I Simrishamn kan du uppleva
tvåhjulingar som är 100 år gamla.
Den fina anläggningen Autoseum har mycket av
det pojkar och män drömmer om.
Inte bara bilar, utan man visar nästan allt, som
tekniktörstande ungdomar suktade efter.
Däribland mopeder och motorcyklar.
De utställda föremålen är i mycket gott skick
och det är ganska lätt att fotografera fordonen.
Jag tog lite bilder, så du får en känsla, för vad det
är som väntar dig som besökare.
År du intresserad av tvåhjulingar besök museet.
Jag blev mycket imponerad.
Bilderna tagna i naturligt ljus med något undantag.
Kamera är min Sony. Jag tog RAW-bilder,
som jag editerade hemma vid datorn.
Bilderna på bloggen är i mindre format, för att jag
ska spara plats på min server som handhar min
blogg.
Hoppa upp i sadeln, öppna kranen, flöda förgasaren
och kicka igång så kör vi !
Raleigh…hur många kan uttala det rätt…?
Kolla fjädringen på framgaffeln…så var det på 30-talet.
På regskylten skattemärket.
En drömhoj för blöjknuttarna på 50-talet.
Detta var min drömbåge…
…italiensk snygg design…
…med en 125 cc motor som är tvåcylindrig med alternativt
jobbande kolvar. Hade 9 hk direkt från fabrik, men kunde
trimmas av de som hade kunskapen upp till 15-17 hk.
Mitt minne av Rumi är ylandet av den högvarviga motorn
ekande mellan husen, som triggade oss cyklande smågrabbar
att drömma om en Rumi.
Ibland tystnade motorn tvärt, som om man klippt
en högtalarledning…då hade den skurit.
Körde du med fel hårdhet på stift, kunde det medföra
skärning.
Så var det på den tiden !
Puch…en ikon från slutet 50-talet och 60-talet.
Hade man en sådan , var det första man gjorde
att knacka ut pluggen, vilket var en piece of cake att göra.
Då gjorde den ca 55 km/tim och då den varvade hördes
ylandet av kylfläkten långt, vilket naturligtvis väckte
intresset från Kling och Klang…
Tänk att se en japansk eller italiensk supermotorcykel
med en växelspak på tanken…vilken anakronism !
Där jag växte upp hade de allra hårdaste grabbarna Norton.
Bara namnet imponerade. Det lät tufft.
Ariel, som betyder Guds Lejon. Varför döper
man inte mc i dag till liknande namn ?
Detta kan vi väl kalla en genuin ”Sketraka” ?
En mc byggd av Göte Lindström. En legendar.
Motocrossmotorcykel grundad på Husqvarna med
egna innovationer och modifieringar.
Många suktade efter en ”Lindström Silverpil”.
Sån här skulle man haft i dag med eldrift eller ?
En kompis i realskolan hade en Novelette, som han fick utstå
spott och spe för, då det ansågs vara en dammoped. Alla de
hårda pojkarna körde Kreidler eller Ducati. Men han tog hämnd.
Han hade en släkting som var skicklig motortrimmare.
Han trimmade motorn så mcket det gick och sen åkte
Novelettepiloten ifrån hela gänget…
Se på proportionerna mellan motor och ram….
Ganska pluttig maskin eller ….
…fast den var snabb…om vi dömer efter namnet ”Comet” .
Tänk att susa fram 1925 på grusvägarna i ett dammoln
hem från dansbanorna, just då solen är på väg upp
Ett fordon som skattelagstiftningen skapade. Lättviktaren.
Ett fordon som ofta småhantverkare körde omkring på.
Trampades i gång och hördes långt med sitt smattrande
avgasljud. Ingen som ville kalla sig riktig skinnknutte satte sig
någonsin på en lättviktssadel med sin ära i behåll.
Härligt namn…betyder väl närmast ”från Paris”.
En radmotor eller ? Jag minns den danska Nimbus från
besöken i Köpenhamn på tidigt 50-tal. De smög fram
med sin 4-cylindriga radmotor.
Så här fixar man bromsen…som på en gammal
hästkärra…
Är inte detta så typiskt engelskt ?
BSA, Birmingham Small Arms.
Började med att tillverka gevär.
Jag hade ett luftgevär som hette BSA,
var det från den fabriken ?
Indian. En kompis på jobbet hade en lite nyare.
Imponerande maskin med sina reglage, tändning och fotpedal.
Tre generationer. Den blålackerade Husqvarnan
till höger är säkert välkänd för den äldre generationen.
2 svar på ”AUTOSEUMS MOTORCYKLAR OCH MOPPAR.”
Hej!
Ja det har ändrats en hel del sedan Nisse Nilsson tog över Autoseum. Tidigare fanns här inlånade objekt som t ex den fantastiska campingvagnen som fanns som byggprojekt i ”Det Bästas magasin”. Denna sevärdhet finns här inte längre tyvärr.
Det är väl rätt unikt att äga såhär mycket – ja Nisse är ju ingen ungdom precis men ändå.
Synd att detta ligger så avsides.
Synd att entrén är ombyggd numera så att Sveriges Modellflygmuseum numera inte har gratis inträde, dock är museet fortfarande det enda i Sverige av sitt slag.
Jag har själv några veteranfordon. Två av dessa finns representerade i din bildkavalkad.
REX Midget Sport från 1938. Den brittiska Villiers-motorn med integrerad växellåda är på 98 cc och har två växlar. Motorn är ganska rå och vibrerar kraftigt vid hastigheter över 45 kmh. Jag har gjutit blystänger som jag monterat i styrets ändar och detta har hjälpt en del.
Elsystemet ger 5 Watt vid ungefär 6 Volt. På det fotograferade exemplaret syns ett extra tillbehör – en kedjespännare för trampkedjan. Hoppar kedja av har man i princip ingen broms – det är Torpedonavet i bakhjulet som ger den huvudsakliga bromskraften. Den lilla trumbromsen fram är det inte mycket idé att använda…
Husqvarna Mod. 30 Sport från 1953. Denna modell har en annan cylinder och annan kolv och lär ge mellan 0,5 och 0,75 hästkrafter extra på den i övrigt standardmotorn på 118 cc. Skillnaden mellan 4 eller 4,5 hästar – ja det lär göra 7-8 kmh extra på toppfarten jämfört med den vanliga Blåqvarnan. Tre växlar med 5 växellägen – en gammal 2-taktare har normalt friläge mellan varje växel så man kan växla ur i nedförsbackar. Hastighetsmätare var standard på Sportmodellen och kunde köpas som tillval på dessa 118-kubikare.
Växellådan är ju samma som för de modeller med handväxel på tanken. Men på Blåqvarna Sport så är det fotväxel.
Jag tog mitt MC-körkort några månader efter att vi fick högertrafik och körde upp på bilskolans fotväxlade Husqvarna… läraren sa att 2:an funkar inte så du har 1:an o 3:an. Eftersom det nu var 40 kmh i staden fortfarande efter högertrafikomläggningen så sa läraren att kör hellre för sakta än för fort. Alltså redan 1967 var denna växellåda ett mysterium för en körlärare… Tvåan fanns säkert bara det att man måste ha känsla i högerfoten när man skall hitta tvåan. Det är alltså ingen crick-crack-låda där man trampar i en växel i taget utan här kan man trampa direkt från ettan till trean med ett enda tramp.
Ja denna har 25 W lampa i strålkastaren. Bra att synas i trafiken särskilt om det regnar.
Övriga hojar i min ägo är en Triumph Tiger 110, 1954. Denna var på sin tid världens snabbaste standardmotorcykel och toppade alltså 110 (mph – det motsvarar ungefär 176 kmh). 4 växlar, 648 cc parallelltwin som skall ge 42 hästkrafter. Gjutjärnscylinder o gjutjärnstopp gör denna motor otroligt driftsäker och ventilspelen behöver nästan aldrig justeras. Lucas dynamo och Lucas magnet. Obekväm körställning för mina långa ben…
Svalan M75 Lyx 1953. Byggs i Falun med hjul och litet annat från NSU samt brittisk Panther-motor 348 cc och 4 växlar. Lucas dynamo och Lucas magnet. Härlig att köra med bra körställning.
Triumph Tiger Cub 1956. Denna är under renovering. En supergullig 198 cc tung MC. Det lär bara ha importerats 44 st genom åren – ja det blev ju tung MC och då köpte man nog en större maskin hellre.
En orenoverad Husqvarna Novolette mod 3311 från 1953. Den har alltså den tyska REX-motorn. Denna har jag som bruksfordon. Går 9 mil på en tank (2,2 liter)
Tack för fina foton och några roliga texter!
MVH / Ingvar, Borås
Hej Ingvar,
alltid lika roligt att få dina kunniga kommentarer.
Jag tar mig friheten att publicera din kommentar som
en post.
Bästa hälsningar
mats