmstad Flygklubb 1944.

Det var noga med titlarna…se på Bertil Dahlqvist…kandidat !

45-DSC_1004Intyget som visar att Kurt var byggledare i Halmstad Flygklubbs Segelflygsektion.
Troligtvis blev han byggledare i kraft av sin erfarenhet och sitt hantverkskunnande.
Byggledaren svarade för reparationer och underhåll av klubbens plan, vilket gjorde

uppdraget ansvarsfullt.

Ja,  detta var den första lite allmänna delen om Kurt Persson, då han arbetade
vid AB Flygindustri i Halmstad och AB Kockums Flygindustri i Malmö.
Denna artikel uppdaterar jag efterhand,  då jag finner något värt att lägga till.

Snart kommer del II så häng på låset !

Allt material på denna blogg, hangflygning.se,
är skyddat enligt
Lagen om Upphovsrätt.

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

GRUNAU BABY IIB FRÅN AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD

 

 

 

 

 

 

DSC_0998

Låt mig visa nya bilder…

…från Svenska Mästerskapen i Segelflyg 1945 i Örebro

AB  Flygindustri i Halmstad, en sedan länge avsomnad verksamhet, hade
sin upprinnelse i kanottillverkning i Båstad.

Företaget, Svenska Kanotverken,  blev ombedda att tillverka ett segelflygplan
från tyska ritningar och för att kunna det, var man tvungen att flytta till
nya fabrikslokaler vid södra delen av Civila Flygfältet på Söder i Halmstad.

Kanotföretaget bytte så småningom namn till AB Flygindustri.

Under kriget tillverkades ett sort antal flygplan, Grunau Baby, Weihe, SG38
och andra.

De tongivande inom företaget var Rudolf Abelin,  Björn Andreasson och Jan
Weibull.

Som jag redogjort tidigare, väcktes mitt intresse för företaget,
då jag träffade
en man,  som hette Walter Tschannen, boende i Schweiz,
vilken berättade,  att
han arbetat som verkmästare och kontrollflygare
vid AB Flygindustri.

För en tid sedan fick jag kontakt med Björn, vars pappa arbetade på företaget
och som skickade mig några bilder, som jag vill visa.

Copyright bilder: Björn Persson

Förhoppningsvis kommer jag att få möjlighet att kopiera fler bilder, som
finns sparade från produktionen vid flygföretaget på Söder i Halmstad.

Efter flytten övertogs lokalerna av ett företag verksamt inom konfektions-
branschen som hette Widengrens .

Minns jag ytterligare rätt, lades konfektionsindustrin ned 1966.

Jag kommer att redovisa allt, jag fått tag i så småningom, så håll ut,
det kommer mera om AB Flygindustri.

Men här kommer de sista bilderna jag fick. Det är 75 år sen bilderna togs !

(dec 02, 2014 06-12 PM)Panasonic DMC-TZ20(4320x3240)23360Halmstads Civila Flygfält.

AB Flygindustri är beläget nere i högra hörnet framför skogen.

 

DSC_0995

Bilder från SM i segelflyg 1945 i Örebro.

DSC_0996

Kolla bilen…inga dåliga grejor !

DSC_0997

Förberedda på dagens uppgift.

Om jag förstod det rätt, är det Kurt Persson vid bortre vingspetsen.

Han var  var byggledare.

DSC_0999

Grunau baby IIB, en mycket lyckad konstruktion.

Rejäla skevroder i alla fall.

DSC_1000Den tidens flyghjälte,  Gunnar Brenkner…sammanbiten inför starten.

Ridstövlar, spetsbyxor, jacka, vit skjorta och slips, båtmössa.

Påhängt också flytväst och sele för den avknäppbara skärmen.

På nosen pitot och venturi,  vilka ger tryck till hastighetsmätare
och spade på svängindikatorn.

Gunnar Brenkner blev känd lokalt, då han landade med
ovanstående
Baby på stranden i Frösakull.

Gunnar flyttade 1947 med sin Klemm till Luleå
där han blev segelflyginstruktör i flygklubben.

 

DSC_1001

Flygplanet SE-SBD har en intressant historia, som jag ska redogöra för senare.

Redan 1945 hade man sponsorer. På sidorodret står det MATADOR, vilket
var en vid den tiden stor industri i Halmstad som producerade rakblad.