En bild som ger betraktaren en uppfattning,
hur mycket arbete som krävs
att bygga en skalamodell från scratch.
Lars Helmbro sitter stolt framför sin Caproni Ca 313 , som ju hette S16, Tp16 och B16
under sin tjänstgöring i Svenska Flygvapnet.
Att se denna bilden med modellen är en mycket estetisk upplevelse.
Även en maskin avsedd för krig kan vara vacker.
Hur många timmar Lars lagt ner på modellen vet jag inte, men det är många.
Jag fick bilden via Pär Lundqvist och tillstånd att publicera den på
min blogg till glädje för många.
Capronin var ett sorgebarn i Flygvapnet med många haverier.
Varför kan man ju fråga sig…
Användes som störtbombplan…var det avsett för det i grundkonstruktionen ?
Kördes motorn på rätt smörjolja ?
Här kan du läsa om Capronin.
Lite bilder från Flygvapenmuseum.
5 svar på ”CAPRONI CA 313 AV LARS HELMBRO”
Hej
Tycker nog inte att Caproni var ett sorgebarn
Av 84 beställda flygplan blev:
– 3 eller möjligen 4 haverier.
– 3 eller möjligen 4 nedskjutna.
alltså 6 förlorade pfl har man koll på samt ett saknat.
Caproni har fått ett oförtjänt dåligt rykte.
/Tore, vars far flög Ca313
Hej Tore,
jag litar på dina , för mig överraskande haverisiffror.
Jag tror inte Capronin var usel. Kanske FV använde den
i fel syfte ?
En gammal vän till mig, numera avliden var mek på Caproni.
Han påstår med emfas att på motorn fanns en skylt som sa:
”Solo olio di ricino”.
Jag undrarju om det stämmer om skylten och om i så fall
FV körde på ricinolja ?
Vi vet ju alla att ricinolja är det absolut bästa sättet att
ge en förbränningsmotor smörjning. Både vad gäller
vidhäftning på mantelytorna och värme- och trycktålighet.
Hälsningar
mats
Hej,
Detta med motoroljan har jag försökt att finna svar på och när jag tittar igenom Speciell Förarinstruktion för Fpl typ S16 står det att läsa under drivmedelstyp att oljan för sommar o vinter skall vara Intava Aviation Oil Red Band 100.
/Lars
Hej,
jag kollade på Shells hemsida och fann detta om oljan:
For AeroShell Oils 65, 80, 100, and 120, their main use is during the break-in of new or recently overhauled four-stroke aviation piston engines.
Intressant.
Det florerar många skrönor om motorerna til Capronin. Man hade problem med, att vårt bränsle, jag tror det var Butol,
löste impregneringen i tankarna/bränsleslangarna, så bränsle sprutade ut mot heta motordelar.
Motorerna hade kylproblem på de bakersta cylindrarna.
Man hade problem med överhettning eftersom motorerna var luftkylda.
Uppgifterna om ricinoljan har jag från en numera avliden mekaniker som tjänstgjorde
på modellen.
Jag vet inte, hur god tillgång man hade på högvärdiga smörjoljor under kriget
till våra flygmotorer. Eller om man fick improvisera och göra som yrkesfiskarna
gjorde med oljan till sina tändkulemotorer, ställde urtappad olja i fat så
att fasta partiklar sjönk, sedan filtrerade eller destillerade om…
Det är vad jag vet.
mats
Hej,
Jag tror du menar Bentol, men strunt samma. Det var ju så att Isottamotorena var konstruerade för bensin men vårt Flygvapen använde Bentol som var ett bränsle bestående av bensin, etanol och bensen. Detta fick till följd att flottörerna av kork som var lackade med shellack, som ju är en cellulosalack, löstes upp av etanolen. Den nu olackade korken sög upp bränslet, flottören sjönk och därav ”flödade” förgasaren. När detta inträffade rann bränslet utmed motorsidan och ned mot avgasrören. Man kan ju nu föreställa sig bränsle som träffar avgasrören med sina avgasflammor vad resultatet blir, rena efterbrännkammaren, för att prata jetmotorspråk. Botemedlet mot detta var den påbyggnadslösning, ”saxofoner”, som tillverkades och kom att sitta på alla Caproni efter den stora vingmodifieringen.
Överhettningsproblem fanns också så samtidigt med den nämnda vingmodifieringen förstorades motorgondolernas luftintag.
/Lars
Lite off topic kan jag nämna att för Fiat CR42 fanns det motorer för både ricin- och mineralolja. På respektive motors vevhus var det märkt vilken typ av olja som skulle användas.
Hur det var med det tredje nödköpet J20 och Piaggiomotorerna/ oljetyp vet jag inte.
/Ds