Lenticularis…vad är det ?

I onsdags for jag iväg för att i det vackra solskenet
få mig en god stund i termiken.

Förutsättningarna tycktes goda med lagom vind från
NNO och kraftig solinstrålning.

Jag startade min modell upp mot en då molnfri sky,
då klockan var 1100. Steg till 100 m och stängde av
motorn.

Eftersom det var de förutsättningar jag beskrivit,
antog eller förutsatte jag att, det skulle finnas
torrtermik.

Men det var tomt på termik. Efter 4 uppdrag landade
jag och tog en lång paus, i hopp om att termiken
skulle dra igång.

Samtidigt såg jag valsformade moln dyka upp
norröver.
Dessa molnen kom så småningom till platsen,
där jag flög och i hopp om kry korkverkan,
startade jag.

Det var märklig termik och jag utnyttjade den
bäst genom att princip stå mot vinden och stiga.

Jag minns sen min tid som segelflygare,då vi
flög lävåg och att vi då stod mot vinden och sakta steg.

Kunde det vara Lenticularismoln ?

Med ihärdighet och envishet fick jag 1.5 timma i
luften med Avan.
Sen packade jag och åkte hem.

Där jag i Halmstad möttes av en himmel fylld med
valsformade moln.
De var välformade och typiska Strato eller AltoCumulus
Lenticularismoln.

Förutsättningarna för dess bildning är, att luften är
stabilt skiktad, det vill säga ofta ett högtrycksläge där
luftens temperatur inte sjunker speciellt med höjden.

Vinden var NNO, vilket betyder, att de utstickande
åsarna i det Halländska landskapet norr om Halmstad,
gjorde att gravitationsmoln kunde skapas i luften.

Enkelt förklarad princip är att se, vad som sker i
strömmande vatten, om det ligger en sten under
ytan. Just precis, det uppstår vågor efter stenen.
Tänk dig då luft som strömmar över ett hinder
i terrängen så förstår du principen.

Dessa gravitationsmoln kan ibland skapas av Hallandsås
och Nyårsåsen under gynnsamma förutsättningar vid
sydliga vindar.

I dag fanns inga vanliga Cumulus eller Cumulus Congestus
i skyn, det fanns bara dessa valsformade moln.

Genom vågbildningen i atmosfären tvingas luften uppåt,
trots det är stabilt skiktat och vid viss höjd kommer
fuktigheten att kondensera och bilda dessa valsliknande
moln.

Likna det vid ett vågsystem i havet. Vi vet ju, att vågor
i havet är en cirkulär rörelse. Ungefär samma sak händer
i atmosfären.

Då luften i molnet faller nedåt på läsidan, bildas en rotor
framför kanten på molnet som drivs av dels den fallande
luften på ovansidan och dels den stigande luften framför
molnkanten. Det blir en “minivals” i framkanten.

Detta molnfenomen uppstår, då många faktorer stämmer in.
I onsdags spelade tillfälligheterna åt samma håll.

Vid 16-tiden upphörde molnbildningen och skyn blev helt
molnfri.

Jag tog några bilder som illustrerar fenomenet.

Det finns oändligt att läsa om Lenticularis, lävågmoln
eller Moazagotl-moln på nätet, så fördjupa ditt kunnande
genom att läsa om det.