Kategorier
Teknik, allmän

PROGRAMMERING AV EN SÄNDARE FÖR FLAPERONS PÅ JR RG 612 BX…

 

 

 

 

 

… kunde drivit mig till kognitivt haveri…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har just…programmerat en Grafas Maxi…det tog mig  timmar !

Programmeringen av sändaren är ju en del av byggandet av en ny modell
som måste göras.

Jovisst, det var enklare förr med 27 mhz  Futaba med 6 kanaler…
Bara montera och anpassa mekanik så roderna gjorde,  det jag ville.

Men nu… behöver man inte anpassa mekaniken med millimeterprecision,
därför du kan  lösa diskrepanser elektroniskt.

Programmeringen för mig är som att skala  ett kålhuvud. Man ser ett
skal och under resans
gång skalar man sig inåt under programmeringen.
En åtgärd kräver en ny åtgärd
och så vidare.

Gör man fel under skalningen, spricker det. Dags att börja om med ett
nytt kålhuvud igen !

Min hjärna vill jag ska komma in i programmeringstänkandet. Alltså att
jag kan logiskt förstå, hur programmeringen är uppbyggd.

Det måste nästan sitta i förlängda märgen,  så jag intuitivt och utan
långa tankeresonemang kan trycka på rätt knappar för att nå rätt resultat.

Hur många gånger jag försökte få till det ? Många. Men till slut
gick alla roder på rätt håll och på rätt sätt
och  alla roder stod i
neutralläge,  då de skulle göra det.

Det kändes som att vinna jackpott på lotto…

Eftersom min Grafas Maxi krävde många kanaler i mottagaren,
tog jag en fullmatad mottagare
från min Gillette F3F-modell.
Den sitter alltså nu i  Maxin.

Men Gilletten då ? Vad ska jag ha för mottagare där ? Jag behöver inte
så många
kanaler mer än dubbelutgångar skev, V-stabbe och möjligheter
att mixa skeven som
flaperons.

Att ha flaperons,  som bromsar modellen,  är ett absolut måste, om du
ska försöka landa helskinnad på Hovs Hallar med hänsyn till alla
buskar och stenar.

Du behöver något,  som tar ner farten drastiskt,  eftersom en
F3F-modell ökar
hastigheten snabbt,  om du trycker det minsta,
vilket skulle omintetgöra varje försök till kontrollerad landning.

Jag hade ett par mottagare från JR som heter: RG 612 BX .
De har telemetrimöjligheter,  utan extra satellitmodul.

En sådan tar jag,  eftersom den har 6 kanaler och det täcker mitt behov
av kanalallokering för Gilletten.

Denna mottagen är utrustad med Xbus. En form av plugandplay för
servo och mottagare.

Jag kollade manualen och grep till verket. Enligt manualen ska
mottagaren binda utan traditionell
bindningskontakt.  Det lät
ju enkelt…
Jag följde instruktionen  till punkt och pricka minst 20 gånger,
men inte band mottagaren till sändaren !

Alltså tänkte jag,  jag skiter i villkoret,  att ingen bindningskontakt
behövs, 
jag använder det. Efter 10 försök lyckades jag binda.
Stor glädje för nu kunde jag
börja programmera.

Det första jag valde,  var “Vingtyp”. Jag valde då “Flaperon”,
eftersom mina skevroder
skulle används som aerodynamisk broms.

Ok, efter valet flaperon kollade jag skevroderna, så de fungerade.
Bara ett fungerade !

Aldrig får man vara glad…Jag hade kopplat ett skevroder till “Aileron”
i mottagaren och det andra till “Aux” kanalen. Det skulle ju bara funka !

För det stod så i manualen…Jag skiftade utgång på mottagaren  till “Gear”
som den andra skevroderutgången
till “Aileron”. Nix, stendött.

Om jag valde alternativet “Normal” på vingkonfigurationen,  då vinkade
båda
skevrodren glatt,  precis som de skulle.

Jag höll på i ett par timmar… och kopplade både si och så och även på
omöjliga sätt. Inget hjälpte.

Ut på nätet och googla efter problemet. Inte något hittades,  som
belyste mina programmeringsproblem,  trots jag plöjde bakåt i
trådarna.

Jag aktiverade “Monitor-fönstret” i sändaren och i läget “Flaperon”
såg jag, att
kanalerna “Aileron” och “Aux” rörde sig, som de skulle.
Alltså inget fel i Tx.

Så dagen efter började jag om igen genom att printa ut manualen för
mottagaren.

 

 

 

 

Jag läste då ovanstående,  om hur man kan växla funktion X-bus
/Aux kanal
i mottagaren. Eftersom jag inte implementerat X-bus ,
då jag inte har servo som stöds av konceptet, brydde jag mig inte
om att läsa om det.
Det skulle jag gjort !

Till min förskräckelse, då jag läste om X-bus , såg jag,  att man växlar
funktion
mellan dess två funktioner genom att ansluta bindningspluggen
i
mottagaren !

Gode Gud tänkte jag, kan detta vara felet ? För jag hade ju använt bindnings-
pluggen i mottagaren , då jag band Rx till Tx ! Det band ju inte annars !

Jag kopplade in ett externt servo till Xbus/aux-kanalen för att kolla om nåt
hände. Inte minsta ljud eller rörelse.  Den var död…

Nu började jag tro på ett under.

Så i med bindningskontakten i mottagaren och bind om.

Ibland kan sanningen vara brutal…efter ombindningen fungerade mina
flaperons på modellen !

Jag klandrar ingen annan än mig själv,  då jag inte förstått problemet tidigare.

Men nu har jag lärt mig och jag vet,  att de flesta modellflygare har svettats
inför
programmeringen av en ny kärra. Speciellt en ny F3B modell med dubbla
skevroder och
dubbla klaffar. Det är inte enkelt med alla olika flitemodes osv.

Jo,  jag har kommit ner till Hovs Hallar med en modell jag programmerat
hemma,  som jag
tyckte fungerade perfekt, bara för att  finna då jag  skulle
flyga, att ett roder gjorde
inte alls,  det jag ville …

Men så är det,  att vara modellflygare…allt ska inte vara så lätt !

Då allt fungerar ok, då kommer den personliga tillfredsställelsen och glädjen !

Nu ska vi ut och flyga !

 

 

4 svar på ”PROGRAMMERING AV EN SÄNDARE FÖR FLAPERONS PÅ JR RG 612 BX…”

Välkommen in i “Programmerings Världen” Vänta bara tills vi får 5G nätet oxå…!! då behöver du bara prata t mottagaren å den gör som du vill…piece of cake! Lycka till m premiären m Graafan..

Hej Roffe,

ja, tacka vet jag Futaba modell 1974, 27 Mhz med 4 kanaler…som det
stod i reklamen “utbyggbar till 6 kanaler”…

Där hade man inga programmeringsproblem…och den funkade alltid !

5G och X-Bus…vad kommer sen ? Prata i en mobil och styr planet med rösten ?

Kör så det glöder Rolf och jag ska provflyga så fort det blir väder.
Rapport kommer.

Hejsvejs !

Hej!
Att programmera sådana häringa grejer brukar oftast sluta med att iallafall jag erkänner mig besegrad. Dessbättre är jag varken tävlingsmänniska eller särskilt prestigebelastad så jag kan be om hjälp. Varför håller jag på med friflyg och linstyrt modellflyg? Jo för linflygandets del så är det fortfarande helt analogt och fullt begripligt för alla – här är det övning och känsla som gäller. I fråga om friflyg av äldre slag utan en massa finesser som vingar som ändrar profil och spännvidd som det numera blivit i FAI-klasserna är det trimflygningar som gäller för att hitta modellens perfekta trim. När man släppt modellen så skall den sköta sig själv.

Jag har en modern skapelse för klass F1S (tidigare E36) som är en friflygande motorklass med elmotor. Grundreglerna säger 10 sekunder motortid och oftast har vi 2 eller 3 minuter max flygtid. Hur länge modellen flyger beror ju i första hand på ifall den är bra trimmad, i andra hand att man skickar iväg den i en termikblåsa, och inte minst att man programmerat motortid och flygtid rätt.
Jag har en F1S som heter Joulebox och köps som byggsats från Kanada. Man kan köpa den i olika komplett-grader, som ritning, shortkit som är spryglar och litet småkrafs, et standardkit som är komplett men utan elektronik och motor, eller en fullt komplett sats med precis allt utom batteri.

Timern i denna kompletta sats är en sådan där man skall hålla in en knapp, sedan trycka t.ex 8 ggr för att den skall gå till program 8… kanske blir det 7 pip från den men jag tror det är 8… på 9 olika program skall alltså denna modell kunna dels trimmas för bra motorflykt med kanske olika motortider och även olika mycket effekt. Dessutom när man trimflyger och råkar komma i termik vill man inte gå en kilometer för att leta efter modellen utan man vill att den skall flyga kanske 5 sekunder så man ser att den tar ur på rätt sätt när motorn stannar, man vill kanske flyga 30 sekunder för att se dels hur glidet är, dels om den kurvar som tänkt.

Ja det är gott och väl, det finns ett alltså ett program som ger 10 sekunder motor med full effekt och 115 sekunder innan termikbromsen slår till. Retfullt om modellen bara är 5-6 meter över marken och bromsen går till, den landar på kanske 118 sekunder medan maxtiden är 120. Å andra sidan räcker 115 sekunder bra om modellen är på 100 meters höjd… då blir det en max med några sekunders marginal.

Vid en flyoff (alltså om det är 2 eller fler tävlande som har flugit bara maxar och alltså så att säga står på delad första plats vilket man avgör med en flyoff där man oftast ändrar antingen maxtid eller kortare motortid). Ja då räcker inte den här enkla timern.

Jag lyckades få köpa samma sorts timer som de flesta använder i Sverige (den tillverkas inte längre). Denna kräver en programmeringsenhet som dock är i fickformat.
Här kan jag ställa motortid 0,1 till 99,9 sekunder, jag kan ställa motoreffekt och jag kan välja tid för termikbromsen från motortid plus 1 – 999 sekunder.

Ja här satt jag och försökte få den dumma timern att bli programmerad. Jag bad om hjälp – njaaa de två rämsta F1S-flygarna hade inte riktigt tid. Men så dök Martin – alltid lugn och hjälpsam – upp och sa att han kunde hjälpa mig. Ja det största felet jag gjort var att inte avsluta programmeringen med att hålla nere ENTER-knappen tills displayen kvitterade att programmet hade laddats. Och sedan var det att positionera servot för termikbromsen – jag begrep inte hur jag skulle få servot i rätt läge men det fixade Martin på några minuter.
Sedan ligger det jag programmerat kvar tills jag ändrar det aktivt.

Bagateller? Kanske, men om man inte kommer vidare så kommer man INTE vidare.

MVH / Ingvar

Hej Ingvar,

alltid lika roligt att få dina informativa kommentarer.
Jag tog mig friheten att publicera den till glädje för andra
som oxå har programmeringsproblem..

Keepém coming Ingvar !

mats

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.