…som vanligt vid påsktid i Sverige.

 

 

 

 

Jag hade länge nog gått och väntat på lämplig vind för att  kunna åka
ner till Hovs Hallar för lite hangflygande .

I dag Skärtorsdagen såg  det bra ut. Visserligen lite frisk vind
8-10 m/sek, men det får  duga. Det är bara att ta på sig lämpliga
kläder, så klarar man sig. Det vet jag av mångårig erfarenhet.

Så jag packade två modeller, en Spirit och en ny F3F modell.

Framkommen till HH var det klar himmel söderut, men från
nordväst kom en imponerande molnskärm med Cb och Nimbusmoln.

Jag knatade upp med modellerna på platån, monterade och
startade. Visst var lyftet bra, men skitvädret kom med oanad fart,
så efter 15 minuter i luften avbröt jag och landade.

Ska man räkna,  vad det kostade att köra ner till HH från Halmstad,
så var det dyra 15 minuter ! Jag brukar inte ge mig så fort …

De imponerande molnen förde med sig som vanligt kraftiga vindbyar
och i bakkanten nederbörd.

Inte fick jag plåtat min modell med nån reda, mer än en bild
men det blev lite bilder på molnen.

Det är en utmaning att fotografera sin modell med en systemkamera,
samtidigt som man ska ha kontroll på flygplanet.

På hemvägen möttes jag av regn och snö.

Hemkommen blev jag saluterad av blixt, dunder, snö, regn och hagel
  i 30 minuter, innan allt lugnade sig.

Alltså ett typiskt påskväder för oss vid kusten.
Uppriktigt sagt kommer jag inte ihåg, då vi senast hade riktigt
fint påskväder.

Här några väderbilder med lite förklaringar i brist på flygbilder.

I morgon och på lördag är det lovat bra väder på HH.

                                 Då kör jag igen för att ta igen, det jag blev utan idag !

Den enda halvsuddiga bilden av min Spirit i det barska vädret.

Som ni ser blå himmel söderut och från NV kommer
det dåliga vädret förebådat av sin molnskärm.

Här börjar det dra ihop sig.
Man kan se den ökande vinden på strimmorna på havet.
Jag glömde korrigera horisonten, så den lutar…

Den blåa delen av skyn blir mindre och mindre.

De enda som flög till slut,  var kråkor och korpar.

Ser ni solstrimman på Laholmsbukten ?

Detta väderläget kom sig av,  att en kallfront rörde
sig ner över kusten och drog med sig kalluft.
Vinden blev relativt stark på grund av ett högtryck mellan Island och Norge.

Vinden i ett högtryck blåser medsols på norra halvklotet,
vilket gjorde att vinden blev frisk nord till nordväst.
Vi har ett lågtryck in över Baltikum och dess vindar,
som blåser motsols understödjer också den friska
i huvudsak nordliga vinden.

Vind som blåser mellan olika tryckssystem kallas “tryckvind”
och är ett resultat av naturens strävan att behålla jämvikt.

Alltså luftmassan strömmar från högtryck mot lågtryck.
Ni kanske har hört,  att meteorologerna på SMHI säger att:
“lågtrycket över Engelska Kanalen fylls ut…”

Andra typer av  vindar är till exempel sjöbris,  som styrs
av solen och förekomsten av land / hav.

När kallfronten kommer och kolliderar med den relativt
varma luften nära marken vi hade,  pressas den varma luften
upp och vi får en mycket labilt skiktad luftmassa.

Det gör,  att det är gynnsamt läge för att
Cb eller Nimbusmoln ska kunna utvecklas.
Vi kan säga åskmoln för enkelhetens skull.

Således behöver det inte var högsommar,  för att
åska ska kunna ge sig tillkänna med blixt och dunder.
Det räcker med, att en  kall och en  varm luftmassa möts.

Mellan de höga åskmolnen kan man skymta flikar av
molnfri himmel, vilket är typiskt för  väderläget,
som jag beskrivit.

I dag hade vi ett flertal Cb-moln , vilka var mycket höga och mäktiga.

När ett sådant moln kommer, kan man se,  det vi ser
här i framkanten som ljusa hängande slöjor.
Det är inte nederbörd, utan det är resultatet av kalla
nedåtgående vindar från molnet.
Ett åskmoln får sin energi in i basen där varm luft,
relativt omgivningen,  strömmar in.
Omvänt,  så strömmar kall luft ner på utsidan av molnet.
Det blir en rotation.

De ljusa “gardinerna” beror på, att de kalla nersvepen framför molnet
pressar upp varm luft över havsytan och då den luften stiger,
kommer fuktigheten i den att kondenseras och bilda dessa vita slöjor.

När detta är fullt utvecklat, kan man få en rotation framför
molnets nederkant, som formar ett valsliknande moln.

Om ett sådant valsmoln utvecklats, talar man om en “Gustfront”.

Nederbörden kommer i bakkanten av molnen.

Dessa slöjor framför molnet förändras ständigt i ett väderläge som detta.

Allt eftersom molnet kom närmare, kan man se,
hur kraftiga byvindar får havet att bryta vitt.

Här kommer ett moln rakt mot Hovs Hallar, vilket…

…fick mig att gå ner till min bil för att slippa nederbörden.

Ingemar Bergman, vår svenske mästerregissör spelade in filmen
“Det sjunde inseglet” delvis på Hovs Hallar.

Hans foto  härmar jag lite här…på denna och nästa bild.

Jag tycker bättre om svartvita bilder, då jag vill beskriva en KÄNSLA.

Färg skulle göra dessa två bilder till  kolorerade vykort från en kiosk !
Här får jag med enkla medel kontraster mellan den ljusa himmeln
och den mörka marken närmast fotografen.

Kontrasterna bildar två antipoder mot det centrala i centrum, väderdramatiken.

Blommor nu på Hovs Hallar…..

…det blir kvarstående tistlar från förra året.

Då jag körde hem via Boarp, såg Hallands Väderö och skyn ut så här.

Efter det att jag kommit ut på E6 och körde norrut,
kom snö, hagel och regn i stora mängder
från bakre delen av molnet.