…fick vi en som hette duga.

Solsken, 4/8 Cu, 20 grader varmt och västlig laminär vind.

Det var flygförutsättningarna i torsdags.

Naturligtvis ville jag flyga med någon av mina termikmodeller.
Med i bilen var en av mina Avor, gissa vilken… och en DLG av
fabrikatet “Raven”.

Då jag skulle starta och jag kollade roder fria och fulla
roderrörelser, märkte jag, att mitt sidoroder stod stilla…

Roligt om servot lagt av, då man står i begrepp att just starta !

Men det var en enkel sak att fixa. Den korta stötstången mellan
servot i fenan och sidorodret hade hoppat isär, eftersom en av
skruvarna som håller servot i fenan lossat. Det var enkelt lagat
genom att plocka fram asken med småskruv och sätta dit en ny.

Kl 1000 skickade jag iväg min 4 m Ava mot skyn. En sky som
var azurblå och då utan ett moln.

Att det inte finns Cu-moln, betyder inte, att det inte finns termik.
(Det var många negationer.)
Termik finns, men det är torrtermik. Alltså termik där fuktigheten
inte kondenseras och bildar Cu-moln.

Det gör det lite svårare att leta termik, men varför ska allt vara
så lätt ?

PÅ 50 m höjd träffade jag den första blåsan, vilken var stark
som en höfläkt och turbulent.

Det blev en snabb klättring till xxx m höjd, ackompanjerad
av det glada spelandet av höga toner från min variometer.

En timma fick jag i luften, innan jag avbröt för att landa och
montera min kamera på modellen.

Då jag monterade, kom en gul sportbil uppför grusvägen och
det var Anders, som liksom jag var flygsugen.

Han hade med sig 3 modeller, samtliga elseglare av det lätta slaget.

Jag fotograferade hans modeller och startade därefter min Ava igen.

Oturligt nog upplevde vi ett avbrott i termiken, varför vi hade
att landa tidigare, än vi förväntat.

Ett inlandshang under termikpåverkan fungerar som hang
på ett pustande sätt.

Efter en stund kom lyftet i gång igen, efter att ett antal blåsor
släppt från kanten på hanget. Det kallas “Orografisk utlösning”,
då blåsorna släpper vid ett hinder i terrängen.

Anders och jag fick en härlig dag med våra modeller i luften
tillsammans med ormvråkar, glador och tornfalkar.

För övriga fåglar var det klent med antalet.

Märklig årstid denna vår. Vi har haft osedvanligt svalt en tid
och man ser, hur ekarna tagit en paus i lövsättningen.

Min käpphäst, avsaknaden av tofsvipor som flyger skrikande
och tumlande över åkrarna, manifesterade sig ånyo.

Undrar vad som hänt vissa flyttfågelarter ? Storspov ?

kl 1400 avbröt vi och packade ihop. Anders kom iväg snabbare
än mig, varför jag gick kvar en stund och fotograferade.

Under min fotografering kom en kvinna i min ålder fram och
började ett intressant samtal. Hon hann på 5 minuter berätta
sitt livs fängslande historia.

Så du ser, det händer alltid något oväntat, då jag är ute och flyger.

Jag satte ihop en liten FotoStory med bilderna för att få lite
dynamik i inlägget.

Hoppa ombord, om du vill hänga med oss upp genom skyarna !