Hangflygning på Tjärbyhanget.
Hänger du med på en liten tur…?
Efter att ha gått och suktat en vecka utan att flyga hang, fick jag chansen i dag torsdag.
Det var utlovat SV med dragning på V av yr.no och de brukar man kunna lita på.
Så jag planlade att åka till Tönnersa Strand, som ju är ett västhang. Men när jag kuskade iväg,
såg jag vinden hade dragit sig åt V med dragning på N.
Då passade ju Tjärby lika bra.
Alltså ändrad destination till Tjärby.
Modellen jag hade med var min Spirit, som jag vet passar bra på svag vind, då den är lättmanövrerad
och agil tack vare stora skev-roderytor och ett ampelt sidoroder.
I kameraväg hade jag min Panasonic Lumix kompaktkamera
och en GoPro 3+ för alla eventualiteters skull. Man kan ju aldrig veta.
Vid framkomsten i disigt väder, vind cirka 2-3 m/sekunden rakt på, var det bara
att montera modellen, vilket är snabbt gjort. Vingarna sitter med två M5 nylonbultar.
Det enda man behöver vara uppmärksam på, är att man inte klämmer skev- eller
klaffservosladdarna mellan vingar och kropp.
En sak till, i alla fall för mig,
att jag kollar att roderna går på rätt håll…vis av erfarenheten.
Min GoPro ställde jag på en av stenarna apterad för att ta en bild i sekunden stillbild.
Chansen var ju, att min kamera kunde få ett par bilder av min modell i luften.
Alltså start rakt ut.
Modellen sjönk som en sten. Jag vet, att ett inlandshang kan vara lurigt.
Det är ofta turbulent och ibland ”försvinner” lyftet. Men det är ju bara att vara
kall och fortsätta flyga, vilket jag gjorde i förvissningen om, att lyftet skulle komma.
Det gjorde det också och när jag mallat in mig i bästa läget, kunde jag släppa loss modellen.
Med det menar jag, att jag behöver inte gneta och hålla upp, utan jag kan låta modellen glida i bästa läget.
Lyftet var bra och det bar högt, om jag gick ut från hanget 40-50 meter.
Jag fick möjligheten i det goda lyftet att testa min klaff ordentligt, både 25 grader klaff
och 90 grader klaff. Modellen flög väldigt bra på båda klaffsättningarna.
Eftersom jag har kråkbroms testade jag även detta och hur styrbar modellen
var då den var aktiverad. Det var inga problem.
Efter 40 minuter i den kyliga..luften landade jag och monterade min
GoPro i nosen på modellen inställd för video.
Vinden ökade efter hand och var nu ca 4-6 m/sek, varför det var en piece of cake att flyga.
Det är roligt att flyga när förhållandena är positiva. Hade det bara inte varit så kyligt.
När jag flög spelade lärkorna, vilket är en indikation på vår om inte annat.
En glada flög på hanget tillsammans med mig, vilket också väckte minnen
från andra flygningar med exempelvis min skärm.
Man blir glad, när man hör de första lärkorna spela efter långt uppehåll.
Ok, nu gällde det att landa försiktigt med min GoPro, så inget händer med kameran.
Jag bestämde mig för att landa på kanten då landning bakom hanget inte var inbjudande,
då hästarna bökat upp marken, så det var lervälling. Ska jag landa på kanten finns
två alternativ.
Antingen kommer man längs kanten och klaffar ner sig, eller så kommer man bakifrån,
drar full kråkbroms och sjunker som en helikopter i motvinden och landar rakt ner.
Jag beslöt att ”helikopterlanda” under de rådande omständigheterna.
Naturligtvis….så dog vinden ut, kom igen och vred sig, just när jag skulle landa.
Vad som hände ?
Jag gjorde en perfekt trädlandning….
Modellen satt 2.5 m från marken i en av ekarna. Så det var till att hämta en björkslana
och peta ner modellen. Det var enkelt gjort och inga skador,
så när som ett litet hål i klädseln på vingen.
Det fixade jag vid hemkomsten genom att klistra på en dekal från min klubb,
Ållebergs Modellflygklubb, över skadan.
Att man får skador på en modell om man är en aktiv modellflygare,
det är ju inget konstigt. Det blir skador, därför jag kan inte råda över alla förhållanden
som råder när jag flyger. Det behövs så lite, för att något oväntat ska hända.
De som har perfekta modeller…..ja det är ju de som aldrig flyger.
Såedemede !
Ja sen var det bara att packa ihop och åka hem och knacka ihop detta och fixa lite bilder.
De stillbilder jag har från luften är bilder jag klippt ur en video, varför kvaliteten inte är
så bra som jag vill, men bara det ger en känsla, hur det var när jag flög !
Japp, här kommer en drös bilder.
Min Spirit.
Undrar vad den järnåldersmänniska hade tänkt, som hade sett mig flyga ovanför deras begravningsplats ?
På väg ut med Spiriten. Den är lätt att bära, för den väger 900 gram.
En av starterna på klassisk modellflygplats för hang.
Piloten som bryter sig loss ur stenen…..
Spiriten som är lätt, kan man kasta ut högt och långt utan ansträngning.
Där vi brukar starta. Ser du björken till vänster om mig…….
Utmarsch till start. Piloten nypermanentad…eller ?
Inte bara är detta ett mysigt ställe att flyga på, här är vackert också.
Ja, det är väl detta hangflyg går ut på….
…att kunna hålla sig i luften med vindens och ett hinder i naturens hjälp.
Är lyftet dåligt, kräver det finsnickeri att hålla sig uppe. Med det menar jag, att man måste flyga rent.
Det vill säga man, ska inte glida eller kana i svängarna, så det gäller att skevroderna är rätt
differentierade och att att sidorodret samverkar med skeven.
En annan förutsättning för man ska flyga bra, det är ju att modellen är vältrimmad.
Det ska vara rätt tyngdpunkt, rätt anfallsvinklar på vingar och stabbe.
Annars kan du aldrig njuta av din flygning.
På ett hang som detta får man en dimensionen av närhet .
På ett jättehang har du ju modellen långt ifrån dig, men här har du kontakt med din kärra hela tiden
och kan se vilket resultat, din korrigeringar får på modellen.
Här flyger jag med 25 grader klaff, därför just här var det dåligt lyft.
Att ansätta klaff då ökar ju lyftkraften och ger dig möjlighet att fortsätta flyga.
Att tänka på är ju att hålla farten uppe.
Att man flyger på ett litet hang, betyder inte man måste flyga sakta. Tar vinden i kan du stå på även här.
Här provar jag, den metod jag ska använda vid landning. Så här flyger jag längs kanten med klaff
för att kunna sätta kärran under kontrollerade former.
Det gick inte, så det är bara att gå ut igen och plocka höjd.
Det går utmärkt att flyga modellen med klaff som synes.
Nu har jag mallat in mig ordentligt för min första kantlandning.
Där satt den.
Ny start
Vid denna starten hade vinden ökat på.
Så jag kunde satsa lite i svängarna.
Tack vare att hanget producerar bra lyft, finns det plats för experiment med klaff och kråkbroms.
Kråkbroms innebär att man fäller ner klaffarna helst 90 grader och fäller upp skevroderna
så långt det är möjligt med bibehållen kontroll i rollplanet.
Det blir härligt, då träden bär de första skira gröna bladen !
Great Planes Spirit cruising
Helikopterlandning 1.
mats
Glada som dök upp
