Nästan ett mirakel inträffade i förgår…
Efter att ha kämpat med en hårddisk som inte ville svara
och som innehöll 450 GB bilder, hade jag nästan gett upp
hoppet.
Jag hade på möjliga och omöjliga sätt försökt komma åt
hårddisken för att kunna rädda mina med svett och möda
hopsamlade bilder.
4 olika återvinningsprogram försökte jag köra på disken,
men det sket sig varje gång.
Allt tycktes förgäves och jag hade kopplat ur den för vidare
transport till återvinningsstationen.
Men eftersom jag är envis, beslöt jag att göra ett sista försök.
Läget var:
USB- Hd 500 Gb som var nästan helt fylld med data.
Jag hade på alla sätt försökt återfå bilderna eller
komma åt datan på hårddisken och som en sista,
lite desperat kan det tyckas åtgärd, formaterade jag
, jo det gick och använde diskhanteringsverktyget
och partitionerade om disken till två partitioner.
Efter detta körde jag recovery med 4 olika program,
utan att de fann så mycket som en endaste byte…
nu var jag på väg, att om inte kasta in handduken,
så i alla fall hårddisken…
Men jag beslöt, att koppla in den igen och köra de fyra
recovery-program jag hade tillgång till i ett sista försök.
De två första fann inget.
Men…då jag använde det tredje, vilket heter Stellar Phoenix
Recovery Scan, då skedde något, som jag inte förväntat, då
jag tryckte på “Enter” för att påbörja scanningen…
Programmet började hitta förlorade filer !
Varför det fungerade nu ? Jag har ingen aning, för jag
hade kört det flera gånger förut efter formatering och
ompartitionering utan resultat.
Jag trodde inte det var sant, att mina filer hittades.
Min hjärna fylldes av förväntningar och mitt sinne av
oföreställbar glädje, om det var så, att problemet löste sig
och mina bilder återuppstod.
Scanning och recovery av mina bilder tog mer än 55
(FEMTIOFEM) timmar…
Resultatet blev, att jag fick tillbaka, som jag bedömer
det, 98% av bilderna.
Som du förstår, är detta en hyfsad volym med material,
hur skulle jag fortsätta och kunna hantera allt detta ?
De återvunna filerna fanns i 9 mappar, där bilder låg
helt utan ordning för mig.
För att kunna hantera det, ordnade jag bilderna efter
storlek och kastade alla bilder, vilka var 500 Kb eller mindre.
Det var ju skärmdumpar och annat krafs.
Nästa åtgärd, för att få bilderna om möjligt samlade i
“fotosession”, ordnade jag bilderna efter tidpunkt.
Därifrån fick jag sedan sortera bilderna till mitt editerings-
program, som är det enklaste tänkbara, Picasa.
Programmet kan du ladda ner i länklistan till vänster på
min bloggs första sida.
Photoshop…det tar för mig evigheter att använda.
Vän av ordning och jag undrar naturligtvis, varför det
plötsligt fungerade med recoveryprogrammet ?
Jag har ingen aning, eller kan vi säga “These things happen”…
Var säkra på att jag sparar mina bilder nu !
Dels säkerhetskopierar jag alla bilder i Picasa till en ny 2Tb
USB-hd, dels sparar jag bilderna till en annan likadan hd,
vilken jag normalt sett har urkopplad, då jag inte behöver
bilder därifrån.
Jag vet…ladda upp till en molntjänst. Kostar 250 spänn i månaden
med allt mitt material.
Sånuedesomdee…