SM FÖR FRIFLYGANDE MODELLER I OT-KLASSEN RINKABY 2016 (DEL 10 )

Suomen pojat lentävät paras

_DSC0681

Jag har så länge jag känt Matti Pyykkö och Markku Tähkäpää
beundrat deras förmåga att flyga och bygga.

Markku är en ekvilibrist då det gäller byggandet. En artist av högsta
potential. För att ge sig på sådana byggen ha gör måste man ha en
begåvning utöver det vanliga och en idoghet som få människor har.

Se på modellerna nedan och hans elliptiska vingar byggda med sitt speciella
sätt. Hur kan han få det så exakt ?

Matti är också en duktig byggare, men jag ser honom som en mer
experimenterande modellflygare med goda kunskaper i aerodynamik
och flygmekanik. Eller kanske vill jag säga, en förståelse för varför
ett plan beter sig på ett visst sätt.
Dessa finska pojkar besöker oss varje SM och det är alltid lika
spännande att se vad de har med sig på lastbilsflaket under presenningen !

Vad som fångade min blick denna gången var ankan “Anders And”.
Jag talade med Matti ganska länge om denna modell och han berättade
om svårigheterna att få den att flyga som piloten ville.

Detta SM lyckades våra representanter för vårt broderfolk inte lika bra som
vanligt, men jag antar de flyger inte bara för att vinna, utan de uppskattar den
sociala samvaron med likasinnade också.

Jag är övertygad, de kommer nästa år igen med lastbilen och under
flakpresenningen döljer sig nya överraskningar !

Denna posten handlar bara om det finska teamet och deras plan i Rinkaby,
så håll tillgodo !

En av de vackraste modellerna!

Matti med en av sina många modeller

Matti demonstrerande sin metod för fusesystemet.

Ser ni säkerhetsnyckeln i högra handen ?

Ser ni att trimtabben är direktimporterad från Italien…

Fusen på en friflygande modell är tillsammans med allt
som behövs av komplicerade kompononenter inte så enkelt.

Allt ska var enkelt och funktionellt om det går…

Maskinen som sprider stjärnpuder…

Jag tycker denna modell utstrålar…robusthet !

Fick aldrig se den flyga tyvärr…för Matti vann sin klass.

Ordet Aspjut…jag har googlat men ingen förklaring.
Någon annan som vet ?

Jag fick en förklaring av Matti:

Aspjut:
Vi, som är brist-tidens pojkar, ( 1945…), har lärt, att spara på.
Med min hemmagjord svenska, tänkte jag, att haapa är asp,
och keihäs heter spjut. Men, varför nu använda två gånger
de samma bokstäver efter varannan? Så sparade jag de andra A+S.
Jo,De gamla kloka brukade säga: när man är ung, måste man spara,
att när man blir gammal, har man nånting kvar, att spara på.
Nu i vår nollräntornas paradis, är det nog just tvärt-om?
Matti.