Några snabba bilder från min mellanlandning i Landeryd.

1-2 september anordnades Tågdagarna i Landeryd. Arrangör bör
ha varit tågentusiasterna och kommunen.

Landeryd är en järnvägsknutpunkt som blev en uppställningsplats
för lokomotiv, att använda under ett läge då vårt elektrifierade
järnvägsnät inte fungerade…ungefär så tror jag.

Denna uppgiften är numera struken och anläggningen har blivit
ett museum, vilket vårdas av ideella krafter.

Det är stora och tunga prylar, så det är definitivt lättare att
samla frimärken.

Jag hade vägarna förbi upp till Västergötland och beslöt att
besöka tillställningen, då jag aldrig nånsin varit i trakten.

På mig tycks Landeryd vara ett något förtvinat före detta bruks-
samhälle. Mycket av den gamla infrastrukturen var borta.
ICA-handlaren hade slagit igen, eftersom människorna
hellre åker till de groteska köpladorna i korrugerad plåt.
Finns det nåt fulare är svenska köpcentrum med sina
plåtkyrkor ägnade åt Mammon ?

Relativt mycket människor hade dykt upp, trots ett svagt
strilande regn. Förutom svenskar fanns det danskar, tyskar
och holländare, enligt vad registreringsskyltarna sa.

Parkering 40 spänn vilket är inget att säga om. Bara
pengarna går till ett vettigt ändamål.

Inträdet till museiområdet, så vitt jag såg, var fritt.
Vid och i lokstallarna stod uppställda lok av olika
sorter, just som vi förväntade.

Det vi, som kallar oss moderna människor, kunde lägga
märke till, var hur oerhört arbetsintensivt vad gäller
metallbearbetning ett ånglok var.

Betänk att 1915 hade vi inte CAD. eller CAM !

Men, man hade duktiga ritare och människor som behärskade
tekniken att svarva, fräsa och slipa.

Yrkesskickligheten var stor vid denna tid. Det är därför,
vi i dag 2018, fortfarande kan köra ett lok tillverkat 1912.

Intressantast tyckte jag att Halmstad-Nessiö-Järnvägs
direktionsvagn var. Ett litet smycke som ledningen i
företaget använde, då de gav sig ut på inspektion av
bansträckorna, eller kanske mera rätt, då de ville ta
sig en tur spårbunden.

Denna mekaniska tingest kom ljudlöst glidande på spåren
i max hastighet 40 km/timman, medförande passagerare
som fick en 10 minuters åktur för 20 kronor.

Maskinen var i väldigt gott skick och åldern ca 120 år…

Vid lunch anlände ett större ånglok med tre passagerarvagnar
för ett besök. Tåget var fullsatt av järnvägsentusiaster.

Man stannade till för att fylla på vatten till ångmaskineriet.

Förutom tåg fanns en marknad där det vanliga såldes.
Alltså T-shirts och lösgodis.

För de yngre arrangerades turer med häst och vagn dragen
av nordsvenska hästar.

För mig var besöket en möjlighet att bekanta mig med Landeryd
och dess järnvägsmuseum.

Önskvärt hade varit, att eftersom det var många medlemmar i
föreningen tillstädes, att det funnits en man vid varje lok,
som kunde gett info om loket, för folk var nyfikna.

Kanske nästa år ?

Här kommer ett fåtal av de bilderna jag tog.
Jag kommenterar sparsamt, ity jag vet,
du förstår, vad det föreställer.

Här står det…

Ser du att ortsnamnen ofta slutar på -ryd ? “Ryd” kommer från ordet “Röjning”,
alltså en plats där exempelvis skogen röjts bort för att bereda plats för människor.

Här kommer “Whispering Willie” smygande…

20 kronor ToR.

Högsta tillåtna hastighet 40 km/timman

Halmstad-Nessiö- Järnväg. Kolla landskapsvapnet.

Ser ut som en dockvagn…

Inte fly-by-wire direkt…snarare TBYH. Turn By Your Hand…

Fotogenlyktor Jag undrar hur mycket ljus de skapade egentligen ?

Dieselelektriskt växellok.

En ångloks fightingface

Lokstallarna med skorstenar för ångloken och utanför en vändskiva.

Rälsbussar av välkänd modell…i alla fall för oss som har åldern inne.

SJ:s klassiska logotype.

Betänk hur mycket energi som ska absorberas av bromsklossarna
vid en inbromsning av 50 ton från 90 km/timman…

Arbetsplats för en lokförare 1915

Är det bromsreglaget till vänster ?

Tänk om ett lok med ovanstående träsits hade satts i trafik idag ?
Arbetsmiljö ? Fast det finns ju fjädring på pallen…

Renoveringsobjekt

Är det en ångdriven luftkompressor till vänster ?

Det var noga med skyltningen för 100 år sedan.

Undrar hur ljuset från den stora strålkastaren lyste, då tåget körde i dimma ?

Ordning och reda.

en mässingsskylt som talar om då pannan (?) provtryckts.

Undrar hur det lät här, då loket dundrar på i 90 km/timman ?
Likaså undrar jag hur mycket lokföraren kunde se framåt under
mörker eller eljest då sikten är skymd ? Det ar ju små fönstergluggar…

Fakta

Mekanik

Vevstakar

Mycket vatten. Jag antar man inte hade kondensor på ett lok,
till skillnad mot ett fartyg som kondenserade använd ånga, så man
inte förbrukade färskvatten i onödan.