…måste jag få uppleva varje vecka…

 

 

 

 

 

Trots uselt väder och att jag har haft fullt upp med annat,
smet jag iväg till hushanget vid Tönnersa för att få mig en tur.

Jag har ju många gånger visat bilder därifrån, men ni slipper inte
dessa senaste heller..

Min modell var min Spirit II. Nummer I var utsliten och skrotades
med undantag för vingarna.

Att jag flyger med en enkel modell, beror på att det just ska vara enkelt,
då jag flyger. Tekniken är viktig, men att få en bra flygupplevelse är för
mig det essentiella.

Flyger jag med en enkel och välflygande modell, där dess goda flygegenskaper
är ett resultat av idog trimning och justering, då kan jag ägna mig
åt finsnickeri på kanten. Med det menar jag att prova nya sätt att få
fram det bästa på modellen.

Har jag en snabb modell triggar det adrenalin så binjurarna får jobba
150 % av sin kapacitet.

Alltså en snabb modell formar piloten så tillvida att han medvetet
eller omedvetet försöker flyga så fort det går nästan till varje pris.

En sån flygning innebär risker. Flyg 1 meter över kanten i rotorn
i 100 km/timmen….ett misstag och det är finis.

Men flyger jag i 60 km/tim, då hinner jag med att korrigera.

Såedemede !

Jag har under alla år varit “sidoroderbrukare”. Antagligen som ett
resultat av min fullskalaflygning.

Ett rätt använt sidoroder under hangflygning, framför allt under
svängar, det höjer modellens prestanda.

Man behöver inte bruka stora rörelser, om det är laminär vind på en Spirit.

Det syns knappt.

Många tycker det är svårt att styra med både skev- och sidoroder,
i synnerhet om roderna ska ansättas åt olika håll.

Men det är bara att öva och till sist sitter det i den förlängda märgen
och det går av sig själv. Alltså dina perceptioner går via dina ögon-
ryggmärgen-direkt till dina fingrar.

Nåväl, nu lite bilder och en videosnutt.

Alla bilder tagna med Gopro och klippta ur video.

Åk med !

PS.

Jag skrev rubriken på engelska, vilket inte är för jag är högfärdig,
utan det är för sökmotorerna lättare ska hitta inlägget och min blogg.

 

 

Två som har modet att sticka upp i det gröna kollektivet…

Efter flygningen, modellen paketerad och promenaden, 600 m till bilen.

Bland dynerna växer det nu tall och björk. Det gjorde det inte förr i tiden…

 

Naturens styrka.

Här finns en göl med träd. Jag undrar hur gamla björkarna är vid framkanten?
Så fort de sticker näsan över kanten kommer vinden och knäpper till dem
så de backar och  viker de sig för något som är starkare…

Sämre parkering finns. Enda orosmomentet är människor,
som inte kan skilja mellan ditt och mitt.

I bilen har jag en dold videokamera, som startar vid rörelser,
som ett skenbart skydd mot inkräktare…

Sekunden innan landning i turbulensen just bakom hanget.

Den gamle förbereder

Klart

 

Avstängning av kameran.

Det gäller att ge modellen fri passage !
Bilden tagen med min GoPro på stativ vid kanten.
inställd för att ta flera bilder i sekunden.