…vi som är under Covid-19 oket…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…när vi blivit unnade lite snö i södra Sverige.

Jag tycker det är lite upplyftande, då marken under
denna dystra och mörka tid lyser upp vår tillvaro
en aning.

Ett snötäcke gör, att tillvaron blir ljusare, vilket i alla
fall påverkar mitt humör.

Vi som bor på norra halvklotet, tror jag, är mer
avhängiga  ljus,  än de som bor söderut.

Det ligger nog i våra gener att längta ljus.

Snötäckt mark lyser upp min tillvaro i fall.
Livet blir lite lättare att föredra, än då det är
dystert grått.

I pandemins tider är det många, som har det svårt.
Många äldre, som under iakttagande av de regler
som är utfärdade, de känner sig och är isolerade.

Alla äldre har  inte bil, så de kan inte komma
någonstans, utan de är dömda att sitta hemma.

Åka buss eller tåg nu när smittan sprids ohejdat…aldrig i
livet. Den risken tar jag och de äldre jag känner inte.

Vi,  som tillhör olika riskgrupper går och väntar på
vaccinering.
Men vad händer i Sverige med vaccineringarna ?

Det händer ju inte mycket…en fungerande vaccinering
är väl det, som nu verkligen borde lysa som en hoppets
blinkande stjärna…

Klarar inte myndigheterna av att administrera vaccinering ?

Varför går det så sakta ? Klarar man inte av att vaccinera
befolkningen, då måste kompetens hyras in.

Kan vi hålla val i landet vart fjärde år, måste vi väl kunna
vaccinera och administrativt hålla reda på vilka,  som ska
vaccineras och vilka som tillhör riskgrupper ?

Jag kan inte påverka,  hur det vaccineras, men jag är
förbryllad, varför  det inte går fortare.

Dock har jag lärt mig,  att i Sverige kan vad som helst
hända.

10000 har avlidit i Covid-19 och Tegnell säger, det är
i underkant.

Vem är ansvarig för dödsfallen på våra äldreboenden ?
Inte är det Tegnell.

Utan det är han,  som är ledare för landets regering.

I dag for jag en sväng och tog några bilder på hur
vårt vinterlandskap ser ut i Halland.

Häng med och håll ut !