Del 1:2 av sista tävlingsdagens verksamhet.

 

 

 

 

 

 

 

Den sista tävlingsdagen, vilket var söndagen inleddes med makalöst fint väder.

Solen bröt just igenom altocumulustäcket och vinden var absolut noll.

Allting var upplagt för en kanondag för friflygarna.

Men man missade tåget en aning.

Briefing var klockan 0900 vid Rinkabylägret. Efter sedvanligt tuggande och
omtuggande skulle tävlingsledningen ge sig ut på fältet för att bestämma
tävlingsplatsen. Sen återtransport till lägret och piloterna och därefter
information var flightline skulle ligga.

Sedan skulle grindar öppnas, hela karavanen lotsas iväg ut på fältet.

Väl anlända till platsen visade sig att informationen hur bilarna skulle stå
uppställda inte gått fram, utan bilarna skulle flyttas igen.

När tror ni tävlingen kunde börja ?

Min åsikt är att briefingen skulle hållas på den plats där det skulle flygas
och att tävlingsledningen innan dess således skulle bestämt platsen.

Då hade man tjänat 1 timma, vilket är viktigt för att kunna flyga under
så bra förhållanden som möjligt.

Varför måste man ha briefing uppe vid lägret ?

Nåväl, detta är min synpunkt, vilket ingen behöver bry sig om,
men eftersom vi fortfarande väl lever i ett samhälle, där man får
framföra åsikter, tar jag mig friheten.

Väderläget var,  att vi kunde förvänta sjöbris fram på dagen.
Med tanke på vinden på lördagen är det något man som friflygare inte vill ha.

Dock 1030 var det så gott som vindstilla och några fick njuta av det fina  vädret,
vilket i princip innebar att modellen landade där den startade.

De modeller jag såg flyga under dessa betingelserna, flög så oerhört fint,
detta tack vare de fina förutsättningarna.

Ingen turbulens störde modellerna utan man flög i som om man flög i grädde,
vilket naturligtvis gjorde att modellerna kunde utnyttja sin fulla potential.

För en  del blev detta uppenbart, då till exempel Curt Sandbergs segelmodell
fick en felfunktion på fusen, med den påföljden att modellen i den svaga
men uthålliga termiken sakta kurvade runt och steg 2-4 m för varje varv.

Eftersom vinden var nästan noll, avlägsnade sig inte modellen från fältet
speciellt snabbt.

Vi kunde lätt följa den utan kikare. Då modellen var i höjd med vägen till Åhus,
kunde vi se, att modellen för en stund fördes tillbaka mot startplatsen.

Fint då kanske den är räddad tänkte vi.

Men det var endast för en kort stund detta hoppet glimtade till.
Sen fortsatte den att driva iväg.

Vi kunde följa modellen i ca 25 minuter innan den försvann ur sikte.

Sten Persson berättade i dag tisdag för mig att någon hittat Curts modell
och han hade kört ner till Rinkaby och hämtat den i måndags.

Roligt då man får tillbaka sina grejor, även om man fått kör  25 mil.

Curts modell flög under sin utflykt så makalöst fint, som bara en
topptrimmad modell kan.

Men så är det. Lite ödets ironi ibland.

Hasse Bengtsson flög bort sin modell också och trots jag
flygfotograferade området och granskade bilderna kunde jag inte hitta en.
Om Hasse fått tillbaka den vet jag inte i nuläget.

Hoppas det i alla fall.

Vi hade tur med vinden, för den ökade inte upp till lördagens nivå,
utan den var uthärdlig även för friflygande OT-modeller och tävlingen
kunde genomföras under bra förhållanden.

Fast de absolut bästa förhållandena var giltiga bara  första 1.5 timman.

Resultaten av tävlingarna kan ni få på SMOS hemsida så småningom.

Birgit, tävlingsledarens fru gjorde ett suveränt jobb genom att hålla ordning
på sekretetariatet och dess uppgifter.

Bra gjort Birgit !

Denna SM-tävling var för mig som utomstående positiv. Mycket deltagare, nya
deltagare och 167 modeller.

Hoppas det kommer fler på  nästa tävling.

För de av mina läsare som aldrig sett en friflygtävling,  säger jag bara:

Åk dit och ni kommer att bli imponerande och intresserande av konsten att
flyga med en modell som måste ha all förmåga och alla egenskaper som krävs
för att den ska kunna flyga utan påverkan från marken !

Nu kommer det som vanligt en bunta bilder.

Jag kan aldrig sluta ta blicken från Marrku Tähkäpääs modeller !

Ett avsnitt återstår för mig att redovisa från SM i OT.

Det kommer.

Om ni vill så kommentera gärna.

Kommentarsmöjligheter hittar ni längst ner på sidan.

Klicka där på: Leave a comment

Lugnet inför stormen… Kjell och Martin från Alingsås.

Parkering efter ommöblering…

Söndag vid 10-tiden

En ensam pinne med sin streamer pekar finger…

 Ser ni lastbilen…tillhör de finska pojkarna.

Är detta sanktionerad parkering…

En Wakefield? för trimflyg.

Jo, det är en Wakefield.

Flyger mycket bättre än du tror !

Trångt i lufthavet.

Samma regler här som till sjöss eller…

Fast det är klart… det är svårt att implementera stycket där det står:

Befälhavare på fartyg ska alltid manövrera sitt fartyg på ett sådant sätt,
att det inte råder minsta  tvivel om hans avsikter…

Boris Borotnskij…blir han uppblåst ?

Nä, medhjälparen blåste nog på fusen så den glödde ok.

Boris stövelförsedd för…ormarna ?

 Martin från västgötagänget.

 Göran Larsson, Freddy och Martin

Martin inför släppet.

Inge och Göran

Matti Pyykkös Cigarillos

Ja, norsk är modellen, det förstår jag.

Den finska depån.

Markkus stora modell.

Modellen flög…majestätiskt.

Inge Sundstedt kollar timern.

Kjell Lindkvists Eliminator

Eliminatorns motor med avstängare för bränslet.

Curt Strömdahl med sin fru och sina ytterst välbyggda och välflygande modeller.

Åke Gustavsson fintrimmar sin modell.

Gunnar Wivardsson förbereder

Flite Line

Finnarna hade med en sig en lastbil med modeller

Rejäla finska modeller

En av Markku Tähkäpääs kroppar tillverkade i ett helt askstycke, som
urholkats i två delar och sedan limmats ihop och formats på utsidan.

Finska kroppar

Lektion i finska språket

Cigarillos, en framgångsrik modell trots det något ovanliga utseendet.

Thomas tävlingsledaren.

Fenan på Thomas modell, TIBBSI, vilket kommer från ett smeknamn på sin fru Birgit.

Birgit,  kallar in sin unga hund.

Hasse signalerar “Jag är klar”.

Stilstudie av Markku.

72 års erfarenhet av modellflyg.

Curt Sandbergs modell upp till en lång tur över det skånska landskapet.

…men han fick den tillbaka på måndagen.

Den flög väldigt bra.

Tidtagare och allmän spaning efter Curts kärra, som är på väg att försvinna i skyn…

Andréa väntar på rätt luft.