kanske en något apart kombination, men vadå…..

 

Jag var nere och flög termik med min HyperAva då Peter med sin P-51 Mustang anlände.

Mustangen ser väldigt realistisk ut i luften och ger ett bra flygintryck.

När Peter startade så vred sig ena huvudstället sig, varför han inte kunde dra in det.
Han trodde det kunde bli problem vid landningen, men som ni ser på bilderna, så gick det bra. Inte en en kapottering.

Här är pics:

     Min Ava efter en timmes termikflygande. Ovanpå kroppen framför vingen en CamOne Hd kamera

    “Jag skadade landstället när jag startade”, säger Peter.

Här syns det krökta stället.

   Flyby av Mustangen.

Dålig kvalitet på bilderna. Jag hade ställt in för lång tid.

Här syns det böjda stället bättre.

   Just före sättning.

Men varför flyger du ner modellen i marken Peter ?

Nära modellen slår över.

   Ner med stjärten så fort det går.

   Här ställde den sig på nosen, beroende på ojämnhet i banan.

Hoppas piloten var oskadd……

           …..och det var han ju. Modellen helt oskadd.

 

 

mats

 

Här är verklighetens  Miss Jekyll och Miss Hyde !

 

 

 

 

 

           ..Så här snäll ser jag ut, när jag är hos  fotografen för att ta en körkortsbild

                            så jag kan köra Mopsrace…….

                                                              Men så här är jag egentligen:

                         “HIT MED MIN MAT, MEN SNABBT ”  !!!

 

 

                                                     mats

 

………VAD ÄR DET JÄMFÖRT MED….

                                                                        PIMPIM

                                   Tänk att väckas av detta vackra ansikte på morgonen….

 

mats

 

vaffödedå ?

Jo, för nu har medlemskortet från min klubb kommit, så man kan flyga…..

Fast jag tycker SMFF (vi) kunde haft färg på kortet som förut.

mats

 

…………göra spektakulära insatser.

 

Detta hittade jag på LiveLeake.com , länk till sidan: http://www.liveleak.com/

En modellflygare som hänger en EPP-modell under en väderballong. Förser den med telemetri och streaming video ner.

Lite vågat, men den som inte vågar utan bara intar åskådarens roll, vinner aldrig något…..

Värt att se på !

mats

 

blev en fullträff.

 

Det gäller både antalet deltagare och det fina vädret. Solsken och lagom vind 4-8 m/sek rakt på. Garanterade fint lyft på hanget, vilket inte bara modellflygarna utnyttjade utan också skärmflygarna.

Piloter från Herljunga, Lidköping, Skövde och Falköping var på plats.

Flygninga gick bra i det fina vädret och inga haverier att tala om. Det kan ju alltid uppstå småskador vid landningen eftersom marken inte är slät och det finns hinder.

En man landade i ett träd……ja inte piloten utan hans modell…..

Ålleberg Modellflygklubb, där jag är stolt medlem, är en av landets aktivaste klubbar där medlemmarna är hängivna och aktiva modellflygare, med betoning på flygare. Alltså lite prat och mycket flygande.

I april anordnar klubben som vanligt ett hangläger nere i Ystad. Det sker 25 – 28 april. Flyger gör vi på Hammar, Kåseberga eller Ravlunda. Det beror på vind och hur skjutfältet är tillgängligt.

Här kommer lite bilder från Ålleberg:

                                                                  Roffes Jantar inför provflygningen.

                                                                Connys Bergfalke

                                                              Båda strävar mot skyn…..

                                                                   Första starten för Bergfalken

                                                                 ..han har köpt vingar för pengarna…..

                                                            Skärmflygaren hade en fin dag med bra flyg.

                                                                  Ari beredd.

                                                               Fint och troligtvis dyrt.

                                                               Är detta typiska modellflygarfordon ?

                                                                   Kalle med sin Ceres.

                                                                    Tänk om man haft en sådan radio 1975…..?

                                                               Västhanget Ålleberg mot Falköping/Mösseberg

                                                                   Full aktivitetet

                                                               Modeller och en hängglidare

                                                            Skärmflygare som dragit upp trasan och som avvaktar rätt startögonblick.

                                                                 Lite fika i solen är aldrig fel, tycker i alla fall Rolf-Erik från Herrljunga

                                                                “Min är störst”, säger Roffe.

                                                                  Inför första starten

mats

…om man är modellflygare.

Har vi en kall vinter som  vi har haft de senaste tre åren
, så fryser sjöarna till och det underlättar en del……

Om en sjö är tillfrusen och ytan jämn, så har du en fin
start- och landningsbana. I regel stora ytor att flyga och
inga hinder.

En sjöis har ju den fördelen att den är jämn. Man kan
flyga lågt utan att bli överraskad av träd eller andra hinder.
Är du en skicklig flygare kan du rita jättlika nollor i isen
med din vingspets om du flyger lågt och låter vingspetsen
släpa i isen.

Jag stack ut i dag trots att det var vinter för att testa lite
olika kameror i modellen. Visst det är enklare att ligga
och dega framför en tv eller dator, men eftersom jag vill
utnyttja min tid att vara aktiv, så är det orsaken till varför
jag alltid är flygsugen.

Jag har förresten gett bort min tv. Så nu kan jag ta upp
läsandet igen utan att tänka tanken att “Nu går ju blablabla-
programmet på tv, det får jag inte missa”…..

Nåväl, jag åkte till Stora Skärsjön medförande en Kyosho
Stratus elseglare, en OneCom actioncam, en  #16 keycam
och en vanlig kompaktkamera.

Stora Skärsjön är ju en välkänd plats för oss som är
modellflygare, med tonvikt på flygare, då vi har varit här
och flugit sen början av 70-talet.

Över Halmstad var det dimma som gled in från havet,
men ca 10 km från kusten var det klart väder.
Solen sken och vind ca 5-7 m/sek. Att det blåste såpass
medförde att det var turbulent över trädtopparna, men
varför ska allt alltid vara så enkelt ?

Isen var  enligt en person som jag mötte i hans bil på
isen ca 50 cm tjock, så den höll både mig och mitt plan.

Flygningen gick bra, men modellen var i dåligt flygtrim
, då jag hade två kameror på vingarnas ovansida.
Men modellen var hel när jag åkte hem.

Eftersom min OneCam är ny för mig, lyckades jag
starta intervalltagning i stället för videoinspelning.
Jaja, man lär väl av misstagen förhoppningsvis.

Så den enda filmen jag fick med hem, var den som
nyckelringskameran tog. Denna lilla kamera imponerar
verkligen.

Jag har lite bilder och en filmsnutt här på bloggen
så håll till godo och försök stå ut !

                                                                 Pilot och modell. Bilderna tagna med OneCam actioncam från HAB  i Ljungby.

                                                                       Som synes så har du stora ytor att röra dig och din modell på.

                                                                  Stora Skärsjön vid  Halmstad – Mästockavägen.

                                                                   Det vita i horisonten är inte hav, utan det är invältrande dimma.

                                                                      Just efter landningen.

                                                                   Dimman avsatte sig som rimfrost på träden i morse.

                                                             Här pågår bil- och atv körning på isen.

                                                                 Stratusen med de två kamerorna. Närmast OneCam och bortre vingen Keycam #16.
                                                                 Kamerorna fästa med kardborreband och ett gummiband.

                                                                Solen stod lågt, då jag landade sista gången i dag.

                                                                                                 Snön i skogen försvinner. Men osvuret är bäst. Jag hörde vädermannen lovade kallt hela nästa vecka…..

 

 

s

 

….kommer här lite underhållning !

 

mats

SÅ JAG KAN INTE UPPDATERA BLOGGEN FÖRRÄN OM CA 14 DAGAR.

Men sen är jag tillbaka. Till glädje och fasa……

mats

 

som läser min blogg,

 

 GOD JUL !

 

 

     

                                                                                     Klart man drömmer sig till sommaren…..

Fast mest måste jag erkänna, så längtar jag mest efter vår med värme och sol. Är det skönt väder,  är det roligare att modellflyga eller skärmflyga. Jag är trött på vintrar och grått väder med mörker !

Så nu hoppas vi,  att det blir bättre.  I dag den 22 december är det vintersolståndet, det vill säga,  vi har nu den kortaste dagen på året, så nu går det mot ljusare tider. Det blir bara bättre…….

 

Vi hörs

mats

 

men det finns annat att reta upp sig på

och göra så adrenalitet far ut i kroppen…

 

Till exempel när man ser,  hur människor beter sig i vår natur.  Eftersom det inte var direkt flygväder i går,  körde jag ut till hamnen för att se,  om jag kunde få några miljöbilder.

Jag måste säga , bilderna speglar det gråa, trista sega höstvädret. Det var ingen större fart på något. 

Vid vågbrytaren hade några haft en trevlig sammankomst. Allt skit man släpat med sig låg slängt runtomkring. De som gör detta…..det är B-människor. Det är folk som tänker den idag vanliga tanken: “Nån annan får ta det”……..

Jag tycker det är är ynkligt. Kommunen borde sätta ut lite kärl där skräpet kan kastas. Antagligen säger man att det blir för dyrt, men vad skulle en städning kosta ?

Kommunen har pengar, för Halmstad är en rik kommun. Har man inte kulor får de styrande minska på meningslösa kurser, seminarium, trädkramarkurser och annat och syssla med sådant,  som har med verklighet och människor att göra.

Ok jag vet det hjälper inte att skälla och gny, men eftersom jag skriver precis vad jag vill på min blogg , så gör jag det i alla fall.

Min trogna Graupnersändare Mc-24 Gold Edition är exporterad till Rolf i Hjärnarp. Han kör 35 mHz och jag hoppas han för mycket nöje av den.

Själv har jag ju en JR nu.

Japp här kommer dystra bilder:’

                                                                 Kråkorna utanför mitt hus har i alla fall en brödbit att glädja sig åt……..

                                                                      Skatan sitter lägre   och spanar längtansfullt efter smulor från kråkans bord…

                                                                                Detta är en frälsarkransväktare på alerten

 

                                                             Hade jag stått med mina fötter i vatten här, hade jag känt mig lika ruggig som truten.

                                                                      Här har de tvåbenta svinen rumsterat.

                                                                                    Jag önskar denna kråka varit 30 gånger större och tagit nedskräparna i nacken med sitt näbb….

 

 

 

mats

 

var jag tvungen att pigga upp mig med lite sommarbilder…

 

Skönt att kunna luta sig tillbaka och kolla på bilder tagna under sommaren, som bevarar goda flygstunder !

Här kommer några när vädret var varmt och skönt.

                                                                Henke Torphammar flyger sin lilla Gee Bee, som bara han kan !

                                                                   Min vackra Ava-Pro inför premiärflygningen.

                                                                     En stabbe ska inte bara vara funktionell, den ska vara estetiskt tilltalande också

                                                                 En Krax kommer förbi. Konstruerad och flugen av Björn i Hylte. Kolla hans hemsida: http://buskflygarna.blogspot.com/

                                                                     Björn flyger en av sina modeller nere i Rinkaby.

                                                                     Uno gasar så det ryker

                                                                       Unos turbinkärra passerar.

                                                                          Göran flyger sin J-3 Cub

                                                                         Hoppas han rättade upp vingen innan sättning….

                                                                  Daniel hivar iväg kompisens EDF-F-16

                                                                                  Klart det gick bra efter ett sånt balettsteg…

                                                               J-3 Cub på finalen

                                                                      Så här startar man en Wakefieldmodell, som är konstruerad ca 1951.

                                                                     “Sån här har jag flugit” sa Uno till Peter Slovak.

                                                                   Peter Slovak med sin välflygande P-51 Mustang.

                                                                     Skuggspel eller vad man vill  kalla det…

                                                                          Skuggan av en Ava och en modellflygare utrustad med shorts. Det går man inte gärna i nu eller……

 

mats

 

Låter lite apart men ändå…….

 

Jag fick mig tillsänt bilder på en valp som är kommen från en mig närstående mopstant. Mamman heter PimPim och valpen heter Pimms och är en herre.

Pimms deltog i sin första utställning som valp och tog hem första pris. inte dåligt. Så här ser en 4 månaders mopsherre ut:

                                                               Herr Pimms 4 månader.

                        Inte konstig han tog hem tävlingen, med en sådan exteriör. Det syns han brås på mamma  PimPim från Älvasjö

 

 

I söndags var det ganska visset väder med dimma och regn. Men på eftermiddagen blev det en lucka i vädret ca klockan 1400, varför jag beväpnade mig med en enkel modell och åkte ner till Höka för att lugna flygtarmen.

Tomt var det,  så man hade hela fältet för sig själv. Konstigt inte fler kommer ner och flyger, när vädret är bra. Men det är väl så, att intresset saknas.

Nåväl jag fick en timma i luften gott och väl med modellen, som nu efter justering och intrimmning flyger som den ska. Nu är anfallsvinklarna ok och vingarna är torderade för att förbättrea lågfartsegenskaperna.

Tar man sig tid och analyserar felen på en dåligt flygande modell och man rättar till dessa, får man en bra belöning med en rättflygande och bra flygande modell. Det vill säga modellen flyger som ett plan ska flyga.

I modellen hade jag en minicam och då jag kollade filmen såg jag att våra gemensamma vänner, vildsvinen, nu har varit ute på andra sidan järnvägen i naturvårdsområdet och plöjt ordentligt. Får se vad bröderna Sandberg säger näsen svinen plöjer deras bete.

Nå, bättre svinen plöjer där än hos oss. Kollar man flygbilder ser man hur de bökat på den mark som vi arrenderar.

Hoppas det är hög spänning i staketen och bra med strömstyrka.

För övrigt har jag nu flugit ca 5 timmar med min nya JR-radio och jag är nöjd. Det betyder ingen förlorad kontakt med modellen eller annat krångel. Man kanske skulle bytt för 3 år sen och sluppit alla de nära döden upplevelser jag haft med mina Avor.

Jag menar, det är inte så roligt att se sin Ava med telemetri och övriga tillbehör försvinna in över ett bebyggt område….

Här några bilder på modellen jag flög med. Jag köpte lite modellprylar av Francis och däribland denna nybörjarkärra. Flyger som en dröm nu. Bra ställ med fjädring som gör att modellen inte struttar fram på marken och som gör landningarna lätta.

                                                                  På stabben sitter Minicamen,  vilket inte var bra, för objektivet fokuserade på vingen varför

                                                                  bakgrunden blev oskarp.

                                                          

 

                                                               Klart för takeoff mot Pilkington, hur länge det nu varar……

                                                                 Solen sken i dag på Höka, ni ser själva !

                                                                                                   Sparky 400 beredd att starta väster

 

Jag försökte att fotografera modellen i luften, men det sket sig.

mats

…när Pilkington Float Glass  lägger ner sin produktion i Halmstad.

 

1975 tände man ugnen på glasverket för att producera planglas. För några dagar sen fick vi reda på att de japanska majoritetsägarna lagt ner verket.

Vem trodde det ? Men i dag är allt möjligt. Det är ju lättare att lägga ner en verksamhet som ligger på andra sidan jorden än om den ligger i hemstaden för styrelsen eller…..

Jag tror ca 250 berörs direkt på fabriken. Sen har vi hela den logistiska understrukturen med tillförsel av råvaror via hamnen i Halmstad, transporter av råmaterial på bil och leveranser av färdigt glas med lastbil/järnväg eller båt.

Så man kan räkna med att jobben ryker för kanske 500 personer. Hur ska dessa få arbete ?

Ledsamt med en sådan nedläggning. Vi har nästan ingen tillverkningsindustri kvar i vår stad. Svårt att leva bara på tjänsteföretag. Det är ju våra exporterande företag som skapar möjligheter att köpa till exempel olja.

                                                            Pilkington, snart bara ett minne.

mats

 

då måste jag ut och flyga !

 

                                                                              Föreningens logo

Eftersom jag tillhör de, som alltid är flygsugna, har jag ständig span på väderläget. Höstarna är ju inte så roliga med lägre temperatur, dis, regn och dålig sikt.

Men i dag var det utsikt till bra väder. Yr.no hade lovat nordväst 3-5 m/sek, vilket lovade gott för lite söndagsflyg på Hovs Hallar. Dagen började med nordlig vind och det såg bra ut. Så klockan 0830 var bilen lastad med hangkärror och kosan ställd mot HH.

Fast resan blev inte lång. Flaggorna indikerade västlig vind och den var nästan noll. Således hem, byta modell till en enkel Blue Phoenix, som dock har den egenskapen,  att den är välkonstruerad och vältrimmad, så den är en fröjd att flyga. Vidare tog jag med min nya GoPro och en Keycam # 16.

Ner till Höka, montera modell och GoProkamera. Måste medge att kameran såg tung ut på Blå Fenixen…..Men den flög bra i alla fall.

Jag behövde inte stå i kö för att få flyga eller trängas…..jag var ensam på fältet.

 Eftersom vinden var noll,  var det  en piece of cake att flyga. Det enda , förutom min modell,  som var i luften,  var några hundra kanadagäss vid fågelskyddsområdet. Efter att ha plåtat 800 bilder med GoProkameran, som tar en bild varannan sekund, bytte jag och hängde på min nyckelringskamera för att få lite video.

Vare sig bilder eller video är väl några mästerverk, men skit samma, jag fick vara ute och flyga min modell. Det är det jag gör helst på min fritid. Det gäller att ta tillvara tiden och tillfällena ! De kommer aldrig tillbaka……

Efter mig kom Peter Slovak med sin välflygande P-51 Mustang. Den flyger väldigt realistiskt. Med det menar jag , den far inte runt som ett flarn i luften, utan man kan se,  den har en relativt mycket  massa, precis som originalet, vilket ger den fina och realistiska rörelser i luften.

Förresten,  vet ni vad P- står för i P-51 ?

Svar: Pursuit =Förfölja

Jag såg att någon, troligtvis ordföranden Christer P ,varit ute och provat betesputsen efter vår nu nyrenoverade traktor. Bra jobbat med traktorn, ni som har hållt i verktygen !

Ja, här är lite bilder, om ni glömt,  hur det ser ut runt Höka:

                                                                                 Hökafältet.

                                                                                 Hökaklubbens klubbfält här sen 1975.

                                                                                             Höstfärger nu.

                                                                                  Fågelskyddsområdet, E6 och Fylleåns utlopp i Laholmsbukten.

                                                                                       Fler höstfärger.

                                                                              Pilkington Floatglas, en mycket lång fabrik.

                                                                                     ….undrar var vindkraftentusiasterna får ström ifrån när propellrarna står stilla…??

                                                                                 Halmstad

                                                                                     Min Blue Phoenix, just landad efter en fotosejour.

                                                                                 Så här enkelt är det att videofilma från en modell.

                                                                                  Inget är så tyst som ett modellflygfält utan aktivitet.

                                                                           Från höger GoPro, Mc-24/spektrum och min trogna Blue Phoenix.

                                                                             21 oktober 2012 Hökafältet.

Här är en liten video:

Onboard video from a Blue Phoenix from mats strömberg on Vimeo.

 

mats

 

Jag fick ett mail från min ordförande i Ålleberg Modellflygklubb,

 Rolf Maier, som berättade om flygning uppe på berget i dag måndag.

 

I dag var det finfint på på Ålleberg för hangflyg med 4-6 m/sek västlig vind. Det betydde, man flög på Västhanget naturligtvis. 6 man hade dykt upp med sina segelmodeller. Det fanns storseglare, nostalgiseglare och moderna kärror.

Ålleberg Modellflygklubb är en klubb,  som flyger och bygger. Inte så mycket prat och vänta och se, eller avvakta så länge……….man kör på efter fastlagda linjer. Att det går bra för föreningen, beror bland annat på, att man tar hand om sina nybörjare på ett förtjänstfullt sätt. De nya medlemmarna bygger sin Blue Phoenix i klubbens bygglokal under överinseende av någon mera rutinerad medlem. Att bygga sin första modell från en balsabyggsats är mycket värdefullt. Då lär man sig, hur en modell är uppbyggd för att vara lätt och stark. Man lär sig olika tekniker vid bygget, limning, hur man får en vinge stark och överhuvudtaget,  hur en modell i balsa är konstruerad.

När nybörjaren kommer med sin kärra till fältet för provflygning,  är ju detta ett stort ögonblick. Jag föreställer mig , att om man byggt sin egen modell från grunden från en låda med pinnar, så skiner stoltheten om en vid testflygningen. Det handlar ju om känslan att “Jag har gjort detta “.

Till skillnad om man köper så kallat färdigbyggt. Bygger man en välkänd och välflygande byggsats, då vet du vad du får. men köper du en färdigbyggd modell,  har du inte en susning,  vad du får för flygegenskaper.

Detta är en av flera orsaker varför Ållebergsklubben är framgångsrik.

Här kommer lite bilder som Rolf skickade mig:

                                                            Conny packar upp sin modell som konstruerades på 30-talet.

 

                                                             Conny har monterat och Rolf i bakgrunden. Hangaren tillhör KSAK.

 

                                                               Detta handlar modellsegelflyg om !

 

 

                                                        Tranorna flyttar och utnyttjar hang och termik för att komma söderut. De är experter på att flyga termik

                                                         därför de är tvungna. De har inte de muskler som krävs för ett flaxande ner till Afrika eller runt Medelhavet.

                                                          Även här i Halmstad passerade i dag flockar med sträckande tranor. Vinden var ju nord till nordväst

                                                          vilket gav fåglarna medvind söderut.

 

 

                                                          Stellan vid sin hangpremiär på berget.

 

 

                                                            Stellan startar sin modell medan Roffe håller i spakarna.

 

 

                                                             Nostalgi i luften…….en Harakka.

 

 

                                                         Monterat och klart. Det vänstra planet  är en “Rheinland”.  Läs här om planet: 

                                                          http://www.fva.rwth-aachen.de/index.php?option=com_content&view=article&id=77&Itemid=88                                                      

                                                          Här hittar du  äldre segelmodeller: http://www.aerosente.com/

                                                                                                          

                                                           

                                                

 

 

                                                           Har storleken betydelse ?

 

 

                                                            Ett “spjälstaket” står på hanget mot vinden.

 

 

                                                       Stellan på väg med sin modell.

 

                                                            Kalle startar Rolf-Eriks modell och Conny håller kollen…

 

 

                                                              Roffe flyger……..35 mHz ??

                                          

                                                       Efter flygning är det fikatime.

 

 

 

mats

 

 

….för att drömma det är tillåtet.

 

 

 

Börja spara. När du fått ihop 11 miljoner kan du göra affär nere i Ängelholm…….

 

 

 

 (C) königsegg automotive

1140 hästar           440 km/timman……….körs på etanol.

 

Läs här om den: http://www.koenigsegg.com/

Tror jag ska börja samla flaskor och tomburkar nu. Det gäller att se det långsiktigt…..

 

mats

 

flögs det med i går kväll på Höka.

 

Uno hade med sin J28 Vampire och Peter sin likaledes eldrivna P-51 Mustang.

Båda modellerna representerar det bästa av jaktplanen för sin tid. J28 Vampire kom till Sverige 1948 och var vårt första jetdrivna, eller som man sa vid denna tiden “readrivna” jaktplan. Läs här om planet:

 http://sv.wikipedia.org/wiki/De_Havilland_DH_100_Vampire

Unos Vampire är en EDF-modell som flyger mycket bra och verklighetstroget. En Colibri turbin i den modellen Uno…..

Peters P-51 Mustang är gjort i gjuten POLYURETAN ? och försedd med elmotor. Modellen ser realistisk ut och flyger bra det jag såg.

Förutom flygning så lagade Christer Perssonvår traktors bränslesystem, så jag antar vi kan slå fältet  snart.

Jag har några bilder från deras flygningar i det mycket vackra flygvädret.

                                                           J 28 från Krigsflygskolan  F 5,  Ljungbyhed.

                                                          Här ser man tydligt en av de yttre förändringarna på konstruktionen med

                                                           en jetmotor: Man behövde inte så höga ställ, då man inte hade en stor propeller.

                                                         Tänka på Chance-Vought Corsair med sin enorma propeller, där man fick ha en mås-

                                                         vingekonfiguration för att man skulle få tillräcklig markfrigång vid start/landning.

                                                           Om ni bortser från den fula färgen på skyn, så ser ni hur klyvklaffarna ser ut på en J 28

                                                             En realistisk pilot höjer verklighetsförankringen avsevärt på en modell.

                                                            Här kan ni spana in i själva verket….

                                                            Våra svenska nationalitetsmärken är i dag en spillra blott, av de som satt på Vampire.

                                                            I  dag är våra märken mycket svårsedda i en ofärgat gråsvart nyans. Antagligen för att

                                                            planen ska vara svårupptäckta.

                                                              DayGlow-märkning som man satte på skolflygplanen för att underlätta varseblivningen .

                                                            Uno och hans Vampire. En ganska stor modell. Utvecklingen av elmotorer och fläktar

                                                           har gjort enorma framsteg de sista åren, vilket möjliggjort för oss att flyga mera skalenligt.

                                                           För 20 år sen hade man haft en skramlig .40-motor i denna modell, vilket förtagit hela

                                                            jetkonceptet och visionen.

                                                            ……..och så här ser den ut undertill.

                                                             Peters Mustang på väg in för landning. Alla bilderna på Mustangen tog jag i halvmörker

                                                             och då vet alla som fotograferar,  att det blir problem med tider och fokusering.

                                                           P-51 startar i solnedgången västerut.

                                                            Månpassering.

                                                            Den första människa som satte sin fötter på månens yta var ju 

                                                           Neil Armstrong. Han avled  häromdan. Neil  hade aldrig flugit Mustang i US Air Force, men han

                                                             hade å andra sidan flugit det mesta av de då moderna planen inklusive X-15 då han var provflygare.

                                                           Peters kärra är lite lös i konturerna här.

                                                           Andra världskrigets 3:dje bästa jaktkärra.

                                                          Den bästa vad gäller prestanda?  Det var givetvis Me-262, den första operativa  jetkärran.

                                                           Den nästbästa var Kurt Tanks konventionellt drivna  Ta-152. Vet ni inte vad en Ta-152 är så läs här:

                                                           http://en.wikipedia.org/wiki/Focke-Wulf_Ta_152

                                                            Peter med sin P-51 Mustang

mats