…i stället för hangflygsejour i lördags.

 

 

 

 

 

Världens högst rankade vädersida yr.no hade denna prognosen
för Hovs Hallar:

  http://www.yr.no/sted/Sverige/Sk%C3%A5ne/Hovs_Hallar/

Man har lovat mycket nordlig och nordvästlig vind närmsta veckan.
Därför låg jag i startgroparna för  att åka dit och få mig en tur.
Det gäller ju att passa på,  för som det heter i visan:

” Ögonblicket kommer aldrig tillbaka” !

Tyvärr blev jag lite sinkad, då jag hade ett sammanträffande,
som inte kunde ruckas. Så jag var inte loss förrän kl 1300.

Jag tyckte då, att jag åker i morgon i stället till HH, för även då
kunde vi förvänta 4-7 m/sek nordlig vind.

Eftersom min nya tubkikare just anlänt, var jag sugen på att
prova den, dels som kikare och dels som ett hjälmedel vid
fotografering.

Kikare som sådan är en rejäl pjäs med goda egenskaper och
kvalitet. Egentligen ville jag ha en tubkikare med fast förstoring
i stället för som nu zoom. Man vinner lite i kvalitet med fasta
inställningar.

Till kikaren köpte jag en T-koppling för min systemkamera.
Det heter T-koppling, då kikarens kalla ände ser ut som ett T
med kamerahuset monterat.

Allting passade perfekt och det enda jag behövde göra, var att
programmera om kameran, så den accepterade att manövreras
utan objektiv.

Så med ganska mycket förväntan bar det i väg, där jag vet strömstaren
huserar. Förutom kamerahus, kikare och adapter, tog jag med ett
bra stativ till utrustningen.

Det visade sig,  att stativet jag trodde var stabilt inte var det. Så ett
bra fotoresultat kräver bättre grejor. Jag tror,  jag kan få tag i ett
nytt stativ på Blocket till ett hyfsat pris.

Nåväl, framkommen monterade jag kikaren på stativet och….
tittade i okularet. Förstoringsgraden varierar från 20-90 gånger.

Fokuserar gör jag, genom att snurra på en justerrulle på ovansidan
på kikaren. Man får vrida rullen ganska många varv, innan fokus är ok.

En av de första sakerna jag lade märke till, var att det krävs mycket
justering för att få verkligt fokus.

Kikaren som kikare gjorde precis,  det jag förväntade. Allt blev,
kan vi säga uppenbarat…

Strömstarar fanns det tre stycken. Det var,  vad jag såg i alla fall.

Nu gällde det att försöka fotografera. Så jag monterade adaptern,
som skruvas på okularet med gängor längst ner mot kikarkroppen.

Kamerahuset monterades i andra änden av adaptern på samma sätt,
som man monterar ett objektiv.

Innan jag monterade adaptern på kikaren, valde jag 50 gångers
förstoring.

Sen var det bara att spana efter en fågel. Jag fick syn på en, som
uppehöll sig ca 125-140 m ifrån mig och jag beslöt, att den får
bli mitt fotoobjekt.

Det är svårt om man är ovan att leta upp ett litet objekt,
då man använder en hög förstoringsgrad, men till slut fick jag
syn på fågeln i okularet.

Då gällde det,  att låsa stativet på fågeln och ställa in fokus.

Det var inte jättenkelt och jag såg på filmen, att jag kunde fått
till bättre skärpa.

Nå, hursomhelst, jag skulle ta stillbilder. Fotograferingsmode
valde jag “P”, som innebär automatik med något kortare exponeringstid.

Ljuset var så dåligt, så kameran ställde in 1/15 dels sekund !

En evighetstid för en kamera och inget man ska ha, då man plåtar
en strömstare, som ju inte ens står stilla en sekund.

Den har ju ett typiskt rörelsemönster, då den står ideligen knäande på sin sten,
innan den dyker i.

Bilderna fick bli,  vad de blev, det är bara acceptera, men jag inser,
att vid bättre ljus kommer resultatet att bli mycket bättre.

Egentligen var allt emot mig. Dåligt ljus, disigt, ovana vid materialet,
ett stativ som gjorde allt annat än stod still, osv.

Men försöker man inte och inte vågar misslyckas, då kommer man
heller aldrig att lyckas !

Mitt försök med video blev  relativt stillbild bättre, eller ska vi säga
mindre dåligt.
Skärpan hade jag ju inte fått till riktigt, men det blir ok nästa gång.

Två timmar höll jag på i naturen och träffade naturligtvis
intressanta människor, som var nyfikna på tekniken.

Jag redovisa bilder på tekniken och lite bilder.

Jag använde  min systemkamera, eftersom jag beställt den
specifika adaptern till kameran, men min avsikt är, att jag ska
göra en adapter till min Panasonic Lumix kompaktkamera.

Lumixen är en högkvalitativ kompaktkamera, som troligtvis
kommer att fungera bra som kikarekamera.

Jag prövade min Lumix med en provisorisk kamerahållare i dag söndag.
Det blev mycket bra resultat, så jag beställde omedelbart en adapter
till Lumixen så den sitter ok monterad.

Lumixen har fördelen att den är lättare än en systemkamera.
Tubkikaren väger 4 kg…och i väntan på nytt bra stativ, gäller det
att hålla vikten så låg som möjligt.

Sen kom jag att tänka på, att varför inte använda en av mina
GoPro 3+ kameror?

Den är liten och smidig och tar fina HD-bilder.

Dessutom har jag ju en fjärrkontroll till den, vilket gör, att man inte
stör kikaren vid avtryckning. Att göra en adapter är inga problem.

Jag ska ner till mitt gamla jobb och svarva två aluminiumrör, som
passar utanpå okularets ytterdel. Sen svarvar jag en delrinplugg
där kamerans objektiv ska passa och komma så nära okularets
lins som möjligt.

Det kommer att bli enkelt. Det finns troligtvis adaptrar att köpa
färdiga för ca 200 kr styck, men roligare att göra det själv.

Vi får se hur det går. Jag är, efter detta lilla test, fullt nöjd med
vad min setup presterade.

Här kommer bilder och en liten video:

 

Här är de tre komponenterna som krävs för fotografering med hjälp av en tubkikare.

Det krävs en adapter, som skruvas i okularet på kikaren med denna ändan.

Delen till vänster på adaptern har samma fattning som ett objektiv och passar i kamerahuset.

Här sätts adaptern fast. Som ett objektiv.

Här ligger delarna klara för ihopsättning.

…och här är det hopsatt och klart !

Kameran vridbar där den sitter och i övrigt var allt lätthanterligt.

En strömstare plåtad i genomuselt ljus på ca 125 m avstånd med 1/15 dels sekund !

Nästa gång jag ska fotografera en strömstare…då !