…och här är beviset.
En snok som vaknat från vinterdvalan.
mats
Mina usla bilder på vår natur och vad som finns där
En snok som vaknat från vinterdvalan.
mats
Jag plåtade en blåmes som satt i ett träd på andra sidan gatan i ett träd. Avstånd till trädet ca 32 meter. Objektiv Sony 300 mm zoom. Inställning 250/sek. Fotograferat utan stöd.
Så här blev det:
Parus caeruleus, som betyder på latin Himmelsblå mes. Heter hos oss blåmes.
Blåmesen är en ettrig starkt revirhävdande fågel, som kör bort talgoxarna från talgbollarna på vintern.
Som sagt, plåtat på 30 meters avstånd……..
mats
Eftersom jag köpt mig en riktig kamera och bra objektiv, är jag naturligtvis väldigt fotosugen för att kunna upptäcka och utnyttja min kameras möjligheter.
Det är inte lätt att vara kråka idag. Här är enslinjemärket försvarat av nedslagna spik.
Jag har förut fotograferat med en vanlig enkel liten kompaktkamera och fått, tycker jag, ganska bra bilder. Men en kamera med mer möjligheter och ett bra zoomobjektiv ökar ju mina chanser att ta just bilden.
I lördags var jag ute en liten runda med syftet att försöka få lite bilder på fåglar i rörelse. Olyckligtvis var det dåligt ljus och dimmigt. Detta är i och för sig ingen nackdel, då allt går att överkomma och dimman skapar ju en viss mjukhet i bilden.
I alla fall så fick jag några bilder både på flygande och simmande fåglar. Här är de
Herr och fru ejder tar sig en tur
Fåglarna är ekvilibrister och lyfter just när vågen bryter.
Inte högre än nödvändigt
Kolla hur det låga trycket på ovansidan av vingarna lyfter upp fjädrarna
Dags att landa igen och snappa åt sig av läckerheterna
Utfällt landningsställ
Prata om att rida på vågen…
mats
Hanget har blivit högt och bra genom vindens och vågornas försorg.
När jag sen gick min vanliga runda ner till Lagans mynning och genom skogen tillbaka till parkeringen, såg jag ju hur mycket is det fanns på stranden.
Att flyga var inga problem, problemet var att komma ner med ny dyr kärra i ett stycke. Eftersom jag är rädd om modellen, gick jag ner på den smala remsan framför kanten och lyckades efter två försök komma ner på den ca 2.5 m breda sandremsan. Men jag erkänner, det var inte enkelt !
Under promenaden tog jag några pics.
Tönnersastranden. Landade gjorde jag till vänster om isen framför hangkanten.
Med hjälp av solen och sand och grus som tar åt sig värmen, skapas konstiga formationenr.
Ser ut som vågen frusit i sin rörelse. Om knappt fyra månader är stranden full av badturister. En kontrast.
Ännu en skulptur
Vad är detta…? Naturen är invecklad.
Istapparna hänger som näsdropp……………
…..och naturligtvis kom kanadagässen sträckande.
Ser kallt ut tycker jag
En förhistorisk fågel som manifesterat sig i trä.
Min favorit: Kråkan som har tagit näbbet fullt.
Vem säger att kråkor är fula ?
Entrén till stranden…………….nästan en lite ekivok bild om man säger så alltså…….
Ja, så här ser det ut
Ser ut som Nordpolen nästan
Ja, så var det i måndags vid Tönnersa Badstrand. Bilderna tog jag med min nya Sony och med dess 300 m zoomobjektiv. Eftersom kameran är ny har jag inte riktigt vant mig vid den med det kommer och då blir bilderna bättre.
mats
Speciellt när snön yr och vinden blåser, så det visslar. Då får till och med kråkorna dra ner huvudet mellan axlarna och ta spjärn med klorna i marken för att inte blåsa bort.
Kråka som heter Corvus Corone på latin.
Läs om denna trevliga fågel här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kr%C3%A5ka
mats
För i dag tisdag hade vi en total månförmörkelse på våra breddgrader. Klockan 0800 cirka kunde man se skuggan av jorden börja täcka fullmånens yta. En månförmörkelse är ju när solstrålarna hindras av jorden att nå månens yta.
Som tur var hade vi klart väder tills nästan total eclips. Sen kom dimma som täckte månen.
Jag stod på balkongen och försökte ta några bilder med min lilla kompaktkamera. Det blir som det blir, så ni får hålla tillgodo, tills jag får min nya systemkamera.
Här kommer några pics:
Här syns jordens skugga på månen. Tyvärr var det lite disigt varför kvaliteten inte är så hög.
Skuggan kryper mer och mer till höger…
Så här såg det ut i verkligheten….
Här är hur det såg ut från min balkong.
När eclipsen närmade sig sin topp kom tyvärr dimma och blurrade bilden.
Här återstår det ca 5 minuter innan månen är helt täckt med jordens skugga.
Så ni vet, så går vi från och med i morgon mot ljusare tider och sommar !
mats
Har ni tänkt på att snön ändrar landskapet från ett färgfoto till en nästan svartvit bild……..
Minus 10 Celsius och en blek sol fullbordar vinterbilden.
Inte för jag är övermåttan förtjust i kyla och snö, men hellre en rejäl vinter än slask i tre månader. Vintern har ju sina fördelar. Snön jämnar ut landskapets konturer och det gör skymning och gryning ljusare. Nu är det två dagar kvar innan vi går mot ljusare tider igen.
Vägen ner till Höka är stämplad av Bernhards flitiga fötter.
Inget är så dött som ett modellflygfält på vintern.
Tycker det skulle vara kallt att gå barfota för en hare….
Ett äppelträd som växer i kanten av Hökafältet. Kanske skulle klippas….? Ser ut som någon med afrofrisyr.
En av de arter som en hare överlever på under vintern
Rimfrosten sätter sig på den sidan som ligger mot vinden.
En rådjursget som ganska lugn fortsatte äta trots min närvaro. Märkligt att vinterpälsen är så brun. Normalt sett brukar ju rådjuren ha en gråare päls nu.
Majsstjälkarna och stubben ser ut som en tangorabatt och skäggstubbig haka i vinterlandskapets åker.
Den här bilden ser kall ut !
Viggenfenan står ståndaktigt på åkern. Undrar hur många passerande bilister, som har undrat hur…..
Sommaren är på gång. I dag var jag ute ett ärende upp till jaktmarkerna och hade med kameran så det blev några bilder. En liten sväng förbi Höka var jag oxå.
mats
Körsbärsträdet (en) på Hökafältet.
Eftersom vädret just nu är bedrövligt och alla mina modeller är hela och i bra skick, körde jag ut en sväng i höstnaturen.
Det kändes som en blöt filt låg över allt och man blir ju inte direkt uppåt i sånt väder. Men ett och annat kan man ju se , om man är ute.
En synnerligen kapital dovhjortbock, jag tror den har 18 spetsar i kronan, passerade mig på ganska kort avstånd.Min kamera är ju en vanlig liten kompaktkamera, så på den, kan man inte ställa för höga krav. Därför blir ju bilder i disigt väder, dålig ljus och med max optisk zoom gryniga.
Några andra bilder blev det oxå.
Bocken travar förbi.
Kanske en rymling från en hägn, som gick sönder för 4 år sen 10 km därifrån.
Undrar vad spindeln kan fånga vid denna tiden på min balkong….
Ett flyttblock av ansenlig storlek, transporterat på undersidan av inlandsisen och kvarlämnat i det halländska landskapet.
Rationell skogshantering. Slutavverkning och markberedning. Ser ju för djä-gt ut !
mats
Vi ligger i brytningen mellan skogs- och jordbruksbygd. Det är ju det, som ger kustlandskapet dess karaktär och man ser hur naturen danat både landskap och människor.
Eftersom jag inte kunde flyga vare sig modell eller skärm idag, på grund av för mycket vind, gick jag min vanliga promenad från Tönnersa badstrand ner till Lagans mynning längs stranden och tillbaka genom strandskogen.
Man brukar alltid hitta något värt att fotografera på en sådan här tur, så även i dag. Avsikten med min promenad var egentligen att kolla hur hanget hade förändrat sig i höst och sommar. Direkt märktes det, att hanget för flyg blivit bättre. Det hade blivit, genom havets inverkan, tillrättat och kommer att fungera bättre som flyghang nu. En riktigt rejäl höststorm med 30 m/sek väst hade suttit fint…….då hade hanget blivit än bättre.
Men allt är ju inte solsken. När jag gick längs stranden, såg jag att en kretin hade kört med sin crossmotorcykel uppe i dynerna och då naturligtvis skadat den sparsamma vegetationen. Överallt sitter skyltar, som säger, ”Naturskyddsområde” så han kan inte skylla på, att han inte visste. Men så är det. Hoppas någon nitar dit honom, om han gör det igen !
I vattenbrynet sprang småvadare som laddade för resan söderut och på en plats var det samling runt något. Trutar, kråkor och strandskator var ivrigt sysselsatta med något, som när jag kom dit, visade sig vara ett rådjurskid som flutit iland. Det var alltså buffé på rådjuret, för de som var där. Så är det. Den enes död den andres bröd.
Vid Lagans mynning stod två fritidsfiskare sysselsatta med sin hobby. Det var två tyskar, en från Hamburg och en från Oldenburg i Holstein. Det som skiljde dessa herrar från svenska fritidsfiskare var, att tyskarna var fullhängda med all utrustning, man kunde tänka sig…..De såg ut som vandrande fisketillbehörsbutiker. Men, de var trevliga och berättade att de kör hit från Tyskland för att kunna fiska och se vår natur. De är välkomna.
Inne i strandskogen, som ju är en typisk biotop med typisk växtlighet , är det som att gå i ett nästan tyst rum. Vid stranden har man ju hela tiden det brusande havet, men här, endast tystnad. Så man promenerade med viss andakt ända tills en älgko bröt upp från sin vila 10 m från mig och med verkliga älgkliv flyttade sig 30 m där hon stannade och lyssnade. En ganska omskakande upplevelse, när man gick där och småfilosoferade.
Denna runda att promenera är ca 10 km.
Här kommer lite bilder:
Hur gammalt är trädet tror ni ? Det har levt ett hårt liv och vill nog helst smyga längs marken skyddat för den eviga vinden.
Strandrågen ritar sina evighetstavlor i mönster fastställda av fysikens lagar .
Vinden flyttar sanden oavsett hur mycket människan planterar.
En skylt som alla vet vad den betyder utom illitterata motorcykelförare.
Vad ser det ut som ? En urtidsödla med sin fru i bakgrunden ?
Ett sjölejon spejar yrvaket på fotografen eller ….
Sanden som formas av vinden har fått en mössa i form av ett snäckskal som pryder pelaren.
Detta trädet låg på samma plats för ett år sen. Får se hur det ser ut om ännu ett år.
Strandpiparna far omkring till synes lika planlöst som politikerna som sprider vallöften.
Detta tycker jag ser ut som en vilande hund…
En rådjursget som blivit middag för andra djur.
Så här fint har hanget blivit, vilket är stor skillnad mot för 4-5 år sen.
Strandskogen med dess tallar och björkar.
Jag undrar varför flugsvampen är så färgrik ? Kan det vara för att locka insekter eller andra djur ? Eller är det en varningsfärg som säger: ”Rör mig inte jag är giftig”.
mats
Eftersom det småregnade hade jag ju ingen större lust att flyga, så jag körde en sväng för att kolla på en skogsfastighet. Jag körde väg 25 mot Ljungby och tog vägen Klerekull-Simlångsgården, för där brukar alltid vara nåt att plåta.
Att hösten närmar sig det märks på färgerna och ljuset. Här är några blder.
Tranorna samlar sig nu för att sticka söderut. Vägen vid Klerekull, som ligger som avtagsväg på 25:an till vänster, är ett säkert ställe o man vill se tranor och även andra fåglar. Här kan finnas flera hundra på våren i slutet mars och början av april.
Ljuset är mjukare å¨hösten. Speciellt en dag med moln och duggregn. Färgskiftena syns tydligt.
Fräknet har skiftat färg från grönt till gult lika snabbt som ett stoppljus.
3 stycken tranor frukosterar. Tranor är stora fåglar och enastående termikflygare. Precis som en stork.
Flitige Bernhard handklipper sin gräsmatta på sin uteplats. Har ni sett att Bernhard är en duktig snickare ?
Copyright alla bilder: hangflygning.se
mats
Vi var ute och promenerade i söndags och gick då på denna gamla byväg.
Jag tycker, den är en väg, som är typisk för det ganska karga landskapet. Man ser hur långt ner den har skurit i naturen genom århundradens användning.
Tänk efter vad som passerat på en väg som denna….gående, ryttare, häst och vagn, de första bilarna osv. Tänk om man kunde komprimerat de sista 400 åren till en film på 10 minuter och som hade beskrivit det som passerat.
Bilden är tagen i Halland men kunde varit tagen var som helst i de sydliga skogslänen.
mats
…hur jag bär mig åt att fotografera en så sällsynt fågel
som en stork? Ja det ska jag säga, det är inte lätt.
För nedanstående bild fick jag ju först ta reda på
var storken siktats och sen fick jag bygga ett gömsle,
där jag kunde inrätta mig med min Canon och 1500
mm tele. Efter tre veckor i gömslet lyckades jag
knäppa en bild på det befjädrade djuret !
Storken var tyligen ute i likhet med UPS på ett
leveransuppdrag….
På grund av det vulkaniska materialet som kastas ut i atmosfären, kan vi räkna med vackra solnedgångar en tid. Om man nu menar att röda solnedgångar är vackra.
Orsaken är, att det material som kommer ut i atmosfären, i princip är små glaspartiklar.
Det är ju krossade och granulerade metamorfa bergarter, som vid eruptionen och kontakten med luftens syre och den kallare luften bildar glasliknande partiklar på samma sätt, som när man gör glas i en hytta.
När solljuset ska passer genom glaspartiklarna, bryts ljuset, så att det röda ljuset ur spektrum framträder.
Jag kunde inte motstå att ta en bild i fredags kväll-
Bilden tagen från balkongen på Beverly Hills…
mats
Den sprutar ju aska och lava upp i atmosfären i stora mängder. Isländska vulkanologer säger det kan hålla på i ett eller två år.
På kort sikt just nu innebär det stopp i flygtrafiken över norra Europa. Kolla min länk till höger: ”Vad flyger över oss nu”? så får ni se något ni aldrig sett förut. Ett helt tomt luftrum över norra delen av Europa.
Här är länken om ni inte orkar leta:
http://www.flightradar24.com/?lat=58d5&lng=15&zoom=6
Så vitt jag förstår, gäller flygförbudet endast turbofan och turboprop, inte kolvmotordrivna flygplan.
Vi kan också räkna med röda solnedgångar nu, på grund av askan i luften som bryter ljuset.
På lång sikt om utbrottet fortsätter med full kraft, kan det innebära lägre temperatur på vårt klot på vissa ställen.
Här ligger vulkanen
..å så här ser det ut på Island…vulkanen ligger under en glaciär, varför stora mängder vatten frigöres.
Lite snyggare bild som jag snott på nätet.
mats
De senaste dagarna har tranorna kommit i sina karakteristiska plogformeringar på väg norrut till sina häckningsplatser.
Det är lätt att höra, när de kommer, för de pratar med varandra hela tiden. Vad som sägs? Tja jag är dålig på transpråket, men de som flyger längre bak kanske säger: ”Nu räcker det nu vill vi landa” !
Men befälhavaren längst fram säger väl oftast: ”Lite till bara, jag vet en bra rastplats” !
Trana.
Latinsk namn något märkligt: Grus Grus.
Flyttar från Spanien, södra Frankrike och Ungern till Norden. Kan komma 50000 fåglar till Sverige. Fåglarna trogna sina häckningsplatser och kommer tillbaka år efter år.
Tranan är en fågel, som är helt anpassad, vad gäller flygningen till termikflyg. Den har alltså inte stora muskler för flaxning. Utnyttjar termiken och sydliga vindar, då flockarna anländer.
Har mycket svårt att jobba sig framåt i kraftigare motvind. Många dör vid kollisioner med kraftledningar, när de i dåligt väder ska passera Pyreneerna på gränsen mellan Frankrike och Spanien.
I närheten av Halmstad kan du nu se gott om rastande tranor, om du kör väg 117 mot Ljungby, tar till vänster vid Klerekull och spanar på åkrarna på båda sidorna om vägen, som leder till Mahult/Simlångsgården.
Grågässen har varit här en längre tid, de är ju tåligare djur och kan lättare livnära sig än tranorna.
Grågässflocken betar på vallen. Detta är skygga och mycket varska djur.
En formering tranor passerar min bostad.
Förutom att en änden av plogen är fäst i min gatlykta , kan man se hur sträcket med fåglar påverkas av termiken och sjunket. De flyger en vågformad bana, eftersom de omväxlande möter sjunk respektive stig.
På väg in mot skogsbygdens öppna marker för nattlogi.
varför jag tog vindmätarambulansen och körde mot Ålabodarna, som ju alla vet ligger vid Glumslöfs Backar, som ligger vid Milstolpen innan Landskrona.
Eftersom alla skärmflygare är intresserade av att veta, hur mycket och varifrån det blåser, har dessa mätare stor betydelse för vår verksamhet, som man kan säga är synnerligen vindberoende.
Jag hade avtalat med en annan skärmflygare, Kennerth även kallad Piggis, att vi skulle träffas vid mätaren.
Eftersom det var fint väder körde jag 117 till Fladje och sen mot Snapparp. På fälten vid Trönninge fanns flockar av tofsvipor och rastande sångsvanar. Jag stannade till i hopp om att få höra sånglärkan men inte ett pip.
Nere vid Ålabodarna var det 9 grader varmt och vårsol. Naturligtvis spelade lärkorna.
Piggis och jag tog ner mätaren och den är nu hemtransporterad till mig och står i min verkstad för rep.
Jag tog några bilder.
Vindmätaren , tillhörig Club Parapente Sud, som sitter på ett gammalt värn vid hamnen i Ålabodarna.
Har ni aldrig varit där ? Det är värt en resa på sommaren. Ta med fika och studera Ven och fartygstrafiken på Öresund. Ni kan också gå på konstutställning på Örenäs slott, som ligger längs vägen.
Vindmätarens vindriktningsgivares sensorer är kass. 9 stycken Hallelement i värsta fall. Dyra.
En man som det går utför för, Piggelin även kallad Kennerth. Min hantlangare.
Jordbrukslandskapet mellan Fladje och Snapparp. Typiskt Halland i tidig vår.
Tofsviporna vid Trönninge. Tyvärr plåtade med en kompaktkamera, därav litenheten.
2 tofsvipor
1 tofsvipa. Tofsviporna mycket aggressiva mot kråkor, som sticker upp .
Märkligt att tofsviporna hävdar revir redan så snabbt efter ankomsten.
En tofsvipa svalkar sina fötter…
mats
för det finns ju inte direkt nåt annat att göra just nu. En blogg är ju bara intressant, om den ständigt uppdateras. Visserligen är min blogg inriktad på flygkultur i olika former, men när vädret sätter käppar i hjulet, får det bli lite bilder av förhoppningsvis allmänt intresse.
Det visar ju också, hur jag tycker om att plåta, för att skapa en känsla hos betraktaren.
Låter det pretentiöst ???? Ok, men det kan jag stå ut med.
Här några bilder, när jag och en god vän tog en vinterpromenad med hennes labradorer.
Lite symmetri finns det i bilden.
Kortbent labrador eller……
En kråkas landningsmärke i snön.
Ser kallt ut, det var det oxå…….minus 8 grader kl 1500.
En planterad labrador…plöjer i snön, för här luktar det ju sork!
Jolly, lämplig namn, tar ett glädjeskutt över snön.
mats
för den kommer på torsdag. Allt enligt yr.no. Ska vi hoppas att snön är helt borta den 5-8 Mars ?
Vi ser fram emot det, i alla fall vi som är modellflygare. Sen dröjer det inte länge, förrän man kan ta en fin termikkärra, sticka ner till Höka och kurva upp sig i termiken.
Ännu har vi, här där jag bor, ca 75 cm snö. 10 km öster Halmstad har man 102 cm, vilket troligtvis är ett rekord.
Om vi har 75 cm snö, så innebär det i runda slängar 75-100 mm nederbörd. Risk att det blir surt i depån på Höka.
Flygning har det varit rätt dåligt med, men jag var hos en bonde i söndags och vidofilmade och plåtade hans egendommar. Trots en och annan snöflinga bra resultat.
Vill ni få en ny dimension till er flygning rekommenderar jag en ”Nyckelringskamera” från Priskungen, som jag beskrivit här på bloggen.
Den han säljer är bra. Det finns andra liknande, som inte håller hans kvalitet.
Hur som helst här kommer mina sista (?) vinterbilder:
Beverly Hills i kvällssolen.
Ser ni mönstret av tiltorna i snön ?
Här låter man odlingsmark förfalla till busk- och slymark, för att som det heter maximera utbytet av jorden. På mig verkar det, som om man tänker så här:
Här gäller det att utnyttja EU:S bidrag för avställning av jordbruksmark maximalt, så jag kan hämta EU-bidragen.
Hur mycket energi har det kostat en gång i tiden att odla upp detta med manuellt arbetete ?
Enarna vid väg 117 står med böjda nackar som åskådarna i det förlorande laget på ståplatsläktaren under en division 4 match.
Snön i höjd med grannens staket, 75 cm här på Fyllinge.
En cyklist som utmanar ödet i halkan
Endast en korkad fotograf går i lågskor i 75 cm snö för att få en bild.
Jag brukar säga, att mycket snö det innebär, att växtligheten på åkrar och vallar inte syns, vilket ovanstående är ett exempel på.
En huvudlös människa……..javisst, det måste det ju vara. om man frivilligt hoppar ut i snön med lågskor för att illustrera snödjupet 90 cm vid Tavla.
mats
I går kväll och i natt kom det 35 cm snö, i alla fall här på Beverly Hills, (Fyllinge). Att få ut bilen var rent kroppsarbete. Den fick ju skottas ut.
Utsikterna de närmsta dagarna är ju inte för ljusa, men i slutet av veckan kommer våren med 2-4 grader varmt. Passa på och njut av vintervädret i dag och i morgon.
En granne som skottar ut sig från sin trädgård
Ingen sommarträngsel här inte
snö och snö
Beverly Hills
Snödjupet…? ca 60-75 cm
Tur brevlådan sitter på en stolpe
mats