EN FIN DAG PÅ HOVS HALLAR

 

 

 

 

Jag fick min flygning till slut…

 

 

Bilden tagen på 100 m höjd från min modell.

 

I onsdags for jag till HH för att få mig några rundor  i luften
med antingen min Gillette eller min Spirit.

Vädermannen hade lovat 4-6 m/sek NNV för att sedermera
öka till 5-7 NV.

Men vind och dess riktningar på Hovs Hallar är ett kapitel
för sig. Vädret är ofta, vad gäller vindar, avvikande från
prognoser.

Då jag anlände 0900,  hade vi N 5-7 sekundmeter.
Alltså
var det läge, att bära upp vad som behövs till
Platån.

Där jag möttes av relativt frisk vind rakt på.
Ute över Kattegatt åt syd en molngata med höga och
välutvecklade Cu-moln. Det var bara att hoppas,  de inte
drog sig norröver med sin eventuella nederbörd.

Bra, tänkte jag, det är till att montera min Gillette och
kasta
ut.

Jag gick bort till bortre delen av Platån för att kolla vinden.
Då märkte jag,  att vi hade en topprotor av osedvanlig styrka
och utbredning. Stod jag på toppen,  blåste det 5-6 sekundmeter
i nacken på mig. Alltså det blåste ut från hanget på toppen.

Detta komplicerar det hela,  då det gäller starten. Inte
bara
topprotorn är besvärlig, det innebär ju start i
medvind och att
även kantrotorn snurrar energiskt på,
just under de
omständigheter som rådde .

Eftersom topprotorn var kraftig,  pressade den kantrotorn
ut från hanget. Det skulle medföra för en modell dåligt
lyft,  dels då jag kastar ut på toppen, dels att jag inte skulle
vara hjälpt av kantrotorn vid starten.

Så jag monterade min Spirit,  eftersom den är snällare att
flyga jämfört med min Gillette, som kan vara en elaking.

Att kasta ut Gilletten i detta läget hade varit ett renodlat
kamikazeuppdrag. Det var ingen “Gudomlig Vind” som ju
ordet Kamikaze betyder.

Startar jag på Platån,  finns det två möjligheter .
Antingen i östra eller västra delen. Vid dessa två platser
är påverkan från rotorer minst.

Så jag fick vackert vänta i startläge,  tills omständigheterna
var gynnsamma.

Alltså startade jag,  då jag kände topprotorn tillfälligtvis
tappat andan.

Det sket sig. Modellen kastades åt höger,  utan att jag kunde
hålla emot med skev och sida.

Tursamt nog landade modellen i en enebuske, varför inga
skador uppstod. Mer tur än skicklighet.

Nåväl, nytt försök och nu gick det med ett nödrop.
Min Spirit for som ett torrt löv,  då jag startade, men då
jag kommit ut 20 m från kanten, fick jag den laminära
vinden,  som skapade ett starkt lyft.

Sen var det enkelt att flyga, så jag kunde avslappnat sitta
på min flygtuva och njuta.

Som vanligt på Hovs Hallar var det mycket flanörer,
vilka
kom förbi, vilka stannade och frågade hur det
fungerar.

Alltid lika roligt att försöka omvända flanörer till
modellflygare !

I modellen satt min GoPro i nosen. Vilken fick fotografera
en ung gråtrut,  som ville flyga rote med mig.

Efter 45 minuter i luften landade jag,  vilket du kan se
på mina bilder.

Inte helt enkelt att ta sig ner, men gör du som jag,
brukar det
lösa sig.

Flyg rejäla banor, så får du tid att bedöma din höjd
och kan komma in rätt. Att ha klaff är nästan ett måste,
du flyger här. Det ger dig möjlighet att säkert reducera din
höjd och kontrollerat landa bland diverse taggiga buskar.

För nästa start monterade jag min Mobius på en pinne vid
ena vingspetsen. Allt för att få en annorlunda bild av min
Spirit. Kameran väger 25 gram och pinnen 50 gram.
Pinnen som håller kameran är en furulist laminerad med ett
kolfiber fyrkantrör.

Detta innebär en vikt på ena vinghalvan, vilket jag måste
kompensera med skevrodret, som du kan se på bilderna.

För övrigt påverkade det inte flygningen, utan jag fick
de bilder jag önskade. Bilderna från min Mobius är klippta
ur en videofilm. Jag kan inte nog uppskatta min Mobius
goda egenskaper. Då jag kommit hem beställde jag en till,
om den nuvarande skulle lägga av.

Varför en Mobius slutar funka ? Det är vid flitigt användande
utsatt för ett
mekaniskt slitage. Det går inte att undvika.

Men den tar lika bra bilder,  som då den var ny. Vad som
man ska vara uppmärksam på med en Mobius är två
saker:
Laddaren till batteriet ska helst vara enligt modellen

Ifåneladdare som ger bra med ström

Du ska ha ett bra SD-kort med bra prestanda. Låg
kvalitet
kort ställer till besvär. Vilka kort du ska använda,
kan du se
i RC-Groups mycket omfångsrika tråd om
Mobius.

Efter hand som timmarna gick, minskade vinden och
vid ett tillfälle kom det termisk vind, som effektivt
spärrade hanget för den laminära vinden.

Det fick jag erfara,  då jag flög,  eftersom lyftet markant
minskade, men det var inget problem att hålla sig upp.

Vilket däremot en skärmflygare fick erfara. Han kom
smygande under kanten,  vilket är sämsta platsen vid
detta väderläge. Han skulle gått längre ut från kanten
för att få lyft.

Skärmflygaren flög riktning Kattvik utan att få lyft,
men vände och flög västerut.

Hoppas han kom säkert ner framför värdshuset eller nere
vid Segeltorp.

Jag såg honom inte mer sedan, så antagligen hade han
packat ihop och åkt hem.

Efter en kort stund kom en laminära vinden igång igen
och jag kunde klättra så högt jag ville.

Jag hade startat 0945 och klockan 1435 landade min modell
på gräset bakom fortet.

En härlig dag lade jag till handlingarna.

Man upplever mycket, då man modellflyger !

Hemkommen lade jag märke till, då jag laddade, att jag
förbrukat 826 mA ström. 6 servo +telemetri krävde det.
Sammanlagd tid i luften ca 3.5 timma.

Foto är klipp ur video tagen av min Mobius, stillbilder
från min goda GoPro och några bilder från min Sony
systemkamera.

Om du vill, häng med !

 

Min Spirit utrustad med två kameror. En GoPro i nosen
och en Mobius på ett spröt vid höger vingspets.

Ett mäktigt Cu Congestus.

Ser du elefanten med sin saluterande snabel ?

Som du ser regnar det ur molnet. Min bror befann sig i Helsingborg
och han hade samma moln framför sig. Då får man en aning om den
stota utbredningen av ett Cumulusmoln som växt på.

Min Spirit på väg ut. Kolla höger skev, som kompenserar för vikten av min Mobius.

Modellen landade utan kontroll i en enebuske sedan rotorn tagit befälet.

Här ser du hur turbulent det kan var i vid start genom en rotor.
Dessutom kan jag informera att mitt sidoroder låg maxat åt vänster.

Nåväl, efter att ha kommit ut i den laminära vinden var allt bara en njutning !

Landning med utnyttjande av full klaff.

Piloten mycket fokuserad på att landa modellen ok.

Allt under kontroll hittills…

Ser du buskarna…kan skada Oracovern om man har otur.

Men allt gick utan problem.

Vildnyponen perfekta att plocka nu.
Smakar mycket bättre än odlade.

Björnbären behöver 10 dagar till. Hoppas det inte blir frost bara.
På Hovs Hallar finns ett överflöd av dessa bär.

Om man brygger själv finns här enebär för kryddning av  ginet.

En skärmflygare kommer kanande under kanten…

…det är ett dåligt läge…

…dessutom är faran för frontalt inslag stor, om man inte är uppmärksam.

En duvhök ? kom förbi…

eller sparvhök..tror jag

Truten som ville flyga rote…

Vem kunde tro, vi skulle kunna ta dessa bilder för 20 år sen ?

Här sitter piloten på sin tuva och flyger och njuter av livet. Här har vi
inga fjantiga depåordningsvakter, som går och blänger i marken och
letar fel, utan vi
som är riktiga modellflygare använder  sunt förnuft !

Landning bakom fortet.

Ser du stenen ?
Den har kostat några modeller under 45 års flygning här.

              Jag lyckades undvika den, men den har kostat modeller !

 

 

 

Lämna ett svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.