Kategorier
Flyghistoria

FLYGPLANMUSEUM I LAATZEN.

 

 

 

 

 

 Flygmuseet  i Hannover .

 

 

SONY DSC

 

 

Laatzen är mässområdet i utkanten av Hannover i Tyskland.

Hannover ligger söder om Hamburg längs A7, som ju går genom
hela Tyskland från norr till söder eller om man vill tvärtom.

Avståndet Hamburg-Hannover är 1.5 timma motorvägskörning.

Vill man besöka  museet,  http://www.luftfahrtmuseum-hannover.de/

slå in adressen på din navigator och följ sen anvisningarna noggrant.
Museet ligger vid Mässområdet, som är gigantiskt.

Har du ingen navigator så sikta på skyltar “Messengelände”

För att hitta museet spana efter denna Mig-21, som  ropar ut,
var museet finns:

rechts mig 21

Museet och dess artefakter är i utomordentligt skick, varför jag varmt
rekommenderar ett besök.

Det tar 2 timmar att gå igenom anläggningen. Lätt att parkera oxå.

På deras hemsida, ovan,  hittar du vägbeskrivning.

Var noga när du trasslar dig dit. Det är mycket vägar !

Här lite bilder igen:

SONY DSCTja, Meccano löser det mesta…

SONY DSC

En Grade Eindecker.

Många modeller av detta plan har byggts.
Var ett av de första riktigt lätta modellerna som såldes.

SONY DSC

Dorniers monumentala flygbåt, med betoning på båt.

SONY DSC

Otto Lillienthal med sin hängglidare, som han flög med på en artificiell kulle utanför Berlin.

En sann pionjär som betalade det yttersta priset för sina landvinningar inom pionjärflyget.

SONY DSC

Ännu en bild på hur huvudvevstaken och hjälpvevstakarna förhåller sig i en radialmotor.

Alla hjälpvevstakarna är fästade på huvudvevstaken. Förstår man det förstår man funktionen
av en stjärnmotor och varför den alltid har ojämnt antal cylindrar.

SONY DSC

En klassisk motor. En Bayrische Motoren Werke och dess A-8.

Jag såg på motorn noga och det är finmekanik in i minsta detalj.

Motorn är därtill estetiskt tilltalande.

SONY DSC

Allt är genomtänkt och funktionellt. Annars ha de det ju inte fungerat.

Motorn byggdes i 40000 exemplar.

SONY DSC

En av mina favoriter. En Horten flygande vinge segelkärra. Glidtal 1:40 !

Det åstadkom man 1941.

SONY DSC

En SuperMarin Spitfire. Mycket propeller…

SONY DSC

F-104 Starfighter eller som den kallades i Tyskland:

” Der Witwemacher”, “Änkgöraren”.

Många piloter omkom under flygning, främst beroende på att planet flög
utanför specifikationerna, som konstruktörerna dragit upp.

SONY DSC

Den fullständigt restaurerade Me- 109 planet.

SONY DSC

Här syns oljetanken och avgasrören på Daimler-Benzmotorn.

Ni kan se att avgasrören är lödda med gas och pinne.

SONY DSC

SONY DSC

Det byggdes 20000 Focke Wulf 190 av olika versioner.

Just denna är utrustad med en BMW A-8 radialmotor.

SONY DSC

Me-209V.

Det då, snabbaste kolvmotordrivna flygplanet. 775 km/timman.

Läs här om det: http://en.wikipedia.org/wiki/Messerschmitt_Me_209

SONY DSC

Me-109, som det såg ut då det bärgades.

Jämför denna bilden med det färdigrestaurerade planet !

Kategorier
Flyghistoria

ÄNGELHOLMS FLYGMUSEUM…

 

 

 

 

 

…var för mig ganska okänt tills jag läste om det.

 

 

 

 

Den sista flygningen med Viggen från 1. Divisionen F 10, Johan Röd.

Planet målat rött och försett med divisionens märke.

Att det fanns en flygflottilj i Ängelholm, som hette
Kunglig Skånska Flygflottiljen,
även kallad F 10,
det var inget nyhet för oss som fyllt 25…

Jag och mina flygkamrater som flyger hang på Hovs Hallar
har suttit på hangkanten
många gånger väntande på vind
och då kunnat se speciellt  J35J öva jaktstrid på
låg höjd
över havet.

Vi minns också när F 10 innan jul gjorde sin så kallade
“Julgransflygning” över de
omkringliggande städerna.

Det var en elegant formationsflygning av tror jag två
divisioner Draken, som flög lugnt på ca 500 m höjd i
form av en gran och illustrerade
  julgransljusen med
tända landningsstrålkastare.

Likaså minns vi,  som var där, flyguppvisningarna på F 10.
Då var det 50-60000
åskådare som kom.

Men allt det är slut.

Har vi något flygvapen kvar ? 6 divisioner Gripen…..om
man inte fattas för mycket reservdelar förstås.
Tur man är engagerad i Modellflygvapnet nu !

Nåväl, i söndags åkte jag ner till Ängelholm, vädret var
ju inte superbra för
modellflyg, så det passade fint.

Ska ni köra dit och ni kommer norrifrån på E22/E6
kör till vattentornet och där höger.

Ni kan också svänga av vid Hjärnarp, köra mot Torekov
och ta vänster mot Barkåkra.
Fortsätt vägen och ni kommer till gamla F 10 infart
och flottiljvakt. Sen följer ni de
små skyltarna.

När ni ser museet, som har ett ställ robot 68 Bristol
loodhound utanför, sväng höger och parkera.
Nu är ni framme. Inträde 60 spänn, men ta med 120
så kan flyga simulatorn.

Som med de flesta museum drivs det av idealister,
vilket betyder att budgeten är tight.

Mitt intryck av museet är, att det är mycket välordnat
och att det beskriver just det
,

man vill ha reda på. Alltså vilka plantyper F10 har använt,
trustning och historiska
skeenden.

Allt är proffsigt arrangerat. Montrarna är inte överlastade
, utan man kan smälta
synintrycken. Intressant var att
lyssna till jaktstridsledarens arbete.

Har man ett museum och man vill ha besökare, då gäller
den gamla sanningen:

Syns du inte finns du inte “!
Så det gäller för de, som håller i det att vara aktiva.

Deras hemsida gjorde ingen människa glad, så där skulle
de behöva en person med friska ideér.

Man har ju i museet en J 22, vilket alla vet var ett
svenskkonstruerat jaktplan från 40-talet, som är i bra skick.
Jag frågade en initierad: När ska ni flyga ? Han sa,
antagligen lite på skoj, att det hade gått nu, men vi saknar
medel att
  genomföra vissa kontroller.

Men om man har ett flygplan i så gott skick, varför ställer
man det inte på plattan och i alla fall
motorkör nån gång
varje helg ?

Det tror jag skulle dra folk.

En annan sak som skulle öka besöksfrekvensen, hade
varit om de ansvariga hade kunnat
ha “Värdar”, alltså
före detta piloter , tekniker som kunde svara
på frågor och finnas
tillgängliga under öppettid.
Folk som kommer är mycket intresserade att höra
något om den tid, som varit, från de som varit med.

Jag kommer med 2 poster till om museet så håll ut  !

Att fotografera är inte lätt i lokalerna , då det är mörkt.

Men jag satte min systemkamera på auto, så fick
den själv bestämma, när blixt skulle användas.
Man ska tänka på att då den tar utan blixt och det
är dåligt ljus, blir det långa exponeringstider och då
ska man se 
till, att kameran hålls stadigt för att få
så skarpa bilder som möjligt.

Lite kommenterade bilder:

 

SONY DSC
Ja, ni ser själva, vädret i Halmstad vid 1400-tiden…

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

En radialmotor konstruerad och byggd av Enoch Thulins verkstäder.

 

SONY DSC

Ventilmekanismen. En stötstång styr både insug och avgas.

 

SONY DSC

Vipparm kullagrad. Tillverkningsår ? Kanske runt 1914-1915…

 

SONY DSC

Motorn var en kopia av en fransk motor. Läs hela storyn här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Thulin_Typ_B

 

 

 

 

SONY DSC

http://sv.wikipedia.org/wiki/FFVS_J_22

 

 

SONY DSC

Rejält avgasrör.

 

SONY DSC

Landstället var väl en akilleshäl på J 22. Man ville ha landningsstället så fysiskt litet som möjligt.
Detta för att man inte skulle inkräkta på utrymmet i vingen.

Man var tvungen att ha ett visst utrymme för att få plats med en stark vingbalk.
Därför blev stället som det blev. Jämför också med Me-109.

 

SONY DSC

 

 

Pratt & Whitney STWC-3 producerande 1065 bhp.

SONY DSC

 Bokstaven “K” på landställsbenet torde  betyda: “Röd Kalle” från Första Divisionen F 10

 

SONY DSC

Man kan föreställa sig, hur arbetskrävande det är att bygga ett krigsflygplan.

 

 

 

 

SONY DSC

En på sitt sätt snygg modell av en Me-109 hängande i taket.

 

SONY DSC

Planet byggt i inhemskt material…

 

SONY DSC

Brandskottet skulle hålla mycket.

 

 

SONY DSC

En tidstypisk fena och sidoroder.

 

SONY DSC

Översikt 1.

 

SONY DSC

Översikt 2.

 

 

 

SONY DSC

En bild för heraldikerentusiaisterna.

Kategorier
Flyghistoria

SVEDINOS BIL- OCH FLYGPLANSMUSEUM, SISTA DELEN.

 

 

 

 

 

 

Här kommer sista delen av min rundtur på “Svedinos”.

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

Efter att ha besökt Svedinos museum ska jag försöka sammanfatta mina
intryck, kanske till nytta för presumtiva besökare.

Låt mig slå fast, det finns oerhört mycket material på museet.

För mig, var det för mycket. Jag kunde inte riktigt få grepp om det,
eftersom det var blandat i utställningarna.

Bilarna är rikligt förekommande och är i bra och dåligt skick.
Det är ju en skatt, att ha alla dessa bilar, men jag skulle satsat på att
hellre ha 25 välrenoverade, eller bilar av mycket stort intresse kvar,
än att ha 100 som är halvintressanta utom för fantasten.

Arrangemangen, det vill säga det sätt som objekten är uppställda,
saknar det mesta.

Det finns inte en genomtänkt belysning, inga ramper så man kan se
nedåt och information på skyltarna är inte proffsig.

Flygplanen är det samma läge med. En del i gott skick och andra
är förfallna.

Samma sak med planen, jag skulle tagit bort ett antal och investerat
i de kvarvarande, för att ge publiken en positiv upplevelse.

Som utomstående är det lätt att gå med pekpinnar, men jag inser,
hur svårt det är att driva ett privat museum i Sverige.

Ett privat museum får inte miljoner av staten som exempelvis
Flygvapenmuseum i Malmslätt.

Därför är det ekonomin, som styr verksamheten.

Hade jag ägt anläggningen, så tror jag, jag hade tagit in proffs, som hade
gjort upp en strategisk plan för anläggningen, som jag kunde följt.

Alltså jag hade tänkt, var vill jag att museet ska vara om 10 år ?

Det tycks, som jag är negativ, men det är jag inte. Ägarna arbetar
så gott de kan, med de resurser som finns.

Enligt en av ägarna håller man på att sälja av objekt, för att få
resurser till förbättringar.

Hoppas det löser sig.

Mitt slutintryck av besöket är, att jag får lite känsla av en kaotisk
loppmarknad….

Men för oss genuint flygintresserade är ett besök på “Svedinos”
alltid värt pengarna.

Det kvittar, hur många museum man varit på, man upptäcker
alltid något nytt !

                            Här kommer slutbilderna.

SONY DSC

En GötaVerken 38.

Den flögs av Lennart Svedfelt och vid en landning jämte
museet kapotterade han kärran.

Länk: http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f=9&t=3870

SONY DSC

Flygplanet försett med flottörer, vilka är rejäla doningar.

SONY DSC

Egentligen är det ju inte mycket fästpunkter för flottörerna.
Är det EDO-flottörer…

SONY DSC

En replika av Louis Bleriots flygplan, som han flög över
Engelska Kanalen med 25 juli 1909

SONY DSC

Planet i fint skick. Motorn en Anzani radialmotor på cirka 20-25 hk.

SONY DSC

När F14 i Halmstad var en flygflottilj,
flög man med bland annat B18 som ovan.

SONY DSC

Jag vet inte, vem som byggt modellen, men jag minns,
från då jag var riktigt liten, hur det lät, när divisionerna varmkörde
sina DB-motorer innan varje pass. Jag bodde bara 1000 m från flottiljen.

SONY DSC

Under B18 en mockupcockpit av Spitfire.
En konstruktion av geniet Reginald Mitchell.
  SONY DSC

Det silverfärgade planet en De Havilland DH 60 Moth.

SONY DSC

En mockupmodell av en berömd Spitfire.

SONY DSC

The Borough of Lambeth

Länk: http://www.spitfires.talktalk.net/A7_Specials/Spitfire_MK_IIa.html

SONY DSC

Focke-Wulf Stieglitz, Sk-12

SONY DSC

Pratt & Whitney “Twin Wasp”
En klassisk motor som fortfarande används. Kopierad av många.

Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Pratt_%26_Whitney_R-1830_Twin_Wasp

SONY DSC

Miles Messenger.

Länk: http://www.iaopa.eu/static/CKFinderJava/userfiles/files/gamag/dec12/p48-50.pdf

SONY DSC

Nosen på en Spitfire är STOR !

SONY DSC

En snyggt byggd mockup av en Spitfire

SONY DSC

Jag kan inte säga var dessa vingarna hör. Det finns ju skevroder och klaff.
Troligtvis ett monoplan.

SONY DSC

Detta tycker jag, är ett exempel på, vad man inte skulle ställa ut…

SONY DSC

En radialmotor där man ser konstruktionen av huvudvevstake och hjälpvevstakarna.
Motorn en LeBlond.

Länk http://en.wikipedia.org/wiki/LeBlond_Aircraft_Engine_Corporation

SONY DSC

Närmast en Tipsy B, SE-AGP.

SONY DSC

Denna gamla ambulans minns jag från min barndom.
Det som står väldigt klart i minnet är, att den hade en enorm siren,
som växlade ton väldigt sakta. På den tiden, 1950-talet, hördes det
nästan över hela stan, då den ryckte ut. …men den lät mer,
än den rörde på sig…

SONY DSC

Fälgar av betong…däck av smidesjärn.

SONY DSC

På sommarloven jobbade jag ibland på detta numera nedlagda tegelbruk.
Dock såg jag aldrig motorn…

SONY DSC

Svedinos Bil- och flygmuseum Ugglarp.

Länk:   http://www.svedinos.se/

Kategorier
Flyghistoria

SVEDINOS BIL- OCH FLYGMUSEUM

 

 

 

 

Vi har ju ett bil- och flygplanmuseum mellan

Halmstad och Falkenberg i orten Ugglarp.

 

SONY DSC

 

 

 

 

“Svedinos” har för mig varit ganska anonymt och jag hade inte varit där på 20 år.

Jag hade läst om det och hört om det och varit inne på deras hemsida och kollat.
Men jag bestämde mig att åka dit i söndags eftermiddag, då man har öppet under
helgerna under Maj månad.

Till “Svedinos” kör man enklast via Steninge,  om man kommer söderifrån.
Man kan köra
E6 och Gamla Kustvägen. Det är skyltat med
“Svedinos Bil- och flygplanmuseum”, så man
missar inte det.

Lennart Svedfelt, känd under artistnamnet Svedino  då han uppträdde som magiker,
byggde upp museet bit för bit.
Den sista stora investeringen man gjort är en ny stor utställningshall.

Jag köpte min biljett, 100 kr inträde, av kvinnan i kassan,
som var fru Svedfelt och jag fick lite information om anläggningen,
vilken hon driver  ihop med sin son.
Lennart Svedfelt avled 1993.

En sak har jag fullständigt klart för mig, det är inte lätt att driva
ett privat museum i dag,
med tanke på de krav publik och myndigheter ställer.

Jag högaktar de som står upp  och slåss för sin upplevelseidé !

Man går ju alltid till ett museum med vissa förväntningar.
I mitt fall ville jag se, antingen något jag inte
sett förut eller
något i enastående bra skick.

Hur mina förväntningar uppfylldes, det ska jag tala om i den
sista posten om museet.

Inne i anläggningen domineras de  utställda föremålen av dels bilar
och dels flygplan.

Då man knallar runt, följer man en slinga så får man se allt..

Ska du fotografera, se till du har blixt med dig, eller i alla fall
fulladdade kamerabatteri
om du har inbyggd blixt.
Det är mycket mörkt i utställningslokalerna.

Det är ingen mening att jag pladdrar här, om vad man finner,
utan jag har 220 editerade bilder
att redovisa, vilket jag ska göra 3 poster.

     Håll tillgodo:

  SONY DSCDet första flygplanlika är en nos från en Viggen. Som antagit en grönaktig färg av alger…

SONY DSCDet mäktigaste flygplanet är en Ju 52 transportkärra, som är i gott skick.

Länk med fakta:

http://en.wikipedia.org/wiki/Junkers_Ju_52

 

 

SONY DSCMotorerna är 3 x BMW radialmotorer.

SONY DSCJag är lite osäker på dessa sakernas funktion….det första som slog mig, eftersom
de sitter under alla tre motorerna, var att de var oljekylare,
men jag är inte säker. Vill du veta går det ju bra att googla på det.

SONY DSCJu 52, eller som den kallades i Tyskland, Tante Ju,
är ett stort och stabilt plan med rejält ställ.

SONY DSCHär sitter BMWmärket. Ser inte ut att vara original.
BMW = Bayerische Motoren Werke.

Läs om motorn:

http://de.wikipedia.org/wiki/BMW_132

SONY DSCSå här ser cockpit ut på Ju-52. Allt ganska basalt.
Ser ut som förarplatsen i en gammal stadsbuss från 1950…

SONY DSCEnkla instrument, men det behövdes ju inte mer.
Ovanifrån: Varvräknare, Cylindertemp avgas, cylindertemp insug,
bränsletryck, oljetryck motor + grundinstrument
för flygplanets manövrering till vänster.

Jag är inte helt säker på ovanstående, men nästan…

SONY DSC
Röda handtag =Trottlar

Svarta handtag = Mixture (Blandning)

Gula handtag = Bränsleventiler

SONY DSCEn SAAB 105 prototyp. Med  den märkningen…flög den på svenska flaggans dag eller ..?

SONY DSCCockpit A32 Lansen. Spak och till vänster throttel.

SONY DSCEn udda motorkonfiguration med 3 motorer. Inte helt ovanligt på 30-talet.

SONY DSCEn Canberra vilket var ett bombplan från 50-talet.
Användes i Sverige som signalspaningsplan bland

annat på grund av dess förmåga att flyga på  60000 ft +.
Jag tycker det ser ut här som en albatross eller
någon liknande fågel…

 

SONY DSC

Instrument från en tidig version av J-35 Draken. I mitten radarn försedd
med ett ljusskydd som kallades Stöveln.

SONY DSCDen här målningen har jag aldrig sett på en Viggen förr…..

Det kanske är ett tjänsteplan för en miljöpartist.

SONY DSCEn flygande vinge och jag glömde kolla vad den hette,
men ni kan ju googla på registreringen SE-YIO…

SONY DSCEn Gloster Meteor T7, som tycks vara under restaurering.
Att restaurera detta kräver väldigt mycket mantimmar.

SONY DSCStället är mycket kraftigt.

SONY DSC
Cockpit på Meteoren. Här är många timmars arbete.

SONY DSCSer jag denna layout på instrumentbräda och reglage, tänker jag på en loppmarknad….
allt om jag jämför med layouten på en Me 262 från samma tidsperiod.

SONY DSCOm piloten på en Viggen fick motorbortfall, kunde han fälla nödgeneratorn,
som gav elström/hydraultryck till de olika systemen.

SONY DSCOlika instrumenteringar.

SONY DSCTidig Viggeninstrumentering
om jag minns rätt…

SONY DSCSenare instrumentering med integrerad avionik.

SONY DSCHelikoptercockpit.

SONY DSC

Tp  83, Hunting Percival P66, även kallad Pembroke.
Tog väl 8-10 passagerare, som fick åka baklänges…

Ett plan man såg mycket i luften på 60-talet.

Planet var ansett som skräp och speciellt dess hydraulsystem
var ett under av konstig engelsk ingenjörskonst.

SONY DSCEn Skyraider under renovering. Världens största enmotoriga plan tror jag.
Jag har åkt med den några gånger från Gotland till fastlandet.

Mycket imponerande motor..R-3350 Duplex.Cyclone upp till 3700 hk !

SONY DSCMotorn en dubbelstjärna med 18 cylindrar.

SONY DSCEtt som det tycks renoverat landställsben.

SONY DSCSkyraidern var ju också hangarfartygsbaserad,
varför det krävde att vingarna skulle kunna fällas,
så man kunde få planet på flygplanshissen.

SONY DSC

Här saknas inte arbete

Här en länk till museet:

http://www.svedinos.se/

Det kommer mera !

Kategorier
Flyghistoria

DANMARKS TEKNISKA MUSEUM DEL IV

 

 

 

 

 

…som kommer att handla mycket om den danske

 

luftfartspionjären Jacob Ellehammer.

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

Varje land har ju sin hjälte inom aviatiken. Om vi håller oss till våra trakter
har vi André med sin ballong, Kalle Cederström och Enoch Thulin.

I  Danmark har man Jacob Ellehammer.

Så skriver man om honom på en översatt dansk sida :

“Jacob Ellehammer född Jacob Christian Hansen Ellehammer 14 juni 1871
i Bakkebølle död 20 maj 1946, var en dansk urmakare, uppfinnare, finmekaniker och flygpionjär.

Ellehammer arbetade med att utveckla lätta typer av bensinmotorer till motorcyklar,
men runt 1903 började han experimentera med en lätt motor till flygplan.

Hans första flygplan blev klart 1905, men provflygningen skedde först 1906.
De flygförsöken skedde utan pilot. Flygplanet var då förankrat i en påle och
styrdes med linor från marken, så flygningen kunde endast ske i cirklar.

Senare under året byggdes flygplanet om med en starkare motor och ytterligare
ett vingpar monterades på flygkroppen.

Den 12 september 1906 genomförde den då 35-årige Ellehammer den
första riktiga motorflygningen i Europa.

Flygningen genomfördes genom att flygplanet lättade, steg i höjd till ca 50 cm,
flög framåt och tog markkontakt efter 42 meter.

Huruvida det är den första flygningen i Europa är omtvistat,
eftersom fransmannen Adér gjorde ett liknande
flygskutt i slutet av 1890-talet

Totalt fick Ellehammer 400 patent. Danska postverket utgav 1956 ett frimärke
vid 50-årsminnet av Ellehammers lyckade flygning”

“In 1903–1904 Jacob Ellehammer used his experience constructing motorcycles
to build the world’s first air-cooled radial engine, a three-cylinder engine
which he used as the basis for a more powerful five-cylinder model in 1907.
This was installed in his triplane and made a number of short free-flight hops”

 

Sen kommer det också lite bilder på modellplan och motorer.

Håll tillgodo.

Radial_engine_timing-small

Denna bild visar i stort
radialmotorns funktion.
.

Ventiler, vevaxel, vevstakar, kolvar, här ser ni hur det rör sig.
Ser ni att tändföljden är varannan cylinder  och att kamdrevet roterar
motsols vevaxeln? Det är därför en radialmotor alltid har ojämnt
antal cylindrar.
  Kamdreven är uppdelade i två. Ett för insug, ett för avgas.
På varje drev finns två nockar
En genial motorkonstruktion.

SONY DSC

Ja, vad säger man, när man ser denna konstruktion…?

SONY DSC

Jag undrar, då man studerar mekaniken lite närmare,
hur mycket problemlösningar det måste ligga bakom detta. SONY DSC

Det är trots allt en helikopter…konstruerad av Jacob Elllehammer.

SONY DSC

Så här byggdes flygplan i Danmark omkring 1905.

Kolla konstruktionen på propellern…2 rör och lite segelduk.

SONY DSC

En replika av en Ellehammer koaxialhelikopter.

SONY DSC

Man kan se, att Jacob sysslat med cyklar, precis som bröderna Wright i USA,
på det  sätt
han konstruerade sina maskiner.

SONY DSC

Kan undra om man försökt flyga detta mekaniska mästerverk…?

SONY DSC

Två motroterande propellrar.
Då slapp man ju problemet med att behöva ha en stjärtrotor.

SONY DSC

Detta är alltså en produkt, som konstruerades för mer än hundra år sen
med de maskiner
och hjälpmedel, som fanns då.

SONY DSC

En  radialmotor på 9 hk och som klarade 1000 v/min byggd av Ellehammer.

SONY DSC

Ännu en helikopterkonstruktion.

Kolla propellern. Verkningsgrad ???

SONY DSC

Man undrar ju varför han använde en så dåligt utformad propeller…

Jag tror det berodde på tidsbrist.

SONY DSC

Det flygplan som hävdas att det lyfte från marken.

SONY DSC

Denna konstruktion fick efter inledande försök en extra vinge.

Två vingar måste ju bli dubbelt så bra eller …?

SONY DSC

Kolla cykelstyret.
Men var placerade han sina fötter ?

SONY DSC

Ser ni den käcka startveven i fronten ? Från styret går det 2 wires.
Kanske han använde dessa till att tordera vingarna för att få en
funktion i rollplanet ?

SONY DSC

Planet försett med en mockupmotor.

SONY DSC

Flygplanet tycks ha höjdroder, men hur kontrollerade han det
i rollplanet ?

Lutande han sig bakom cykelstyret ?

SONY DSC

Ännu ett djärvt utkast. Man ser att aviatikens föregångsmän
var mycket
inspirerade av fåglarnas sätt att se ut.

SONY DSC

Ser man den på  lilla “fenan,” förstår man, att den
laterala balansen inte var över sig.  SONY DSC

Infällbara vingar….kanske för användning på hangarfartyg….
nä, det är nog för att spara utrymme.

SONY DSC

Man kan ju se, att aluminium är en tidigt använd metall för användning
inom flygmotortillverkningen.

Vevhuset är ju gjutet i aluminium.

SONY DSC

Detta planet visar att Ellehammer valt ett större sidoförhållande på vingen.

SONY DSC

Ser ni läderremmen som över ett spännhjul driver propellern.
Mässingskonen är bränsletank. Ellehammer hade ju förståelse
för aerodynamik och skadligt motstånd.

SONY DSC

Detta är en båt, som man undrar vad den har med flyg att göra?
Jo det var Ellehammer som konstruerade båten.

Båtarna användes på Tivoli i Köpenhamn och detta ända fram
till i alla fall början av 50-talet.

Jag har personligen varit befälhavare på en slik farkost.
Vad jag kommer ihåg var,  att den gick så sakta.
Båten drevs av komprimerad luft.

SONY DSC

Jacob Ellehammer byggde naturligtvis sin egen bil. Utrustad med en hembyggd radialmotor.
Kopplingen ser jag var den sitter, men hade han ingen växellåda ?

SONY DSC

Det finns en mindre modellflygavdelning på museet.

SONY DSC

Till höger i alla fall en Bergfalke och till vänster tror jag en Nobler.

SONY DSC

En Ryan av välkänt utseende.

SONY DSC

Hade jag bestämt, hade jag gallrat lite bland planen.
Alltså behållit de bästa och tagit bort de raddiga modellerna.

SONY DSC

En Aloutte och en Walrus.

SONY DSC

Detta är i stort vad som finns.

SONY DSC

Tvåcylindrig boxermotor av fabrikat Rolls Royce.
Ett tändstift på var cylinder men i gengäld två avgasrör…

SONY DSC
En BMW radialmotor som fanns bland det tyskarna lämnade efter sig i Danmark.

SONY DSC

BMW 132 K.

Bra länk:

http://www.luftarchiv.de/index.htm?/motoren/bmw.htm

SONY DSC

Här är en likadan motor som är renoverad. Motorn användes i bland annat Focke-Wulf Condor 200.

SONY DSC

Jag blev lite nyfiken på, hur noga man var med märkningen av tillbehör
till motorerna under kriget.
Ni ser själva…” Ordnung muss sein” gällde alltid.
Alla uppgifter, som behövs står
noggrant angivet på fabriksplåten.

Här kommer en ganska unik film:

             

Del V är på gång, so stay firm !

mats

 

 

 

Kategorier
Flyghistoria

STJÄRNMOTOR

 

 

 

 

 

Hur funkar en stjärn- eller radialmotor ?

 

 

 

 

250px-Radial_engine_large

Då och då får jag frågor,  som tar upp stjärnmotorns funktion.

Det heter ju egentligen, radialmotor och det är,  vad jag kommer
att kalla den i fortsättningen.

Radialmotorn var ju en av de tidigaste förekommande motorkonfigurationerna.

Tänk på Bleriots flygplan med en Anzani W-3,  som drog honom över Engelska
Kanalen 1909.

En radialmotor är relativt  enkelt uppbyggd. Den är luftkyld och behöver inte
kylare eller  vad därtill hör,

så man sparar vikt. Nackdelen är en stor frontal yta, som skapar skadligt motstånd.

 

De flesta vill veta :

Varför har man ojämnt antal cylindrar ?

Hur tänder den ?

Hur sitter vevstakarna fast på vevaxeln ?

En radialmotor har alltid ojämnt antal cylindrar på grund av det sätt,  tändföljden är
ordnad.

En radialmotor, låt oss säga en 5-cylindrig,  har tändföljden:

1-3-5-2-4-1-3-5-2-4 osv osv. Att man har denna tändföljden beror på,
att man vill ha en jämn gång på motorn.

Skulle motorn tända i följd 1-2-3-4-5 skulle gången blir mycket ojämn
med vibrationer.Skulle  alla cylindrarna tända första varvet medförde det,
att alla cylindrar antingen skulle stå på insug eller utblås.

En radialmotor är ju en 4-taktsmotor och den måste gå 2 varv,  innan
en cylinder kan tända på nytt. Om man hade jämnt antal cylindrar,  skulle
man ju bara kunna använda hälften av cylindrarna, då konstruktionen kräver
en överhoppad cylinder hela tiden.  Därför är det varannan cylinder som
gäller med hänsyn till radialmotorns konstruktion.

Alltså,  för att alla cylindrar ska ha utfört sin arbetstakt, måste
motorn gå två varv.

Har man en tvåtakts radialmotor, kan den tända i följden 1-2-3-4-5-osv osv.

 

Ventilerna styrs av kamaxeln,  som är cirkulär och är monterad på vevaxeln.
På kamaxeln finns nockar, som via hjul på stötstängernas bottenände  manövrerar
vipporna till ventilerna. En radialmotor har en vevstake,  som sitter på vevaxeln.
Denna vevstake kallas huvudvevstaken.

De andra kolvarnas vevstakar kallas hjälpvevstakar och är monterade på
huvudvevstaken. En genial innovation.

En radialmotor kan vara enkel, dubbel, trippel eller kvadruppelstjärna.
Alltså man kan koppla ihop block med cylindrar efter varandra för att öka effekten.
Jag tror det största man byggt,  var en kvadruppelstjärna, som byggdes experimentellt
i USA. Denna motor förlorade sin betydelse,  då  utvecklingen av jetmotorn kommit igång.

En berömd dubbelstjärna var BMW dubbelstjärna för Fw190. En finmekanisk dröm att se på.

Den finns hos BMW i München .

Motorn finns också utställd på flygmuseet som hör till Deutsches museum:

 

http://www.deutsches-museum.de/flugwerft/information/

 

 

bmwmotormuseum1

En BMW 14-cylindrig dubbelradialmotor avsedd för Fw-190 A8.
Gav i sina olika versioner 1400-1700 bhp.

Denna motorn kan ni se på Deutsches Museum,
som har en flygavdelning länkad ovan.

 

Ni kan googla på Fw190,  så kan ni via YouYube se film och höra motorn i realtid.

Här kommer lite bilder på radialmotorer  hopsamlat på Wikipedia och egna bilder.

 

03-P1070897

BMW radialmotor

04-P1070900

Tvärsnitt radialmotor

07-P1070909

Ventilmekanik till en radialmotor

08-P1070911

Natriumfyllda ventiler för att öka kylningen.

09-P1070914

Kamaxeln med sina nockar.

11-P1070918

Vevaxeln till en radialmotor

12-P1070922

Huvudvevstaken fäst vid vevaxeln och på huvudvevstaken sitter hjälpvevstakarna fästade.

13-P1070927

Principskiss radialmotor.

14-bmw motorEn BMW 801-D-2 radialmotor för Fw 190 A8.

mats

Kategorier
Flyghistoria Modellflyg teknik

VAD ÄR EN STJÄRNMOTOR ELLER EN RADIALMOTOR OCH HUR FUNGERAR DEN?

 

 

 

 

En stjärnmotor är en motor

med ojämnt antal cylindrar

och en vevstake…

 

 

 

 

 

 

 

Radial_engine

De första pionjärerna använde stjärmotorer.
Till exempel Bleriot, som flög över Engelska Kanalen
med sitt flygplan.
En stjärnmotor har vissa fördelar. Den är luftkyld
och den är mekaniskt ganska enkelt uppbyggd.

Under första världskriget hade man ofta stjärnmotorn
roterande, alltså propellern satt fast monterad i
motorn medan vevaxeln satt fast i planet enkelt
uttryckt.
Detta för att få bättre kylning.
På köpet fick man en icke önskvärd gyroskopisk
effekt, som gjorde att planet i vissa lägen blev
mindre manövrerbart.

Den är således ganska lätt att tillverka. Under andra
världskriget användes stjärnmotorn främst i  bombplan
och vissa jakt- och attackplan.

Exempel på bombplan är ju B-17 Flying Fortress
och exempel på jaktplan FW-190 A-8.

En stjärnmotor har den fördelen, den kräver ingen
kylare med allt det innebär av pumpar, kylarvätska
och radiator, vilket ger vikt och skadligt motstånd.

Förresten, varför tror du man har glykol i en
flygmotor som är vätskekyld ??

För att kylvätskan inte ska frysa?? Förvisso.
Men huvudorsaken är en helt annan.

Man har kylvätska som är tillsatt med ett medel,
som tar bort ytspänning och därmed eliminerande
det som kallas “Sideneffekten” i en motor.

Flygmotorer är för viktens skull byggda så lätta
som möjligt och är följaktligen tunnväggade.

I och med detta överförs värme snabbt. För att
avleda värmen har man en kylvätska som har
egenskapen att den förhindrar bildningen av
luftbubblor på mantelytorna.

Om man inte haft tillsatser i kylvätskan, skulle
bubbelbildningen förhindrat kylningen.
Du vet,  att luft är en av de bästa isolatorerna.

Vill du se sideneffekten så koka vatten i en gryta.
Då kommer du se hur luftbubblor bildas i botten.
Precis samma sak händer i en flygmotor.

Varför tror du man har glykol eller liknande tillsats i
kylvätskan på en Formula1 motor ?

En stjärnmotor har alltid (med något undantag
inom motorcykelbranschen) ojämnt antal cylindrar.
Till exempel 3-5-7-9 cylindrar. Om man lägger
två 9-cylindriga motorer på varandra får man en
dubbelstjärna på 18 cylindrar.

Man byggde upp till quadruppelmotorer, alltså med
4 rader efter varandra.

Den största stjärnmotor man byggt hade 4 x 9 cylindrar
och producerade nästan 10000 hk!
Tänk att byta tändstift på en sån motor!
72 stift att byta och ställa in…..

Att bygga dessa stora motorer var så gott som
meningslöst, då man inte kunde överföra kraften
till hastighet på grund av tekniska och fysiska
begränsningar med propellern.

Som ni ser på bilden,  har man i en stjärnmotor
en vevaxel. På denna vevaxel är huvudvevstaken fäst.
De andra vevstakarna kallas hjälpvevstakar och är
i sin tur fästade på huvudvevstaken.  Detta är en
lösning, som jag tycker är ganska genial.

Tändningsföljden för en stjärnmotor är
“efter hand med överhopp “, dvs cylindrarna tänder
efter varandra i  följden: 1-3-5-7-2-4-6, när det
gäller exempelvis en 7-cylindrig stjärna.

Alltså en 9-cylindrig radialmotors tändföljd är:
1-3-5-7-9-2-4-6-8-1-3-osv.

Man hoppar över en cylinder  hela tiden.

Kamaxeln sitter i vevhuset runt om som en
vågformad ring.  Kammarna bestämmer ventilernas
öppnings- och stängningstider via stötstänger till
vipparmar och ventiler.

Det är en enkel mekanisk lösning. Står du jämte
en stjärnmotor, som går på tomgång , kan du
höra hur cylindrarna tänder runt om i följd enligt
angivet tändföljdsschema .

Effekten på en stjärnmotor var lika hög som på
en radmotor.
Det som var negativt var att den hade stor frontal
yta, vilket ökade luftmotståndet och gjorde den
känslig för beskjutning.

En av de bästa stjärnmotorerna var en Bristol Centaurus,
som producerade, när den gick på alla cylindrarna nästan
3000 hästkrafter. Denna motorn satt i Hawker SeaFury.

Ett år när jag besökte Farnborough och den stora
flyguppvisningen, fanns där en Hawker SeaFury,
som deltog. Piloten flög, så det skrek i däcken.

Dagen efter träffade jag piloten vid hans SeaFury
på Duxford , där planet var stationerat

Jag frågade piloten, som var en 65-årig herre,
hur mycket han tog ut ur planet, när han flög
på en uppvisning.

Han svarade,  att han tog ut allt.
Dock påpekade han,  att motorn gick bara på
16-17 cylindrar, när han flög på Farnborough. 

Detta  hade dock inte avgörande betydelse för
prestandan på planet och att motorn inte gick
på alla cylindrarna var inget ovanligt utan snarare
regel enligt piloten.

Samma problem har man på vår svenska B17 lätta
bombplan utrustad med en  Pratt & Whitney
Twin Wasp, som är samma motor som sitter i Dc-3.
Här förresten en länk till hemsidan för vår B-17:

http://b17blajohan.wordpress.com/flygplanet/

Man kunde öka effekten på sina motorer genom
metanol vatteninsprutning, genom att kyla
insugningsluften och genom avgaskompressorer.

Tyskland hade problem att producera bränsle med
högt oktantantal. I slutet av kriget använde de
allierade bränslet Aviationgas 93-108 oktan.

Tyskarna hade bara bränsle, producerat genom
att extrahera och torrdestillera brunkol, som höll
max ca 87 oktan.

För att kompensera för lågt oktantal tillsatte
tyskarna metanol, vatten och hydroxider för att
kunna använda motorns hela kapacitet.
Vilket man lyckades väl med.

 

300px-Bristol_centaurus_arp_750pixBristol Centaurus

 

En annan av stjärnmotorerna som var bra var BMW:s A-8motor,
som satt i FW-190. En dubbelstjärna på 1400-1800 hk beroende på versionen.
 

bmwmotormuseum

                                                                      BMW:s dubbelstjärna med 14 cylindrar, som finns på BMW:s motormuseum i Muenchen.

Denna motorn står på flygmuseet i Laatzen, som finns på mässområdet
söder om Hannover längs BundesAutoBahn 7. Då man ser denna fina
motor får man en viss förståelse för dels den avancerade funktionen,
dels vilket utsökt mekaniskt arbete det är och hur många mantimmar
det krävdes att bygga den invecklade maskin.

                                                                            Tillverkarens skylt på en av manifolden. Är det Arado-fabriken  som tillverkat…

Du ser att bultar, muttrar är lika moderna som de som idag används,
så inget nytt under  solen.

                                    Baksidan på motorn med olika hjälpaggregat.

Hur mycket arbete krävs för att svetsa ihop avgasmanifolden ?

                                                            14 cylindrig dubbelstjärna
                                                 Huvudvevstake med hjälpvevstakar.

Här kan man förstå vevstaksinfästningarna på vevaxeln.

Denna skulle jag vilja ha stående i vardagsrummet.

Radial_engine_timing-small

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Princip för en ROTERANDE stjärnmotor.