DEN OPTIMALA UPPLEVELSEN...

DEN OPTIMALA UPPLEVELSEN…

Jag fick en innehållsrik dag

på Hovs Hallar i fredags.

Eftersom jag är en mycket aktiv flygare av modeller på hang, är det för mig väsentligt att veta väderläget.

Om jag vill flyga hang, vill jag veta vindriktning och styrka. Det är ju vinden, som skapar förutsättningar för mina flygningar på ett hang.

De senaste veckorna har bjudit på lågtrycksväder med i huvudsak sydvästliga vindar, vilket inte är de bästa ur hangflygsynpunkt.

Vinden ska var helst väst (Tönnersa Strand), nord-nordväst (Hovs Hallar).

I fredags skulle det växa in en högtrycksrygg mellan lågtrycksfronterna med nederbörd, vilket kunde skapa förutsättningar för hangflygning med modeller på Hovs Hallar.

Precis som yr.no utlovat, blev det solsken med behaglig temperatur och mycket svag vind från nordnordväst.

Det skulle kunna utveckla sig till en bra dag på Hovs Hallars låga hang vid Segeltorp.

Men eftersom det var i stort vindstilla, for jag under resan till Litorinavallen vid Tjärby för att få flyga lite termik.

Dit anlände jag kl 1100 och fann att sjöbrisens förbannelse slagit till.

Från 0-200 meter hade vi en kall laminär sjöbris från Kattegatt, som effektivt såg till att stoppa eventuell adiabatik. Över 200 m var det de vanliga nordvästliga tryckvindarna.

Så fungerar sjöbrisen. En stor pump, vilken suger in kylig luft från Kattegatt , som ska ersätta den uppvärmda luften, som stiger över inlandet.

Så jag packade ihop min “Introduction” och satte kurs mot Hovs Hallar.

Där jag under min färd förstod att köra genom Båstad med bil, det var inte att tänka på. Det var kö redan före Båstad Entré.

Alltså körde jag en omväg över Hallandsås och kom fram till parkeringen vid Hovs Hallars Värdshus.

Parkering var överfull av naturlängtande turister. Mycket tyskar, danskar och holländare, dragande nytta av vår svaga krona.

Vet du, att en dansk krona kostar 1:60 nu ? Då jag växte upp, kostade en dansk krona 76 öre…

Uppackning av prylar och promenad ner till hanget. Under promenaden märkte jag, att vinden var ca 2 m/sek rakt på, vilket lovade gott.

Montering under överinseende av många nyfikna turister och start.

Inte mycket lyft, men modellen väger 1 kg med 3 m spännvidd och det var inte svårt att hålla sig uppe även i denna svaga vinden.

Sittande på bänken njöt jag av min flygning och naturupplevelsen.

Har man flugit sina modeller, så mycket som jag gjort, sitter det i förlängda märgen. Jag flyger modellen omedvetet, så min hjärna kan syssla med annat.

Ska jag göra en jämförelse hur det fungerar, jämför jag med då jag, eftersom jag är sändaramatör, kör telegrafi.

Jag kan under tiden jag sänder eller tar emot telegrafitecknen, samtidigt syssla med helt annat med fingrar eller hjärna.

Vår hjärna är fantastisk.

Jag njöt av min lugna flygning, där modellen verkligen svävade fram i lugnt tempo, skapande intrycket av något byggt av människan, som verkligen kan flyga !

Jag tycker det är ett mirakel rent känslomässigt varje gång. Jodå, jag vet varför ett plan flyger, men detta faktum skapar hos mig andra tankar också.

När jag sitter där fullständigt avslappnad skapar det en meditativ stämning, nästan ett Yogaliknande sinnestillstånd.

Men det blir en paradox…ett meditativt tillstånd ser jag som ett läge, där perceptionerna utifrån inte påverkar mig. Alltså sinnesintrycken inverkar inte på mig.

Men…jag har märkt, då jag sitter och mediterar under mina flygningar, då reagerar jag mycket starkt på plötsliga sinnesintryck…

Exempelvis en sjungande fågel, den ljumma vinden som för med sig en doft av den eterisk oljan från kryptallens varma barr och enebuskarnas bär. Eller ett över Kattegatt upptornande Nimbusmoln.

Hmm…märkligt…men det är ju paradoxalt eller ?

Dock härligt. Mina själsliga batterier laddas och min hjärna fylls med goda intryck.

Under de 3 timmar jag flög, kom det fram människor och frågade om modellflygande och jag lovar, jag försökte göra alla till modellflygare !

Alla jag träffade var trevliga och de tyckte, att sitta på marken och kunna flyga en modell till synes utan motor, det var en otrolig upplevelse.

Ofta har jag på min blogg och i andra sammanhang påpekat, hur viktig den fria havshorisonten är för mig.
Att bo i granlandet är för mig en omöjlighet.

Vi som bor vid kusten är priviligierade, då vi har tillgång till de fria vyerna vid ett hav och vi tar det som självklart.

Hur det är för de som bor i skogslandet, fick jag berättat av ett par, som flyttat till Halmstad från Anderstorp för ett år sedan. De berättade följande lite kortfattat:

“Vi besökte ofta kusten runt Halmstad för att kunna uppleva havet med dess olika attribut. Ett av de viktigaste var den fria horisonten. Då vi åter åkte hem till de småländska granskogarna, fick vi en deprimerande känsla, då vi visste, att var än vi skådade, såg vi bara granar.

Vi kunde inte vila blicken !

Till slut bestämde vi oss för att flytta till Halmstad, eftersom havet lockade oss så starkt.

Vi har inte ångrat det en sekund” !

Under 60-talet minns jag, hur smålänningar vid Midsommartid kom som utsläppta ur fållor ner till Östra Stranden för att leva ut sin längtan efter havet. Då betraktades detta som något lustigt, men nu förstår jag tankarna bakom det.

Är du modellflygare och flyger hang, får du din längtan efter fria horisonter uppfylld med råge.

Att flyga hang med en modell på Hovs Hallar är en storartad upplevelse. Skulle vinden på något sätt svika modellflygaren, kan man njuta av naturen. Jag tröttnar aldrig på denna platsen !

Pröva du också ”

Nåväl, deomde…efter 3 timmar i luften i underbart väder landade jag varande mycket nöjd med min flygupplevelse.

Vinden gick upp och ner i styrka under dagen och ibland var det på gränsen. Man ska bara aldrig ge sig !

Lite bilder som vanligt. Alla bilderna är klippta ur videon från min Mobius, som satt tejpad på vingen filmande framåt. Kvalitén är av förståeliga skäl inte på topp, men de duger.