Kategorier
Termikflyg

HÄNDELSERIKT BLIR DET OM MAN MODELLFLYGER.

 

 

För mig händer för det mesta det oförutsedda…

 

 

 

 

 

…då jag är ute  med mina modeller.

De enda som kan sia om framtiden är nog politiker och journalister ?

Jag kan det inte. Måndagen bjöd på högtryck, eftersom jetströmmen på norra halvklotet har den bana den har nu, vilket har medfört torrt och relativt klart väder.

Vi hade  sol och kl 11 ca 20 grader. Det borde alltså finnas termikförutsättningar. Vinden var svag nordväst, som gjorde,  att sjöbrisen inte blev besvärande.

Frank hängde med med sin nyprintade elseglare för att provflyga.

Framkommen till termikflygställen möttes vi av 3-4 m/sek NV, klarblå himmel. I kanterna kunde man se Cumulus och vi hoppades det skulle blomma upp,  även där vi var.

Min modell var min Ava Pro, som med förlov sagt flyger  som en dröm, enligt mitt sätt att se det.

Först att flyga var Frank och efter montering kastade jag iväg modellen för honom. Den väger komplett 680 gram, vilket indikerar, att printade modeller är lätta.

Modellen hade V-stabbe, vilket jag är kritisk till på termikmodeller utan skevroder.

Hursomhelst,  modellen for i väg för motor och den var nostung. Men det löste sig. Vad som inte löste sig var, att modellen inte svängde…

Den gick i det höga gräset och den tunna nosen bröts.

Inga problem sa Frank, jag printar en ny kropp.

Hoppas han monterar skevroder sen.

Nästa modell var min Ava, som startade.

Småpluttrig torrtermik som inte var lätt att fånga. Jag vet, efter 50 års termikflygande med modeller, att tidigt på dagen nära kusten är det inte utbredd termik under de rådande förhållandena. Men jag gnetade på och kom upp, så högt jag önskade.

Under min flygning kom glador och piggybackade på min modell. Glador är jämfört med ormvråk usla temikflygare.

Jag ska redovisa mina möten i luften med gladorna sedan.

Senare blev det fart i termiken och det lyfte typiskt över stora ytor och lyftet var starkt.

Inga problem att hålla sig uppe. Jag satt i min Biltema-stol och njöt och trivdes med modellflyglivet,  då jag väcktes ur mitt flygande av att tyget i stolens sits, som var dåligt, plötsligt sprack och jag åkte ner…

Tur jag har en ny stol hemma…

Hursomhelst fick vi en bra dag med våra modeller och Frank flög min Ava eftersom hans modell hade fått en smäll på nosen.

Jag redovisar min närkontakt med fåglarna i kommande inlägg, så stay tuned, vi ses !

 

Ava Pro

Ett utomordentligt bra flygplan.

På väg att landa med aerodynamiska bromsar.

Frankie rattar min  modell.

Efter landning i högt gräs

En glada på väg att piggybacka.
(Piggybacka=Åka snålskjuts)

Den gamle i sin stol…som brakade ihop…

En skugga av sitt forna jag kanske…

Cumulus växer upp i kanterna.

Kolla molnens platta undersidor

Kategorier
Segelflyg

TERMIK ÖVER EN NYSÅDD ÅKER

 

 

 

Så här se det ut

 

 

 

 

 

Häromdagen var jag ute med min Ava för att få mig några termikvarv.

Som vanligt hade jag min lilla Mobius på modellen, för man vet ju aldrig…

Solen sken och det fanns termik. Dock hade vi  sjöbris på lite höjd,  så det fanns inga cumulusmoln. Men torrtermiken blommade…

Över den mörka nysådda åkern bildades en blåsa med luft, som var varmare än omgivningen och då blåsan kände det lämpligt, det vill säga,  då temperaturskillnaden var tillräckligt stor, så släppte blåsan från marken och steg.

Då blåsan stiger ska ju luften som stiger ersättas och det gör,  att färsk sval luft sugs in,  så trycket utjämnas

Är blåsan tillräckligt stor och kraftig,  kan det bli en  roterande rörelse  på luften. Det blir alltså en virvelbildning.

För det mesta ser man inte det, men man märker det,  om man kurvar i blåsan. Då ser jag om jag flyger med- eller motvind i varvet.

Här syntes tydligt hur en blåsa utvecklas. Jag flög till blåsan för att försöka kurva upp mig. Jo, det var bra lyft och jag kom så högt jag önskade.

En Ava Pro fångar den minsta termikgnutta !

Såedemede !

 

 

Vi flyger helst linkontroll…