Kategorier
Teknik, allmän

ETT VARV TILL TILL VARVET…

 

 

 

…tog jag i dag, för jag kände mig inte färdig riktigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varvsområdet i Halmstad, eller ska vi säga före detta varvsområdet i Halmstad,
ser ut som en soptipp.
Så vitt jag förstår…..äger kommunen marken nu.
Den senaste ägaren av varvet gjorde en fattigkonkurs och försvann.

Detta är en plats med mycket potential, varför man borde göra något åt den.

Det var en del motiv jag ville plåta om, på kanske lite annat sätt och det
fanns motiv, jag inte fått med vid min förra expedition, 
därför åkte jag tillbaka.

Ganska bra ljus var det i alla fall och en del nytt dök upp.

Om dessa bilderna är objektiva ? Nä.

Här kommer lite nytt, som visar statusen:

Så fort det sätts upp så kallade “fiskarbodar” så innebär det nästan alltid
att området skräpas ner….Förstår inte vad “Fiskarbodar” eller “Sjöbodar”
har att göra här. Det finns inga yrkesfiskare i Halmstad mer.

Frigolit är ju härligt…det kan flyga hur långt som helst med vinden…

Jag vet vilka jag skulle vilja hägna in.

Nån som är sugen att köpa en 20-tons fiskebåt ? För den händige, som det brukar
heta i husmäklarannonserna om något är riktigt dåligt…

Båten kan beses vid f.d varvet i Halmstad.

Byggd i ek 1946

Lite hammare och spik, sen är det bara att kasta loss. Undrar om kommunen debiterar kajhyra ?

Denna stävplankan bara väntar på att få kasta sig mot vågorna.

Är du en playboy…varför inte köpa denna skönhet från tidigt 70-tal ?
Tänk dig  att du  glider fram med den,  med ett par vackra
damer utsträckta på de härliga klibbiga  plastsätena ute i Tylesand ?

Jag vill inte skylla någon,  för det som hårda vindar och vatten fört upp på land.

Lägga nytt tak någon ??

                                                   De bilder som följer nu  är tagna ett år senare.

_DSC1521

Nedfällda railer så man kan hantera tunga stålkonstruktioner.

_DSC1524

På tidigt 80-tal byggdes här bulbstävar för Götaverken i Göteborg.
Bulbarna las på pråmar som bogserades till Göteborg.

_DSC1526

Det man förknippar med varvet och dess verksamhet.
Den gamla bomkranen. Byggd ursprungligt för
Rederi AB Transtlantic för att kunna användas på
flera av deras båtar, som krävde hantering av tung last.

_DSC1530

Endast låsblecken finns kvar av rälsen.

_DSC1533

Hjärtat och aortan på ett varv. Slipen och vinschen som användes för att sliptaga ett fartyg.

_DSC1537

En av de två Capstans, eller gångspel på svenska,  som återstår.
Jag anser dessa borde räddas från rostdöden, då de är en del av
Halmstads varvshistoria. Ordet “Capstan” kommer från franskans “Cabestan”,
som i sin tur kommer från verbet “Capestre, ” vilket betyder, att dra i ett rep.
Ordet finns i latinet, “Capistrum”, som betyder “Hållare” och från verbet
“Capere”  “Något som hålls fast…”

_DSC1540

Denna lysmast har inte fungerat på 25 år.

_DSC1545

Friborden på babordssidan av den sjunkna fiskebåten vid slipen.

_DSC1549

Denna rälsen valsades vid Domnarfvets Mekaniska Verkstads AB 1936
vilket är 80 år sedan.

_DSC1550

En konstruktion som hade till uppgift att förhindra  en av varvets kranar att köra av spåret.

_DSC1562

Hur många Brutto Registerton har sammanlagt gått upp för denna slip  under årens lopp ?

_DSC1569

Man kunde sliptaga två fartyg  samtidigt. Under min uppväxt i hamnen på 50-talet var beläggningen
hög på varvet både av underhållsarbeten på fartyg såväl som ny- och ombyggnad.

_DSC1575

Nu har slipen blivit en uppsamlare av skräp från det som blåser in i jacket.

_DSC1577

Det finns annan mekanik som synes, då man man idag behöver lyfta.

_DSC1584

Hjärtdelen i varvets motorutrustningen, vilket är slipspelet. Jo, det heter spel, inte vinsch.

_DSC1597

En annan spelmotor. Fabrikat Nohab. Drog 61 Amp. För det stod på dataskylten på motorn

_DSC1598

Två hamnattribut, varvets tunglyftande kran och Svenska Malts silo- och produktionsbygnad.

_DSC1601

På varvet fanns från början två stora produktionsbyggnader, vilka hyste
fartyg under produktion eller underhåll.
Dessutom fanns mindre byggnader
och specialenheter. Jag minns särskilt en liten tegelbyggnad med en ganska
högmurad tegelskorsten, som hade ett förlängts med ett plåtrör. Denna
byggnaden innehöll en vedeldad gryta,  där man höll becket för nåtning och
drevning av friborden varmt.
. Flytande beck användes då man tätade nåten
i friborden på kravellbyggda
motorseglare. Materialet man drevade nåten med,
var antingen bomullsgarn eller repat hamprep. Lukten av brinnande ved och
kokande beck är två luktminnen,  som sitter i min hjärna,  ända sen jag var 4-5 år
gammal
och då jag var med min far,  då han levererade förnödenheter till varvsliggarna.

_DSC1604

Spelet

_DSC1607

Där det förut bodde yrkesfiskar, där har överklassen låtit bygga sig dyra bostadsrätter.

_DSC1616

Varvets mark är en soptipp

_DSC1617

Jag hoppas kommunen har en långtidsplan,  för vad man vill med det gamla varvets mark…

_DSC1618

Nästan överallt påträffar man förstärkningar i marken.
just här brukade bulbstävarna ligga i väntan på bogsering
till Göteborgsvarven.

_DSC1623

Denna stora kran var ett måste, för man skulle
kunna hantera stävarna, 
som kunde väga 300 ton.

_DSC1632

Nu är det en sorts båtförening som disponerar marken.
För mig som utomstående ser det ut som maskerade

sommarstugor med bästa läget….omgivet av en soptipp.

_DSC1635

Undrar vad en sådan krok med svirvel skulle kosta att producera i dag ?

_DSC1642

 

_DSC1644

Inte en toupé…men en polypropylentross.

_DSC1651

 

_DSC1652

 

_DSC1655

Fd Pilkington Float Glass sandlada och Svenska Malts byggnad.

_DSC1659

Går denna krankonstruktionen…

_DSC1660

…att bevara för framtiden ?

_DSC1669

Skräp från båtföreningens aktiviteter…

_DSC1676

Rakskurna kuggar i spelet. Blir mycket starkare än snedskurna,
eftersom det inte uppstår axiala påfrestningar med raka kuggar.
Snedskurna kugghjul pressar åt ena hållet vid belastning, varför
man då måste använda kraftiga lager för att hålla axeln på plats.

_DSC1686

En eka ligger lite slarvigt sliptagen.

_DSC1706

Sista fartyget som var sliptaget….? Jag tror det var en fiskebåt.

_DSC1707

För fler lär det inte bli….

Fullskärmsinfångning 2016-02-17 161237.bmp
Här ligger Najaden på slipen för ännu en meningslös reparation.
Det som ser ut som en färja i bakgrunden,  är det oxå.
Det är
överbyggnaden till den gamla Helsingör- Helsingborgfärjan
, som här användes som personalutrymme.
Färjan  byggdes 1935 och skrotades 1972,  vilket var det
året,  då överbyggnaden hamnade på varvet i Halmstad.

Skenorna och kopplingsstyckena producerade av Krupp i Tyskland 1898. Det stod det på i alla fall.

Behöver ni isolera grova rör?
Här finns tydligen polyuretanisolering upplagd för försäljning…

På ringen står det: Maker Stockton on Tees. Som jag skrev om i förra posten om varvet.

Stockton är en stad som ligger vid floden Tee i England. Denna stad var danad av den
industriella revolutionen i England
och fick ett kraftigt uppsving då malm och kol gjorde
det möjligt att utveckla produkter av järn.

Rejält gjutgods här.

Det fanns ytterligare en capstan eller som man kan säga på svenska, ytterligare ett gångspel, som var lite mindre.

Jag tycker dessa capstans är värda att bevara. De är ju mer än 100 år gamla och
är representanter för en epok, som aldrig kommer igen.

Här kan ni se hur spärrarna fungerar, så inte spelet backar. Spärrarna hugger tag i de kanter,
som ni kan se på förra bilden, om ni spanar noga.Spärrarna kunde ju spärra åt båda hållen,
beroende på hur man ställde in de. Det finns capstans, eller gångspel,    som har en växellåda inbyggd,
som ger mer kraft men naturligtvis mindre väg. De två på varvet här är direktdrivna.

Capstans användes både på stora segelfartyg och de tidiga ångfartygen. De ersattes sedan av
ångdrivna winschar och efter det av hydrauliskt eller  elektriskt drivna spel.

Vad är det miljöpartiet säger? Atomkraft, Nej Tack.
Nä, självklart är det mycket bättre med oljekraft, för det är ju miljövänligt.

En bild av varvet omkring 1980. På slipen ett kustfartyg. På kajen bulbar som väntar på färdigställande
och transport via pråm till Göteborg eller Kockums.
Den vita byggnaden är riven.
Företaget hette Hallverk som drev verksamheten.

Bilden från Digitalt Museum.

Avslutningsbilden får bli en bild på kranen, som står som två likbenta
trianglar på sina fundament, som en artefakt från en svunnen
industriell  epok.

 

 

4 svar på ”ETT VARV TILL TILL VARVET…”

Hej, har läst dina inlägg med bilder som är mycket intressant. Verkligen en dokumentation över en svunnen tid.
Har en fråga till dej angående en båt som stuveriförman Sven Frid köpte i Grötvik och sedan renoverade på varvet i Halmstad. Båten skall enligt info ursprungligen vara byggd 1932 på Halmstad Varv. Är detta möjligtvis något du känner till och kan hjälpa mej med min dokumentation.
Båten finns numera på Kivik och heter Hej Hopp och har en Seffle tändkulemotor.

Mvh
Eve Ask

Hej

Intressant läsning om varvet och hur det ser ut idag. Min far var någon gång under 70-talets början inblandad i en uppstart/övertagande av varvet.
Jag är intresserad och undrar över om det finns någon historia nedskriven om varvets historia och uppgifter om när det fick namnet Hallverk.
Något som någon känner till?

Hej Sven-Göran,

om du söker på min blogg i sökrutan upp till höger på “Varv”
finner du det jag skrivit om varvet.

Mats

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.