…blev det i stället för modellflyg.

 

 

 

 

 

 

 

 

Väderläget för Långfredagen såg mycket fint ut för modellflyg
på Hovs Hallar. Man lovade, yr.no,  3-5 m/sek nordvästlig vind.

Så bilen lastades och jag for ner vid 11-tiden…för att på parkeringen
mötas av Kenta, en gammal skärmflygkompis,
som skulle lufta sin trasa.

Jag lät mina  modeller vänta i bilen och följde med Kenta ner till starten
på det låga vid Segeltorpssidan.

Redan var där ca 8 skärmflygare, som parawaitade för  starkare vind.
Som skärmflygare vill man  ha minst 4.5-5 m/sek .

Efter ca en timma tog sig vinden i form av sjöbris och blev så småningom
ca 5-6 m/sek, vilket är bra.

Under tiden det väntades,  var det mycket roligt att prata med gamla
skärmflygkompisar igen. Gamla dråpliga minne dök upp och mycket av
det som sas, det kom som en reaktion på frågan: “Minns du när du…”

Jag vill ju bara säga,  att det sög i flygtarmen,  att få  börja flyga skärm igen.
Undrar om jag kan hålla mig ifrån det i framtiden…det tror jag inte.

Vi får se,  hur saker utvecklar sig. Osvuret är bäst.

Det var för mig så roligt att prata gamla minnen och se på flygningarna,
att jag glömde av,  jag hade två modeller väntande i bilen.

Ok, jag fick inte flyga mina modeller, men det kommer en dag i morgon också,
då fint hangväder är lovat. Då blir det en rejäl tur med mina hangkärror, jag
lovar !

Förutom skärmflygare fanns det också hängglidare, eller som de kallas
lite elakt “Rörmokare”. De fick också sitt flygsug tillgodosett,  tack vare
de rådande goda förhållandena.

Hovs Hallar var fullt med besökande i dag, turister, modellflygare,
skärmflygare, fågelskådare och hängflygare tack vare fint väder,
passande vindar  för hangflyg och icke minst   tack vare påsken.

Dessa fick ju gratis underhållning av just de,  som betvingade
tyngdlagen med hjälp av tyg och snören !.

Jag talade med några av flanörerna,  vad de tyckte om skärmflyg eller
paragliding och de sa samstämmigt,  att det som är fascinerande för dem
är att se, hur människan kan hänga under några tygbitar och snören och flyga !

Alltså,  det som antagligen lockar de flesta,  som är genuint flygintresserade,
är just fenomenet och begreppet, ATT KUNNA FLYGA.

Jag tog massor av bilder och här kommer några med diverse
förklaringar.

Häng med på en flygtur !

 

 

I väntan på bättre vind kan man ju balansera skärmen.
Det är en god träning i att lära sig vidmakthålla kontrollen
över sin skärm.

Större hinder behövs inte för att skapa flygglädje !

Susannes och Kartis hund Zack.

En ung hund med, vad jag tycker,  Rhodesian Ridgebackkblod i sig.

Rhodesian Ridgeback är just, vad namnet säger. Hunden har en hårkant mitt på ryggen.
Arten framavlad i Afrika som en boskapsvaktande medhjälpare.

Vinden har tagit sig och några chansar på en start.

Kenta…har du fått trassel ?

Piloten drar upp sin skärm inför starten.

Går det så går det…

Nu bär det iväg för hela bunten.

Det är inte så trångt, som det ser ut.

                                                         Anders den trevlige ska dra upp trasan…

Så fort det verkar flygbart sticker alla iväg.

Högerregeln gäller…

Man sitter bekvämt i selen, bättre än i tv-fåtöljen, om selen är noggrant inställd.

Kenta, sen en tid med fast jobb hos staten…pensionär.

Anders glider förbi…

Är lyftet bra, kan man flyga bort till småbåtshamnen Norrehamn.

Kenta har förpuppat sig…

En treenighet i aviatik.

Stefan, även kallad Kartis en mästare i att kontrollera sin skärm.

Anders på utflykt. Vinden var till en början lite sned från vänster.

Johan från Hjärnarp, en duktig flygare.

6 skärmar och längst ner mot stenen en hängglidare, som just startat.

Det var nog marginellt för hängglidaren till en början…

…men han plockar höjd…

Så ni ser, att aktiviteten är hög, när vinden är gynnsam på HH

Johan drar i svängen så färgen lossnar på jackan eller…

En pilot som prövar att flyga bort till i höjd med värdsuset,
för han ska kunna klättra upp på platåhanget.

Kenta glad :=)

Två skärmar sedda från vägen, som leder till parkeringen.

Man ser,  att de höstsådda grödorna börjar komma nu.

Jag tror det är Kenta och fru Hadders.

 

När man kör förbi parallellt med hanget,
ser skärmarna ut som fjärilar i horisonten.

Anders den trevlige hävdar med emfas,
att om man applicerar spoilers på hjälmen, så höjs glidtalet
med 13.475 %, enligt hans  fysikaliska livsfarliga jämförande
experiment,   han utfört i sin tvättstuga.

Här ser ni hur sjöbrisen sopar bort termiken från kusten.
Det är,  som om man skurit bort cumulusmolnen med en kniv,
så vass är gränsen.

Till vänster kall stabil  luft från havet utan termik,
till höger labil luft som genererar termik för flygaren.

Det var mycket termik i dag också. Luftmassan var labil,
vilket fick bra skjuts på den stigande luften.

Här kan man se att termiken slagit hål på inversionen
och fortsätter att utvecklas på höjden.

Redan nu kan man märka,  att dessa Cumulus Congestus har en tendens
att övergå till Cb och bilda det typiska städet, som utmärker Nimbusmoln.

Ett Cumulus med drag i !

Här igen en städliknande form på molnet,
då inversionen stoppar den stigande luftmassan.

Skärmflyg är en estetisk upplevelse både själsligt och kroppsligt !