KAI HENNING NIELSEN

 

 

 

 

En dansk F3F-pilot som påverkade

utvecklingen på modellerna.

 

 

 

 

 

 

KH-1 hangkärra

En konstruktör, byggare och pilot som fick ett stort
inflytande
på modellerna man flög med i klassen F3F,
segelmodeller på hang,
var dansken Kai Henning Nielsen.

På Nordiska Mästerskapen 1974…41 år sen, kom han
som en bomb
och sopade banan med sina medtävlare.

Hans modell, som hette KH-1 var en kompakt modell,
med ganska bred korda på
vingarnaoch ca 220 cm spv.

Profilen var inte det som ansågs som det häftigaste,
det var en Eppler 374, men som kanske
var den profil
från Epplers serie av profiler för flygande vingar,
som var
mest lämpad för vårt hangflyg.

Den hade goda egenskaper och var inte kritisk under
höga belastningar.

Men det som Kai hade på modellen och som var hans
innovation,
det var,  att i stället för skevroder, hade
han vridbara vingar.

Experiment med vridbara vingar hade utförts tidigare
, men det var
problem med mekaniken, som ställde
stora krav.

Jag har själv byggt ett par F3F-modeller med vridbara
vingar, där jag
på den första helt enkelt lät vingstålen,
8 mm pianotråd,  ligga lagrat i
ett mässingsrör i
tryckcentrum på vingen och i bakkanten var vingen

ansluten till servot.

Det tycktes funka bra på marken och då man flög
sakta, men så
fort jag belastade modellen, låste sig
vingarna eftersom pianotrådarna
kröktes lite i
mässingsrören, så de hamnade i beknip.

Detta problem hade inte Kai, då han löst mekaniken,
så det inte kunde
knipa.

Kai hade också ett speciellt sätt att flyga. Vi andra,
traditionalister,
flög på rakan, mallade in oss för
svängen genom att innan svängen
skeva omkull
modellen, så det skulle bara vara att dra höjdroder.

Kai nästan rollade runt till inverterat läge och
svängde i vertikal
planet.

Detta gjorde att han flög med hög fart och belastning
hela tiden och behövde inte
samla momentum på
rakan för att få tillbaka speeden.

Alla vi som såg på var mycket imponerade av Kai.

Det var något nytt inom F3F.

Kais kropp på modellen var ganska bred, vilket
underlättade
inbyggnad av vingskevningsmekaniken.

Ingen kunde hota Kai på detta NM !

Efter detta NM skulle naturligtvis de flesta bygga
kärror med
vridbara vingar.
Det blev ett fåtal som fungerade, då mekaniken

ställde stora krav.

Personligen köpte jag en kropp av Bosse Nylund,
som han tog
hem från Tyskland vilken var gjord
för vingskevning.

Till kroppen hörde hela mekaniken med kullager
vid alla vridpunkter.

Kroppen var tillverkad av Gewalt och var av hög
kvalitet.

Vingarna skar jag kärnor i frigolit och klädde
med 0.4 mm ply.

Detta var de första vingar jag förstärkte med kolfiber
och modellen fick
sin premiär vid SM 1981 på Hven.

Nu var det mycket svag vind vid tillfället,
så jag tror inte ,vi kunde 
genomföra tävlingen helt,
men min modell hade potential.
Jag slirade in på 4. plats. Min modell var aldrig flugen
före tävlingen…

Pär Lundqvist byggde en modell i Divynicell med
vingar plankade med 0.4 ply.

Han byggde själv en kullagrad mekanik,  som
funkade bra.

Det funkade så bra, så han blev en överlägsen svensk
mästare tidigt 80-tal
nere vid Kåseberga.

Hans modell hette Dryad. Tyvärr har jag ingen bild
på den.

Flera andra byggde om sina Salto till konceptet
vridbara vingar, men ingen fick
riktig succés.

Min modell med vridbara vingar drev jag ytterligare
ett steg i utvecklingen.

Jag körde med en helt stel stabbe och sidoroder.
På modellen hade jag en V-stabbe
och den hade jag
limmat fast. Alltså inga stötstänger till roderna.

I stället hade jag mixat in höjdroder på vingarna.
Alla vet att höjdrodret ändrar
anfallsvinkeln på vingen,
så modellen stiger eller sjunker.

Genom att jag mixat höjd/dykroderfunktionen till
vingen,  kontrollerade jag alla
rörelser med mina
vridbara vingar.

Alltså skevroder och förändringar i höjd.

Jovisst det funkade. Jag har inte sett någon annan,
som löst det som jag.

Pär trodde inte mig,  förrän han såg mig flyga med
modellen vid Segeltorp.

Ok, detta var konceptet vridbara vingar.

Utvecklingen fortsatte och detta sätt att svänga
försvann så småningom från tävlingarna.

Nya mer avancerade modeller kom,  som var ännu
snabbare, beroende på nya
profiler, nya material
och nya piloter som hade en helproffsig inställning till sitt

tävlande.

Man kan säga att mitten av 80-talet, det var
F3F-modellernas svanesång för den vanlige modellflygaren..

Det krävdes så mycket,  för man skulle hänga med,
att vanliga flygare inte
hade de resurser som krävdes,
vare sig i tid eller pengar.

hang 1980 NM

 

Här är omslaget till den danska tidningen med deltagarna i NM 1980.

Längst till vänster Anders Rätzen en av de första svenska piloterna,
som ägande sig åt F3F som proffs.

Tre från vänster stående är Janne Carlsson. En skicklig flygare som gick
sina egna vägar med sin modell “Shark”

Fjärde från vänster stående är John Knudsen från Landskrona.
Här flygande med sin “Sagitta” från Carrera.

Till modellen hade han byggt egna vingar,
vilket gjorde kärran snabb.

Ner till höger knäsittande är lagledaren Lars Strannegård från Gråbo.

I dag är läget annorlunda. Man bygger inte sina
tävlingsmodeller själv,
utan vill du ligga  på topp och ha
två modeller av högsta klass, lägg upp 50000 kr

och du är med i leken.

Orsaken att jag skriver detta,  var en tråd jag startade
på danska motsvarande smff:s
hemsida, som generade
fakta om bland annat Kai Henning.

Länk till tråden:

http://www.modelflyvning.dk/forum/showthread.php?p=663708#post663708

Kai Henning ligger fortfarande i europeisk topp då det gäller F3F.

Här resultat från VM 2014

1 Ruisl František, SLovakiet, 1000,00 point
2 Lanes Phillippe,Frankrig, 987,86 point
3 Torp Esben, Norge, 960,25 point
6 Kaj Henning Nielsen (KIL), Danmark, 954,25 point

Här är en video som visar världsmästaren i F3F vad gäller tid.

25 sekunder 1000 meter med svängar !

 

Lämna ett svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.