Tjärbyhanget, ett trevligt inlandshang för modellflygare

Jag var häromdan nere på Tjärbyhanget, som ligger vid Tjärby Kyrka just norr om staden Laholm, för att få en tur med en segelmodell.

Hur det ser ut när man flyger har jag redovisat tidigare flera gånger, så inga modellflygbilder.

Hanget är ju resterna av en Litorinavall och hyser förutom modellflygare även resta stenar från järnåldern.

Faunan är rik med växter typiska för biotopen. Utsikten över södra Hallands jordbrukslandskap är hänförande.

Jag flanerade med min kamera och fick några bilder, som väl beskriver miljön och dess anknytningar.

   Utsikt mot Tjärby Kyrak och långt bort i horisonten Hovs Hallar.

                                                               Mitt i bilden den egentliga reinkarnationen på vettlösheten, bilar med en person i varje……..

 

                                                                 Ekarna vid hanget. Tänk så mycket dessa har sett…..

     Tja, här får betraktaren använda sin fantasi för att se vad det föreställer……

Den vackra backsippan, som ställer stora krav på var den kan växa.

  En hundraårig tall ligger som vitnade benknotor på vallen.

  “Knäckt”, säger tallen, “men jag håller ihop än ” !

                                                              Nedebörd kanske från sydväst….

 

 

mats

 

kan ju bjuda på annat,  när det gäller upplevelser.

 

Här några bilder från vår stad Halmstad visande hamnen, utsikt från Galgberget och lite djur och natur.

                                                                  Grågässen puttrar omkring ute vid Oceanhamnen.

                                                                Två grågäss på finalen.

                                                                       Landställen utfällda med utspärrad simhud.

                                                               Man surfar en bit på simhuden.

                                                                 Tills man sjunker igenom och tryggt har skrovet flytande i vatnnet.

                                                                En fågel som har minskat starkt i antal på senare år. Skrattmåsen. Kanske kallar den sig    

                                                                själv nu Gråtmåsen, eftersom de blir färre och färre….

                                                              Vacker och välanpassad fågel. Tycker om att flyga termik.

                                                                Vår stad med sikte på Svenska Malts silo och kraftvärmeverket.

                                                                 En feederbåt kommer med containers från någon av de större hamnarna. Containrarna ska till

                                                                 BilTema som är en aldrig mätt konsument av importgods från Kina.

mats

 

En kråka på hal is….

 

                                                              Det gäller att spänna klorna…..

                                                                      …och fälla ut klaffarna.

                                                                      ….kanske ta nytt tag.

                                                                 …nästan klart, nu gäller det bara att taxa in till uppställningsplatsen.

                                                                 Ja, då var detta grejat.

                                                                   Två grågäss går in för landning

                                                                    Tyvärr fick jag inte landningen på isen. Den var ganska roligt.

 

 

mats

 

……därför vårt klimat är emot oss!

 

Jag var ett ärende öster om Halmstad, körde en sväng genom Tönnersjö och SveaSkog.

Inte var det mycket att se,  men vintern är kvar. Jag besökte en kompis,  som äger Ekebergs Gård och han  hade haft många vildsvinsbesök.

Låter lite märkligt ibland, när man hör markägare  klaga över svinen, samtidigt som man matar grisarna för att kunna skjuta enkelt från ett gömsle. När jag körde genom SveaSkog , såg jag flera skjutlavar med åtel framför…åtlar som bestod av gammalt bröd, wienerbröd, småkakor, majs och sockerbetor.

Inte konstigt att man märker en degenerering i vildsvinspopulationen.  Den yttrar sig bland annat som en av människans välfärdssjukdommar,  karies.  Detta på grund av wienerbrödsdieten.

Ett annat resultat av matningen är att suggorna i sin första kull inte får 2-3 kultingar, utan de får upp till 5-7 stycken. Det naturliga urvalet urvattnas och stammen blir sämre.

Jag tycker mig ana ordet “dubbelmoral” här. Man klagar över grisarna, samtidigt som man matar…….?

Några bilder.

                                                               Kanadgässen, en inkräktare och icke önskvärd art i vår fauna, visar vilka födgenier de är. Här ihop

                                                               med svenska grågäss.

                                                              

                                                                   Kanadgässen är talrika som Egyptens gräshoppssvärmar. Rätt tillagade är de goda att äta.

                                                                

                                                                 Några grågäss lättar och flyger en  runda för att sen återvända.

                                                             

                                                                 Grågäss, lätta att känna igen.

                                                               

                                                                  Vid denna tiden ser jordbrukslandskapet torrt, kallt, vindpinat och sterilt ut.

                                                                                           Inne i Försöksparken ligger snön kvar,  där inte solen når.

                                                               Sluttningen ger skugga så snön kan ligga kvar. Gruset kryper med solens hjälp

                                                               fram som två långa smala fingrar längs vägen, som för att känna sig fram försiktigt.

 

                                                                      Modernt skogsbruk. Ser i mina ögon ut som ett ekologiskt sammanbrott.

                                                                  Så här såg inte tallarna ut förr i tiden. Nu står de som enda överlevande efter en slutavverkning.

                                                                  Ser ut som magra tysta åskådare spanande efter sina grankompisar, som nu ligger paketerade i

                                                                sågtimmervältor för vidare transport till  sågverken.

                                                                En korp lämnar i lugn flykt sin utkiksplats i en töretall.

                                                              Kanske en av Odens korpar. Minns ni vad de hette ? Hugin och Munin. Vet ni vad 

                                                              namnen betyder ? Hugin betyder “Tanken” eller Den hågade”. Jämför när man säger

                                                              “Ha något i hågen”. Munin betyder “Minnet”. Orden är fornnordiska, vilket ju kanske lät

                                                               ungefär som dagens isländska.      

 

 

                                                             Stora Skärsjön med halvmetertjock is. Perfekt för isfiske…..eller modellflyg.                                                                 

Bilderna tagna med normalobjektiv på ganska långt avstånd. Därför är inte kvaliteten super.

mats

Även om det är kallt…..

 

 

kan vädret vara behagligt. Det var det i dag fredag. Vindstilla, solsken och 2 grader kallt. Kan det vara bättre på vintern ?

Det vill säga,  om man är flygsugen….det var jag i alla fall, så jag åkte ner till Höka med ett lätthanterbart plan, som man kan flyga med vantarna på….

På modellen hade jag min OneCam kamera, för att kunna kolla hur den fungerade efter lite förändringar.

Som vanligt var det ingen kö till pilotrutan, utan man gick ut på jungfruelig mark. Det fanns inte ett mänskligt spår.

De enda spår man kunde se,  var hararnas patrulleringsspår runt hus och längs staketen.

Nåväl, på med vingen, i med acken, koll att allt fungerar, på med kameran och iväg. Det var som att flyga i grädde !

Men när jag klättrat till ca 100 m, då fick jag termik. Termiken var väldigt stark och modellen steg fort,  tills jag hade svårt att se dess  läge i det starka solskenet. Mina solglasögon är ju vanliga 300 kronors skräp, men jag har lovat mig själv, jag ska köpa ett par solglasögon med riktiga slipade glas, så man kan se perfekt. Jag provade sådan förra sommaren och det var skillnad som natt och dag,  jämfört med skräpet jag hade.

Landningen försökte jag göra riktigt bra, så modellen inte skulle köra ner nosen i den lösa snön. Det hjälpte inte, modellen sjönk ner efter bara en glidning i snön på en meter. Hur mycket snö det var på banan ? Mellan 15-20 cm. Mer än jag förväntat.

Jag lägger inte  upp nån video, för Hökafältet är så väl filmat , så de flesta vet,  hur det ser ut.

Däremot några stillbilder om ni glömt hur det ser om vintern på vårt fält.

En hares till synes irrationella spår

Stugan i vinterdräkt

Hade detta varit från en Walt Disneyfilm, hade någon kommit och spelat på istapparna….

      ……ser ut som två personer suttit på bänken under snöandet och lämnat avtrycken kvar…..

    Inte har det varit trängsel här inte…………….

Klart för start.

Landningen, som inte blev vad jag hoppats på…

….för det var pulversnö.

  Haren respekterar staketen. Trots det inte finns skyltar……

                                                                    Just precis, en älg har älgat omkring på campingen, för vem skulle annars älgat omkring….?

                                                                Ett vildsvin har dragit fram. Man ser borsten på undersidan av kroppen släpat i marken.

                                                              Matsök av gris.

Hoppas detta är sista vinterbilderna….men säker kan  man aldrig vara.

 

mats

 

Ibland passar…

 

 

…det slumpmässiga urvalet ihop i en logisk följd…….

Jag skulle åka och se på en häst öster om Halmstad
i lördags. Vädret….tja 0.5 grader och ostlig vind
ca 8-10 m/sek.
Vinden kryddad med enstaka snöflingor, så man
skulle få en påminnelse,  att vintern  den är inte
över….än.

Som vanligt hade jag min kamera med utrustad
med normalobjektiv.

När jag körde längs vägen, såg jag något,
som såg ut som en flock storkar eller  flamingos.
Fast flamingo i Sverige på vintern…..? Knappast troligt.

I alla fall så stod de ute i ett skördat majsfält.
Jag tog kameran, spatserade ut i naturen för
att lösa mysteriet.

Det var helt enkelt överblivna majsstänglar,
som maskinen hade missat. Så var det mysteriumet
löst och bilder tagna.

När jag nu slagit in på naturbilder,  så observerade
jag stora vita fåglar på en åker, som betade av brodden
. Det var en flock av migrerande sångsvanar.

De är mindre än knölsvanen och har en gul näbb
på ovansidan. Så det är lätt att skilja på de två arterna.
Knölsvanen låter mycket mer än sångsvanen under
flykten. Vingbruset från knölsvanen är mycket
kraftigare än sångsvanens nästan timida sus.

Några bilder blev det här oxå.

Det tredje djuret jag fick syn på, var en rådjursbock
på en vall. När jag stannade till,  satte  han av i galopp
, så jag höll bara upp min kamera och tryckte av en
serie bilder. Kameran var inställd på serietagning.
Det  är en mycket bra inställning,  om man vill plåta
rörliga objekt. Något blir alltid lyckat.

Men hästen då?  Jo, den går fortfarande i sin hage
ofotograferad, för han ville inte vara med på bild .

Här kommer bilderna. Jag hade hellre redovisat
modellflygbilder, men vädret………..kanske det
kan bli nåt i morgon, om vinden lägger sig lite…

       Detta såg jag och min första tanke var……

flamingo i Sverige ???  En ornitologisk sensation eller……

.men det var det inte…..! Det var stänglar från majsodlingen…..

             Här ser du den gula näbben med sin svarta spets och undersida.

    Både yngre och äldre fåglar.

 

Ett styck rådjur. Man kan inte avgöra här om det är en bock eller get…..

…men här kan man göra det, genom att man ser hårpenseln, som det kallas.

                                                                     De svarta märkena i vallen är resultat av vildsvinens aktiviteter.

såedemede

mats

 

….utan större mål än att få andas frisk luft…

 

är ingen dum sysselsättning en söndagförmiddag. När man slog upp ögonen i dag,  sken solen och vinden var nordvästligt, vilket väckte hangflygintresset i mig.

Ringde väderstationen på HH och den sa 10 m/sek NV. Jag tyckte,  det var lite för barskt väder,  så jag tog beslutet att avvakta till ca kl 1500.

Men frisk luft ville jag ha och därför åkte jag till min vanliga promenadsträcka vid stranden. Om inte annat,  kanske man kunde få några bilder.

När jag går samma sträcka,  märker man de stora förändringar,  som sker i naturen. Till exempel att hårda vindar och vågor förändrar kanten,  som vi flyger hang på. Den blir bara högre och bättre för varje år.

Längs stranden låg rutten is som en reminiscens av vintern. För övrig var stranden tom.

Här kommer några ögonblick av min promenad:

                                                                 Tönnersa Strand 3 mars 2013. I bakgunden skymtar Hallandsåsens snöklädda

                                                                 sluttningar.

                                                                       En strandorm vädrar våren och kryper ut från sin håla.

                                                                   Jag undrade vad detta var……..?

                                                                  …men jag ser ju att det är kraniet från den Skandinaviska Noshörningen som ju är

                                                                  ett ganska sällan sett amfibiskt djur. Den som lever här saknar horn.

                                                                    En person som passerade skallen, blev så rädd han flög ur sin toffel.

                                                                  Avdelningen onödigt vetande:

                                                                   När jag var i New York kostade ett par sådan tofflor en dollar vid 47 gatan på Manhattan.

                                                                    Vill ni handla billigt så ska ni åka dit…….

                                                                   Lagans mynning, där väl snart fiskepremiären timar.

                                                                  Han väntar kanske på utfordring……eftersom han gapar så stort…?

                                                                  Säljes:

                                                                   Sommarstuga med havsnära läge säljes.

                                                                   Luftig konstruktion och energisnålt.

                                                               En marklevande fågel som stupat på rygg.

                                                                  Sticka huvudet i sanden känner jag till, men springa huvudet ner i sanden är nått nytt.

                                                             Här kan man se att ett SV-hang håller på att byggs upp vid Lagans mynning. Det är redan

                                                             flygbart. Ett hang behöver inte vara högre,  för att det ska fungera för en välflygande

                                                            modell.

                                                             ….å så här ser det ut ovanifrån. Man sewr hu sanden transporteras och lagras, vilket gör

                                                              kanten högre och högre.

Nä, nu fick jag meddelande från EL att vi ska ut och rida en runda, så jag får förbereda det och putsa stövlarna, slipa sporrarna…

 Nja, stövlar använder man inte och inte sporrar heller,  men förberedd måste man vara, om man ska rida högkvalitativa

islandshästar.

mats

 

…nja, inte idag. Termometern visade  -17……..

 

Under sådana förhållanden ger även jag mig.
Dessutom blåste det ganska frisk sydostlig vind.
Vi är ju på väg in i ett annat väderläge sent sönda
g-tidigt måndag  med sydvästlig vind och några
plusgrader här på västkusten.

Men kan jag inte flyga, så kan man ju åka ner
till Hovs Hallar och spankulera och få lite intryck
och frisk luft.

Det gjorde jag. Jag hade min kamera med och
tog några slarviga bilder. Jag ville visa, att havet
här i södra Sverige just är tillfruset. Det händer
ju inte så ofta, men oftare de sista 5 åren än förut.
Är det den globala nedkylningen…?

Men jag ska inte raljera om det ämnet, för det
finns ett obegränsat antal, som kallar sig forskare
eller experter,  som vet precis, vad en vanlig
individ inte förstår.

Några bilder:

Laholmsbukten från Kattvik mot Mellbystrand

Mot Hallands Väderö från parkeringen Hovs Hallar.

Träd…………..är ju intressant..?

Laholmsbukten med nyis.

  Som sagt, det enda i luften en kråka, som inte ville ha mitt sällskap.

    I fjärran Pilkington Float Glass, nu ett monument över en nedlagd processindustri.

Här var det mera träd……

  Stenarna i vattenbrynet har fått hudnära badmössor av vintern.

Före detta skidbacken i Båstad, där jag flugit hang/termik i hundratals timmar.

    Den mycket estetiska bågen av Laholmsbukten sedd från Hallandsåsen.

Den obligatoriska frostbilden, som alla fotografer tar på vintern.

  Frostflingorna satt spiralvridna längs grenen. Om man komprimerade frost-

                                                                 spiralen kanske den har egenskaper som ett Fibonaccital ?

                                                                 Om du sov på mattelektionerna i skolan, så kan du se vad ett Fibonaccital 

                                                                 innebär egenskapsmässigt. Kunskap är lätt att bära med mig sig.    

                                                                 Länk till en enkel förklaring :        http://sv.wikipedia.org/wiki/Fibonaccital

 

 

…det var för kallt och blåsigt.

 

                                                                                                     Kvällsskyn bådar nederbörd

Till och med för den flygfanatiker som jag är, så var vädret för barskt i dag för modellflyg. Ganska kallt, -5C och 5-8 m/sek nordlig vind var de faktorer, som höll mig borta från alla flygäventyr.

Men något kan man göra. Till exempel ta lite bilder på det som hamnat på marken. Snö.

Fördelen med snö är,  att det blir ljust ute, vilket i alla fall påverkar mina hormoner,  så humöret blir aningen bättre. Sen finns det andra nackdelar naturligtvis.

Det tycks vara lyckan  för våra usla kvällstidningars lika usla journalister,  att de nu fått något att skriva om.

 Jag citerar lite rubriker från dagens tidningar:

Snöoväder, snökaos, snökanon, trafikkaos, järnvägskaos, extremväder, extremkyla, galna vädret osv, osv.

Vi ska inte tala om SMHI,  som var och varannan minut proklamerar sina “Varningar”. Finns det nån,  som bryr sig om dessa varningar ?

Kan du förstå,  hur vi klarade oss förr i tiden,  när det kom en halv meter snö och man körde inte på dubbade vinterdäck, utan vi kanade runt på sommardäck ?

Varför frös vi inte ihjäl, när vi körde i våra i våra VW, som hade ett värmesystem , vilket maximalt förmådde hålla framrutans nedre vänstra och högra hörn im- och isfria ?

Kan det ha varit så, att människor vid den tiden kunde hantera vintern ?

Japp,  så är det och här några bilder från västkusten av Sverige.

                                                                  Ca 15 cm har vi fått av nysnö. Snökanonerna går för fullt i Sydsveriges alper vid Vallåsen, Hallandsås.

                                                                   WebCam: http://www.vallasen.se/start_webbkamera

                                                                                        Att sätta sig i en djupfryst bil är ingen njutning……

                                                                           Naturen blir lite mjukare med en skvätt snö.

                                                                 Hur många snöflingor krävs det för att täcka grenarna så här ?

                Här stod en älgko, när jag kom körande, men naturligtvis älgade hon iväg, hur annars, innan jag fått upp kameran.

                                                                Kvällshimmel som vilar på en vassmatta. Ser kallt ut….

mats

 

…….Björn Ekström från metropolen Hyltebruk ..

 

som visste,  att det var en ENKELBECKASIN,  jag skrämt upp från dess vila i vassen på hamnutfyllnaden i Halmstad.

Han kommer att få bloggens ornitologkunskapsmedalj i 3. storleken samt en glass till sommaren.

Vi gratulerar !

Här är en tydligare bild på fågeln:

                                          Enkelbeckasin,  Gallinlago-gallinlago på latin. Bilden tagen av Martin Mecnarowski (C)

                                          Det som gör enkelbeckasinen ganska lätt att känna igen är den väldigt långa näbben. Likadant när den 

                                         flyger upp, då gör den det med buller och bång, som om det inte kan gå fort nog.

 

mats

 

…i dag söndag.

 

Men det avhåller ju inte en modellflygare från att flyga sina modeller. Så in med en Sparkey i bilen och ner till fältet.

På med keycammen och iväg…….men det blev en snabb landning. Sidorodret gick bara åt vänster. Omtrimning och iväg igen. Nu funkade det, men det var kallt. Vind ca 5-7 m/sek nordost. Inte så där härligt att flyga, så det blev en acke.

När jag skulle hem,  körde jag om hamnen i Halmstad för att se,  om det fanns något fågelliv där.

Nä,  det gjorde det inte, då isen lagt sig. Jag gick ur bilen och tog lite bilder längs vasskanten.

Vassen rörde sig som vågor i vinden och jag klämde några bilder för att fånga rörelsen.

När jag gick längs vasskanten,  flög det upp en fågel och jag fick några bilder med normalobjektiv. Kameran var ju inte inställd för denna fotografering,  men här är bilderna. Jag kollade i fågelboken på arten, men kan inte tro,  vad som står där.

Kom gärna med förslag !

                                                                     Vinden nästan smeker iväg vassen närmast marken.

                                                              

                                                             Eftersom min kamera var inställd på att ta 12 bilder i sekunden, höll jag inne avtryckaren…

                                                                    

 

                                                                  Här är fågeln, som flög upp med ett brak mitt framför mig.

                                                                 …….kanske blir det någon bild som duger…

                                                                      Bilder man tar instinktivt, de blir oftast bäst. Jag tycker inte om “Djurmannekängbilder”.

                                                                      Med det menar jag en stillastående, statylik fågel som ser ut att vara huggen ur gips.

 

 

 

                                                                Förhoppningsvis flög den mot varmare nejder…

                                                           …     som sagt, förslag på art emottages. Ära och berömmelse till den som har rätta svaret.

                                                        En björk växer trotsigt i vassen.          

mats

 

behöver ju inte vara dåligt……..

men redan nu är jag trött på dis, dimma,

regn och sydostliga  vindar!

 

Antagligen är det åldersrelaterat, att man tycker gråväder och mörker är trist. Ingen större lust att modellflyga i diset. Man får göra nåt annat. Exempelvis fotografera verkligheten sett från min kamera.

Verkligheten är i dag Tönnersa  Strand. Inte direkt upplyftande, men utmärkt för att gå och filosofera och iakttaga naturen.

Naturen ändrar sig hela tiden. Både mikro- som i makrokosmos. Vad man ser vid stranden,  är vad hårdare vindar gör med dynerna. Erosionen tar hårt. Dock icke så hårt som katastrofväderprofeterna säger.

Med anledning av att folk går med hundar lösa i naturvårdsområdet , var jag nere och plåtade för Länsstyrelsen i Halland, så de skulle få lite underlag för nya skyltar.

Ja här lite bilder. Tagna med en kompaktkamera, Panasonic Lumix i Autoläge. Det är enklast för den late.

                                                            Tönnersa Strand den 20. November 2012. Jag gjorde bilden i svartvitt så det skulle bli riktigt dystert….

                                                                Märkte han inte att han håller på att tappa sin toupé ?  Fast han ser sammanbiten och långnäst ut.

                                                                  Betongklumpar i strandkanten. Jag vet precis varifrån dessa härstammar. 1965 byggde man

                                                                   betongvärn längs våra kuster och placerade gamla stridsvagnskanoner där för försvar av

                                                                   landet. På 90-talet kom man på att det var onödigt, varför värnen revs. Lite av byggmaterialet

                                                                   hamnade i strandkanten som en artefakt från svenskt kallakrigetförsvar.

                                                                   Detta är en märklig fossil från en aluminiumplattfisk.

                                                                     Just när han drog sin sista suck hostade han upp en sten……tror jag.

                                                               Hur havet och vinden eroderar  dynkanten.

                                                              Stora sjok faller ner. Vinden och havet arbetar utan att tröttas. De har tiden på sin sida.

                                                                   För 30 år sen fanns här sanddyner. Nu är de beväxta. Biotoperna för olika fåglar är förstörda.

                                                                   Speciellt för fältpiplärkan, som häckar i sanddynerna. Länsstyrelsen ska återställa dynerna

                                                                    och har fått pengar från EU för att rehabilitera områden från Mellbystrand och norrut.

                                                                      Jag undra ibland om människor är tänkande varelser. Om det är så borde man förstå,

                                                                      att om man slänger en korkad plastflaska i havet så sjunker den inte, den driver till

                                                                       närmsta strand, där vinden blåser upp den över dynkanten och vidare in mot skogen.

                                                                      Hur lång tid tar det för solen att bryta ner en dansk plastflaska med matolja ?

                                                                     Mellan dynerna och skogen finns våtmarker. Vattnet rinner vidare ner mot havet genom att det

                                                                     infiltreras under dynerna och rinner upp just i strandkanten.

                                                                   Våtmarker, viktigt för djurlivet.

                                                                    De enda som var på vingarna idag var kajor och kråkor.

    mats

 

träffar man på under sina promenader….

 

Jag går ju nästan var dag en promenad vid havet i Laholmsbukten. Söderut mot Lagans mynning och sen 180 grader längs skogsvägen till parkeringen. Det blir ca 10 km med alla kringelkrokar. Som jag skrivit flera gånger,  ger denna promenad fina upplevelser av djur och natur.

Så skedde även i dag måndag. Trots ett sisslande regn var det behagligt väder med svag frånlandsvind. Det gjorde att havet låg blankt som en spegel så gott som.

Fågellivet var inte överväldigande. Det var de vanliga man såg,  måsar, trutar, storskarv och  sträckande småfåglar, vilka för mig var omöjliga att artbestämma. Senare i skogen såg jag en större hackspett flyga och sätta sig i ett träd,  där jag passerade. Den var dock skygg och jag kunde inte plåta den, som jag ville.

De andra djuren jag mötte,  var två större hundar av okänd ras och en ung dam,  som var ägare. Hundarna var okopplade och var direkt aggresiva mot mig. En knäade jag i bröstet,  så han backade och en sparkade jag. Jag fick en mindre skråma i baksidan på låret. Kvinnan fick en barsk order av mig att koppla hundarna,  eftersom hon saknade all kontroll över djuren.

Jag tänkte,  vad skulle hänt om jag kommit med en mops till exempel ? Mopsen hade blivit ihjälbiten. Eller om ett litet barn varit med och börjat skrika ? Då hade barnets skrik triggat hundarna ännu mer.

Jag stod hela tiden still och hävdade mitt revir gentemot djuren,  så gott jag kunde. Kvinnan var totalt handlingsförlamad.

Nästa gång, om det inträffar,  kommer inte vare sig hundarna eller kvinnan att komma undan, det lovar jag !

Men nu, bilder.

Vassego

                                                             Finns det något mer typiskt höstlikt ? Gulnande björkar och en blöt väg….

                                                                 Jag blev nyfiken hur gammal denna tall var och räknade årsringarna

                                                                   …just precis den var 67 år och var ca 30 cm i diameter.

                                                                 Den syns inget vidare, men den finns där i trädet, den större hackspetten.

                                                               Så här ser den ut egentligen…

                                                                      Detta djuret hade fåttt lite nosdropp i höstrusket.

                                                            Ordning och reda !  En skarv på varje stolpe ska det vara ! Utom den hitersta, för där ska jag sitta….

                                                          Plötsligt kom denna varelse springande på stela ben i strandkanten påtagligt jäktad och med näsan i vädret…

                                                           Sen kavade han sig ut i vattnet för ett svalkande morgonbad.

                                                              Strandens konung, Rex Limbus, gör ett imponerande intryck ! Här muckar man inte gräl i onödan…

                                                              Detta är en sällsynt bild. Den visar faktiskt den behornade större sandslingraren nere vid Lagans mynning.

                                                              Fast jag tycker han är aningen underbettad, eller så har han tappat hakan vid åsynen av mig….

                                                             När jag ser dessa höstkulörerna,  tänker jag på äpplen och päron, som oxå har dessa färger.

                                                            Här är hundarna som flög på mig. Hunden i förgrunden har just fått sig en välriktad spark som straff för han satte 

                                                             tänderna i mig !

                                                            Kan det vara icke rasrena hundar med mycket av  arten Rhodesian Ridgeback  i sig. ???

mats

 

….för jag har ju inte flugit nu på två dagar….

 

Ja, vädret har inte varit sådant, att jag haft lust att flyga hang de senaste dagarna. Fel vindriktning och för hård vind.

För att inte förgås på den tid jag har ledigt,  var jag igen ute och drog ihop lite svamp. Det var inte meningen , jag skulle plocka,  eftersom förråden är ganska fulla, men man kan ju inte låta bli.

Platsen där jag plockade i dag är väldigt vacker. Nästan en John Bauerskog ! Problemet är,  att man gallrat och kört med bandutrustade skogsmaskiner, vilka fördärvad ytlagret av mossa. Sen har vildsvinen kommit och bökat upp resten. Men trots det fanns det mycket trattkantareller. De var inte färdiga utan ska ha ca en vecka tll på nacken. Det fanns stora och de snöt jag till min påse…..

Närmsta dagarna blir det inget flygande, då vi ska till Jylland för att kolla saluislandshästar om de  är bra nog.

Jylland är en vacker del av Danmark och är värt ett besök. Naturen är inte platt utan ganska kuperad. Är man hangflygare,  finns det eminenta hang från Skagen och söderut mot Lökken och vidare mot Limfjorden.

Jag klämde några bilder med min nya Lumix. Enjoy……….

                                                          Här står trattkantarellerna med långa halsar och spanar precis som de är åskådare på en fotbollsmatch…

 

                                                          Vad detta är för svampar ? Ställ inte så svåra frågor….

                                                           I skogen ser man spåren efter de som levde där,  då det var en icke skogsbevuxen hed. Här levde folk

                                                           under primitiva förhållanden till ca 1860, då den sista familjen med hjälp från socknen emigrerade till

                                                           landet av hopp, Amerika. Som minnesmärke finns de gärdsgårdar kvar, som mannen reste för att hålla sina

                                                           djur på plats. Vilket oändligt arbete att resa dessa stengärdsgårdar ensam. Men nu…….inser vi inte , hur mycket slit det

                                                          krävdes, för att kunna dra försorg o sin familj för 150 år sen.

                                                          Hittar man en….hittar man fler !  När jag ser denna bilden,  får jag en association till ett litet avsnitt av Disneys

                                                          julaftonsfilm. Den delen av filmen där Kalle Anka ska filma kolibrifåglar i djungeln. I denna del finns ett avsnitt där termiter

                                                          får korn på Kalles matsäck och genom att använda svampar som trummor, trummas en arme av termiter ihop, för att

                                                          kunna röva Kalle på maten. Det sker oxå och ankan för ett av sina vanliga raseriutbrott.

                                                          Som tur är har vi inga termiter här……men det kunde blivit en bra bild eller….?

 

                                                         Ett vildsvin som har skitit i mossan. Deras spillning är väldigt lik björnspillning.

                                                         Här hänger min påse i gapet på en träbock……..

 

 

                                                           När jag var på väg hem sprang en ung räv över vägen. Jag fick fram kameran och fick en flyktig bild av djuret.

                                                           Det är ju inte konstigt att plåta en räv, det var bara det att denna var trebent. Ena frambenet var av just över knät.

                                                            Om den klarar sig ? Ja den rörde sig helt ok, men frågan är om den kan kompensera det fysiska handikappet med

                                                           ett klokare sätt att jaga ?

                                                           Den lilla hanen såg frisk ut och den hade inte skabb, såvitt jag kunde bedömma. Den hade en vacker svans.

 

 

mats

 

 

….men man mår inte väl efter att ha ätit den !

 

Jag var ute i går ganska sent på eftermiddagen vid ett av mina svampställen för att plocka trattkantareller. Tyvärr hade man gallrat skogen och kört med skotare, så undervegetation var illa skadad av maskinens band.

Men trots det fanns det gott om trattisar, om man böjde sig ner i skymningsljuset och spanade. Man brukar ju säga,  att hittar du en , finns där fler. Trattkantarellerna växer ofta i revliknadne utbredningar och har man tur, dyker sådana upp.

Jag plockade en plastpåse full. Det låter mycket,  men efter rensning och förvällning  blir det ca 2 l svamp att frysa.

Ljuset var lite dåligt, men det det gav en speciell atmosfär i den glesa skogen. Marken är helt beväxt med mossa och den gröna färgen var väldigt intensiv i kvällsljuset.

Någon bild ville jag ha med mig hem och det blev en flugsvamp,  som stod i givakt under en fallen gran.

Att konsumera en slik svamp skapar otrevligheter. Enkelt uttryckt så förstörs cellerna i lever och njurar, vilket alla förstår har långtgående konsekvenser.

Så ät inte svamp, om du inte är säker på,  vad det är. Bland trattkantarell växer ofta skivlingar,  som är snarlika och dessa är mycket giftiga !

mats

 

blev både promenad och svampplockning.

 

Går man ut med hundar och promenerar,  är det en god regel,  att ta med en plastpåse. För man vet ju inte , om det dyker upp kantareller efter regnet.

Det gjorde det. Mycket. Vi fick ihop ca 4 kg på en timma,  utan att förhäva oss eller ta allt.

Sen var vi  nöjda.

Några bilder på äventyret i sensommarens fina kvällssol:

                                                           De var stora och fina. Svamparna alltså….

                                                              Typisk biotop för kantareller

                                                             Plockerska med inbyggd radar för svamp !

                                                               Påsen fylldes fort.

                                                              PimPim håller koll på oss.

                                                             Lite av skörden upplagd för rensning

                                                                   PimPim pustar ut.

 

 

 

mats

 

visa PimPims tre pojkar.

 

Detta är de tre pojkarna som El:s mops PimPim födde för 6 veckor sen.

Om de är oemotståndliga……? Vad tror ni…….?

Har ni en eller fler mopsar, har ni aldrig tråkigt. Jag lovar.

Här kommer de:

                                                                Här bestämmer jag  och jag heter Mr Pomeroy !

                                                              ….och detta är mina bröder. Men de får hålla sig på mattan !

 

mats

Athena fra Skridurlandi fick ett föl som heter Yssa.

 

Ett av EL ston fick ett  föl för 3 dagar sen. Hon heter Yssa,

 Fölet var oönskat och var ett resultat av dålig djurhållning hos en fodervärd, som gjorde att en hingst kom åt henne och betäckte henne.

Så här ser Yssa  ut just 3 dagar gammal. Yssa är isländska och betyder:  Jättekvinna eller Trollkvinna från den Isländska Gudasagan.

                                                            Mor och dotter i paddocken

 

                                                       Yssa är till salu. Se länken nedan för kontaktinformation

Läs mer här:

 http://islandshastaralvasjo.blogspot.se/

mats

 

en mycket snäll labrador.

 

Jolly är en 5 år gammal labradortik som är typisk för sin ras. Hon är snäll, social och tycker om alla snälla individer hon möter.

Jolly är en labrador som har en egenskap som säger: Jag är till för att behaga ! Eller på engelska, där det låter bättre: A dog born to please !

Jag var ute och gick häromdagen med henne och klämde några bilder. Bilder och musik hoppas jag skapar en känsla hos er…

mats

 

till glädje för modellflygare och natur !

 

De senaste dagarnas realativa värme, 10-14 grader, har startat upp,  det som slumrat i naturen. Man kan se,  att björkarnas knoppar börjar bli violetta och åkrarnas sådd har en svag strykning av grön färg i konstrast mot den grå hinnan , som fanns där förr.

När jag var på väg till Tönnersa Strand för att lufta skärmen,  stannade jag till och lyssnade. Luften var full av sånglärkor,  som spelade. En bit bort såg jag tofsviporna,  som flög sin vårakrobatik och spelade med sitt typiska läte. Ni känner säkert igen det.

Nu börjar snart gräset växa i trädgårdarna och då vet ni , som sköter gräsklipperiet,  vad som väntar….

Ja några bilder jag tog får väl illustrera vad som väntar. Härligt

En av vårens budbärare, tofsvipan.

När kärleken sätter an blir det aerobatiskt.

Tofsvipan som nu på våren hörs med sin ängsliga vissling över åkrarna.

Typisk flyktbild på tofsvipan till vänster. Kolla vingkonfigurationen.

“Nä, nu flyger vi till vårt bo”…..

Jag vet inte om hundar har vårkänslor, men PimPim mopsen och Jolly labradoren har siesta i solen.

Hon utstrålar väl inte direkt våldsam energi……..

                                         Inte bara vårfåglarna sträcker. Även annat i skyn far förbi.

Kajorna är ju monogama, de har alltså samma partner hela livet, så de har inga direkta bekymmer på våren.

Islandsryttarinnorna har hämtat ut sina hästar ur vinterförvaringen och kör ett pass………..fast jag tycker hästen skrattar….

 

 

mats