Kategorier
Termikflyg

KLART JAG VAR UTE OCH FLÖG TERMIK

 

 

 

 

 

…med min trogna HyperAva.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom jag gillar att flyga och experimentera
monterade jag en kamera på vingen på min Ava.

Genom att använda en furulist ihopsatt med ett
kolfiberrör fick jag en stabil förlängare för
min Mobius.

Syftet var, att jag skulle filma hela mina modell.

Jag tycker,  det blev bra och det gav mig lite annan
syn,  på hur min modell flyger egentligen.

Min uppfattning är,  att anfallsvinkeln är för
för låg på vingen. Det har jag haft en känsla
av under lång tid…

Jovisst, lite hög nos har man,  då man kurvar
termik,
men i detta fallet anser jag,  att jag ska
öka anfallsvinkeln
på vingen, vilket kommer
att sänka kroppens exponering
mot den passerande
luften.

En förändring av alfa på vingen torde räta kroppen i
förhållande
till horisonten.

Eftersom det är all-flying- stab på Avan, möter den
inga problem
vid förändrad anfallsvinkel.

Den som lever får se,  hur det går…

Håll tillgodo med bilder och videosnutten !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Många promenerare…

Vackert vädersmolnen bullar upp sig…

Det jag helst sysslar med…

Denna dagen innebar för mig “gammaldags högsommar”.
24 grader varmt , solsken och vita ulliga moln på himmeln.

Detta tillsammans med de överväldigande dofter naturen
med sina blommande örter bjuder på,
skapade för mig en intensiv
sommarupplevelse som den jag upplevde hos min mormor och morfar,
då man bodde hos dessa på sommarloven för 60 år sedan.

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Okategoriserade Termikflyg

HÖSTSÖNDAG

 

 

 

Svamp hittade jag ingen men…termik.

 

 

 

 

 

18-_dsc2024

 

 

Redan klockan 8 i söndags 2. Oktober var vi ute i svampskogen,
på sådana
ställen , som jag påstod var säkra kort…

Inte var det säkert !  Det var knalt. Troligtvis var markerna redan
dammsugna av andra plockare, som har mer ambition,  än vad
vi (jag) har…

Resultatet blev 13 Karl Johan…och… man får vara glad åt det lilla,
som flickan sa, då hon hoppade kråka i sparrisåkern…

Så jag gjorde det enda vettiga i det fina vädret. Jag packade bilen med
modellflygmaskinen och åkte och flög termik.

Dagen var en typisk höstdag med nästan heltäckande molntäcke. Dock
tittade solen fram då och då,  tillräckligt mycket för att få fart på termiken.

Vilket inte minst de flera hundra ormvråkar utnyttjade,  som passerade
mitt
flygställe.
Fast det var jobbigt för fåglarna. Det var ostlig vind och varje

termikvarv drev fåglarna ut mot kusten. Så det blev att kurva upp sig
för att sen glida
åt sydost för att kompensera avdriften. Molnbasen låg
relativt högt ca 1100
m, vilket fåglarna utnyttjade.

Jag såg också på avstånd flyttande tranor. Fast de hördes mera än de sågs.
Deras grova röster hörs halvmilalångt.

Min modell, gissa vilken,  HyperAvan var nylagad efter landningen i
grantopparna i tisdags
.

Den flög i alla fall lika bra som förut,  vilket är  det viktiga.

Första start 1000 och sen flög jag med en paus till kl 1400.

I pausen försökte jag fotografera några av alla flyttfåglarna,  som drog
förbi i tusental. Mesar och finkar. Men det är inte lätt.

Naturen håller på att hänga av sina gröna kläder nu. Den tar på sig
mera explosiva färger,  vilket  lyfter upp sinnet på den,  som har lyckan
att kunna vistas  ute i naturen.

Hösten är en härlig tid !

Termiken var inte stark,  men över 150 m var den  utbredd. Det steg
med 0.5 – 1.0 m/sek.

Det räcker för mig. Jag har inte bråttom,  där jag sitter och njuter i Biltemastolen !

Nåväl, lite bilder som vanligt…hoppas ni orkar med det…

03-_dsc1794

Klart att starta

04-_dsc1802

Nya överrockar på träden nu…

05-_dsc1856

Nyreparerad vingspets och nylackad kropp !

06-_dsc1861

Vingspetsen här var i konfettibitar efter att modellen fallit ner från den höga granen.
Det enda som var helt i spetsen, tursamt nog, var kolfiberstripsen och kolfiberbalken.

01-_dsc1825

Naturen har tagit ny sats och Baldersbrån kör igång en ny blomning.

02-_dsc1834Björkdungen brinner med gula lågor

07-_dsc1864

Eklöv som lagt sig tillrätta

08-_dsc1897

Denna bilden var marig att ta med ett 300 mm zoomobjektiv utan stöd.
Eftersom jag ville ha fokus på daggdropparna som fastnat i håren…men det blev sådär.

När jag ser detta, tänker jag på detta projektet. Se gärna på denna videon,
som är intressant. Tänk vilket bättre liv människorna där fick ,  tack vare en
ingenjör i USA som fick en ide…

09-_dsc1906

Varje “stav” här blir en blomma så småningom

11-_dsc1942

Jag tycker bilden har en aning om kommande kallare tider…
till och med stenarna såg ut att stå och småhuttra.

12-_dsc1947

…fast insekterna…

13-_dsc1953

…har fullt upp.
Som sagt bilden tagen med ett 300 mm zoom på två m avstånd.
Svårt att hålla stilla. Blomman 20 mm stor.

14-_dsc1958

Flera hundra vråkar passerade…

15-_dsc1983

…på sin resa söderut…

16-_dsc1992

Bilderna tog jag på 175m håll.

17-_dsc2021

Utsikten mot Hallandsåsen antyder höst.
Vindkraftverken syns bra. De har vandaliserat  kustlandskapet i Laholms kommun.

19-_dsc2134

Dessa förbiflygande småfåglar är svåra att plåta.

20-_dsc2206

Det passerade tusentals av olika arter.

21-_dsc2354

Hej sa han, jag har inte tid att stanna och prata !

DCIM206GOPRO

Japp, dagens första start av två !

DCIM206GOPRO

Ni ser jag har ganska liten propeller på modellen…

DCIM206GOPRO

…det är för motorn är liten. Min HyperAva är en segelmodell, inte en motorkärra !

DCIM206GOPRO

Intrimning…fast det behövs inte på denna väl flygande modell !

DCIM207GOPRO

Final – full aerodynamisk broms…

DCIM207GOPRO

…snart…

DCIM207GOPRO

DCIM207GOPRO

Perfekt

DCIM206GOPRO

Självklart är jag nöjd !

DCIM206GOPRO

3 timmar i termik i dag !

DCIM207GOPRO

En hängiven modell – FLYGANDE pensionär  :=)

10-_dsc1933

Blåklockan pinglar ajö,  ajö till oss och sommaren.

 

Kategorier
Segelflyg

KAMPEN MOT MURPHY…

 

 

 

 

 

…kan dra ut på tiden.

 

 

 

 

 


 

Jag har varit sysselsatt med drivlinan på min kära HyperAva nu.

I en vecka.

I modellen har jag en Mega-motor, som jag skrivit om tidigare, då den
började låta illa.

Lagerna byttes och den gick perfekt.

Naturligtvis var jag spänd på, hur den skulle fungera vid flygning,
iväg med modellen till ett av mina flygställen.

Det första jag märkte,  var att bromsen inte var programmerad, så
propellern frihjulade i vinddraget och halverade glidtalet.

Men det kan man ju lätt fixa, då jag är hemma och man har manualen
till reglaget framför sig.

Innan jag fixat bromsen fick jag ta upp kraftigt, tills Avan vek sig och
bristen på hastighet fick propellern att stanna.

Allt var för övrigt ok, tills jag gjorde det tredje uppdraget.

Då började motorn skrika och jag trottlade ner till noll och landade.
Efter landning kollade jag motorn och jovisst, den skrek som en
bindgalen spädgris.

Det var bara att bege sig hem för att försöka tackla problemen
i lugn och ro.

Först provade jag motorn. Naturligtvis hördes inte ett  skrik hemma…
Ok, tänkte jag, det funkar väl då. Men jag var inte helt övertygad.

Eftersom jag har några  motorer i lager,  tog jag ur min gamla Mega
och satte i en nyare Mega. Den gick ju perfekt.

Således dags att programmera bromsen. Gick till reglagets hemsida
och laddade ner manualen för ett 60 Amp reglage.

Printade ut Pdf- dokumentet och lade det jämte modellen, så allt ska
bli rätt.

Jag försökte säkert 10 gånger,  innan jag gav upp,  för det fungerade inte !

Att flyga utan broms till motorn är meningslöst, så jag var tvungen
att finna en lösning.

Hela drivlinan i Avan rev jag ut och noterade,  att min controller inte
bara hette Dymond 60 utan den hade tillägget Pro.

Kanske jag använt fel manual ?

Skrev in den exakta produktbeteckningen på motorn och googlade
efter manual.

Hittade den och fann till min lättnad,  att den inte var samma,
som jag laddat ner förut.

Så än en gång, in med allt i modellen, vilket tar nästan en timma, om
det ska bli bra, anslut acken och programmera efter den rätta manualen.

Visst det fungerade, för då jag provade, bromsade propellern kraftigt.
Jag hade velat haft en mjuk inbromsning, men det alternativet fanns inte.

Så efter åtskilliga timmars arbete och hjärnbryderi fick jag till bromsen.

Det sorgliga var, att jag hade i mina lådor en fin programmerare
till Dymond Pro-reglage,
som inte ens behöver dator,
då det finns en stor display på den.

Varför tänkte jag inte på den, i stället för att räkna pip ?

Ok, bromsen är ok,  nu går vi vidare.

Eftersom jag hade ett hästärende upp mot smålandsgränsen i dag,
åkte
jag till HAB i Ljungby och köpte lite propellrar och spinners,
som skulle passa min motor och 3 cells acke.

Jag sa till Tomas att min modell är en termikmodell och jag vill inte ha en
vass motor och 4-cells acke.

Hade jag velat flyga fort, hade jag haft en ren motorkärra. Så om det tar 20 sekunder
eller 10 sekunder att komma upp till 100 meter, det är mig likgiltigt.

Hemkommen rev jag ur ersättningsmotorn och kopplade in min gamla
Mega igen provisoriskt. Den gav till ett kort desperat skrik och stannade helt sen.

Det luktade bränt och Ubecen och controllern var varma, vilket naturligtvis skapade oro…
men jag hoppades på det bästa.

Nu är det så,  att jag ger mig aldrig, när tekniken bråkar.

Min stannande Mega tog jag ånyo isär, vilket är enkelt, och jag kontrollerade rotor
och stator noga.

Då upptäckte jag på rotorn,  en liten metallflisa…som hade orsakat skrikandet,
då den var välslipad mot statorlindningarna.

Jag tog bort den, kollade att ingen skada uppstått och  monterade ihop och provkörde.

Hur flisan kommit dit ? Ingen aning, men den har väl kommit dit, då jag bytte lagerna…

Den gick, som vore den ny. Ok,  då är det bara att sätta in motorn i kroppen…
…trodde jag!

Det var bara det, att jag vänt rotorn på fel håll, så axeln stack ut i fel ände  !!!

Isärplockning-vändning av rotor och hopmontering. Sen in med motorn i modellen
och provkör.

Nu funkade både motor och broms. :=)

Efter ganska många timmars arbete gick motorn helt ok och med den nya propellern
och spinnern,  som släpper in kylluft,  var jag helt nöjd.

Man ska ju veta,  att allt tar ju oändligt mycket längre tid, än som jag beskrivit det.

Men som sagt, man ska aldrig ge sig !

I morgon,  om det blir väder,  ska jag provflyga.

Min modell har även fått ett nytt kvalitetsservo till höjdrodret.
Det gamla servot var ett 8 grams servo, som efter
4 år fullgjort sin tjänst.
Det hade blivit glappt.

Det nya servot har aluminiumhölje och metallväxellåda, vilket borde borga
för mer tålighet.

Här kommer några bilder från min misslyckade provflygning då motorn skrek så
det hördes över hela södra Halland…tror jag.

 

 

 

Här på väg ner med min Ava,  fotograferad av min Gopro sittande i en björk,
med en motor som skapade en ton högre och starkare än en operasångerska.

DCIM110GOPRO