Ett besök vid Hallandskust mot Kattegatt.
Av olika anledningar kunde jag inte modellflyga idag…
Men i stället for jag till stranden vid Påarp, där de slipade hällarna av inlandsisen möter Västerhavet.
Detta är en vacker och dramatisk strand. Kontrasten mellan hällarna och havet blir som ett utropstecken i naturen.
Jag brukar vara här, då fåglarna sträcker på vår och höst, men jag hade inga stora förhoppningar att få se mycket fågel idag.
Längst ut på udden vid parkeringen finns en bänk där vandraren kan sitta och filosofera i splendid isolation.
Sitter man där en stund, kommer naturen inpå en utan att du märker det. Är du tyst uppfattas du inte som en fiende av insekter och fåglar.
Det är mycket rogivande att sitta utan att tänka på en massa måsten…Vi, som kallas moderna människor har ju ständigt tankar och hugskott som far runt i hjärnan och som kräver reaktion.
Sitter jag på en bänk vid havet kan jag stänga av dessa tankar. Alltså jag lyckas betrakta utan att ständigt överlägga med min hjärna.
Det är en befrielse. Mina inre batterier blir nyladdade.
Jag var där 2 timmar inberäknat den tid, då jag också gick omkring och tog lite bilder. Utan några avsikter, mer än att jag ville fånga lite av det ögat ser…
Goda upplevelser alltså.
Häng med om du orkar…
