AB FLYGINDUSTRIS VERKSAMHET I HALMSTAD DEL 2 AV 8

 

 

 

 Tillverkningen av flygplan vid

AB Flygindustri Halmstad 1940-1945.

 

 

 

 

 

Här fortsätter jag redovisa,  vad Kurt Persson berättade om
AB Flygindustris verksamhet i Halmstad.

Alla bilder har att göra med Kurt Persson, eftersom han är
centralgestalten i min berättelse om AB Flygindustri.

Fabriken var placerad i sydvästra hörnet, av det som kallades
Civila Flygfältet på Söder i Halmstad.

Det var ju en naturlig placering, då flygplansbygge krävde ett
fält för utprovning av flygplanen.

Vid samma plats på fältet hade Halmstad Flygklubb sin hangar.

Kurt berättade,  att 30-40 personer arbetade där som montörer.
Montör,  det innebar,  man skulle kunna utföra alla arbeten i stort sett, som krävdes vid byggandet av segelplan.

Vissa specialkunskaper fordrades,  till exempel vid svetsarbeten, då man var tvungen att inneha licens, vilket bevisade,  att man hade kunskap och erfarenhet att gassvetsa med lod av olika sorter.

All svetsning vid Flygindustri i Halmstad utfördes med acetylen,
syrgas och olika lod och flussmedel.

För mig,  då jag lyssnar till Kurts berättelse, verkar inte personalomsättning ha varit hög.  Man var ett väl samarbetande team.

Materialet som flygplanen byggdes av var helt hemmaproducerat.

Det krävdes trä av olika arter och dimensioner, plywood av olika kvaliteter, bomullsduk/linneduk att klä med, lim och olika lacker, wire, pianotråd, instrument samt stålrör av god kvalitet.

Allt ovanstående var anskaffningsbart i Sverige. Man ska betänka,att det var krig och att vi därmed var  avskurna från mycket material utifrån andra länder.

Min personliga åsikt är,  att man var hängiven sitt arbete och stolt över det.

Stolt,  för detta med flyg var spetsteknologi då och det  betraktades som något,  som låg i framkanten på den tekniska utvecklingen.
Ungefär som rymdfart i dag…man kände sig lite som föregångsmän.

Fabriken i Halmstad var igång till årsskiftet 44-45,  då det blev bestämt, verksamheten skulle flyttas till Malmö/Bulltofta.

1945 drogs det igång i Malmö och dit hade bland annat Kurt Persson följde med.
Kurt arbetade där tills ungefär 1950.

En del bilder har jag visat förut och det beror på,  att vissa bilder är kopplade
till flera ämnen, men det får ni stå ut med.

Det kommer ett inlägg till,  som hänger ihop  med  detta om
fabrikationen i Halmstad.

Förresten, om någon skulle ha bilder eller historia från
denna epok inom flyget i Halmstad, skulle jag gärna
vilja ta del av det, så vi kan delge fler flygintresserade av vår
gemensamma flygkulturella historia.
Min mejladress och telefonnummer finner ni under ”Welcome”
längst upp till vänster på första sidan på min blogg.

Häng med !

Arbetsstyrkan AB Flygindustri Halmstad.

Flygfoto av Civila Flygfältet ca 1941

En Weihevinge under byggnad.
Det är  Björn Andreassons BA-4 som står jämte .

Glada gossar
Kurt, Nisse A, Nisse J och Blacki.

En nytillverkad Weihe.
Weihe betyder kärrhök på tyska.

Treplansritning ”Weihe”

Ett glidflygplan av typen SG-38.
 SG-38 betyder Schneide Grunau – 38, inte Schulgleiter 38.
Luftig cockpit i alla fall……samt sponsor från Tempo.
Undrar vilket Re-tal vingen hade månntro?
Om man säger vingens korda 145 cm och flyghastigheten 60 km/timman,
då blir Re-Talet: 68459 x 16.7 x 1.45 = 1.657.773, vilket inte är så pjåkigt.

En Fi – 3 vilket var en lastseglare för försvaret.

När jag ser konstruktionen,  får jag associationer till transportplanet ”Hercules”
i dagens flygvapen. Se på kroppens uppbyggnad, fenan,
ställets konfiguration, cockpit och urlastningen.

Detta flygplan byggdes i 7 exemplar och visade sig ha överlägset
bättre egenskaper jämfört med utländska konstruktioner.
Efter ett haveri då ett plan fick   vingbrott och totalhavererade, krävande
två liv, som berodde på en felaktigt utförd svetsning och ett rent
konstruktions/hållfasthetsfel,  skrotades de resterande lastseglarna.

Cockpit för pilot och andrepilot. Kroppen uppbyggd av svetsade stålrör.

Vy bakåt i kroppen på Fi-3. Man ser uppbyggnaden med spant och longeronger.
Linorna är till höjdroder, sidoroder och höjdrodertrim.

Kroppen i stålrör till Fi-3.
Allt svetsad med gas och lod. Ingen Mig eller Tig här inte.

Ser ut att vara en ganska spartansk instrumentering.
Det finns vad som krävs.

Laget monterar den egenbyggda Fi-1 på SM i segelflyg vid Ålleberg 1944.

Här har kärran landat i en havreåker och i stressen observerade piloten inte gärdsgården.

Resultatet blev detta. Piloten oskadad tack vare
den starka stålrörskroppen som tog upp energin vid smällen.
Tur att piloten inte fick benfrakturer.
Man kan se hur långt cockpit var demolerad med ledning av styrspakens läge.

Här har Sven Rågwall Halmstad,
som ännu är aktiv friflygare av OT-modeller,
byggt en skalamodell av en  Fi-1 i slutet av 40-talet.

Tänk om någon kom klädd på detta sättet till en modellflygtävling i dag…?
Jag menar trenchcoat, hatt och snyggt arrangerad halsduk.
Kanske han har gummibottiner oxå…man ser att tiden går och modet växlar…
men modellflyget  finns kvar och består.

Björn Andreassons  BA-4   tillverkad vid AB Flygindustri Halmstad

BA-4
Kurt till höger ?

En BA-4  jag minns från början av 70-talet,  var Simonssons då nybyggda maskin.
Flög bra och den hade rejäl motor i,  som kunde dra runt den.

Björn Andreasson vid sin BA-4.
Den sista versionen av motorn som BA-4:an flugits med hade 180 bhp.
 Den första skulle ha cirka 25,  men troligtvis hade den  mindre än 20 bhp !

Jaha, detta är en Weihevinge som färdigställs utomhus.

En kropp till  Weihe  som saknar sidoroder.

Grabbarna som gjorde det vid Flygindustri !

Vältränade pojkar.
Men då fanns inte pizza,  CocaCola och McDonalds i varje gathörn.
…eller för den delen datorer, mobiltelefoner och tv.

Hütter 17

Hütter var egentligen det första licenstillverkade planet vid först
Kano-Verken, sedermera AB Flygindustri.
I bakgrunden Galgberget och den stora byggnaden är Brunnsåkerskolan.

En  Grunau-9   även kallad Anfänger (Nybörjare) med ”Ägg”
tillverkad vid Flygindustri Halmstad.

SG-38 med ägg.
Man anbringade en inklädnad för piloten, så han skulle
vänja sig en täckt cockpit innan han flög exempelvis Baby.

Egentligen har ju  Weihen  ett ganska enormt sidoroder eller …
fast det är klart, med dåtidens vingprofiler blev det rejäl
skevroderbroms,  om inte skevroderna var rejält diffade.

Som jag skrev, det kommer en artikel till om Flygindustris
verksamhet i Halmstad, så häng med !

Denna artikel uppdaterar jag kontinuerligt under resans gång,
om jag får tag i nytt adekvat material, så häng på låset !

Allt material på denna blogg, hangflygning.se  är skyddat enligt
Lagen om Upphovsrätt. (C)