Kategorier
Naturbilder

MESIGT….

 

Blåmes

 

 

Det enda som har med flyg att göra för mig idag,  var när blåmesen intog sin frukost ur min talgboll på balkongen.

Jag tog bilden genom dubbla skitiga rutor, därför är skärpan dålig. Men det syns det är en fågel.

Flygväderutsikten kommande 10 dagar något bättre. Kan bli skärmflyg på Hovs Hallar någon dag i slutet av veckan.

Eftersom man inte har lust att flyga när vädret  är alltför jobbigt, ska jag ta en promenad längs Tönnersastranden till Lagaoset och tillbaka för att plåta lite.

Som sagt,  några suddiga bilder och jag ska putsa mina fönster till nästa fotosession.

Latinskt namn:
Parus caeruleus – vilket betyder, himmelsblå mes.
Typiska kännetecken:
12 cm. Huvudet är ljusblått och ansiktet till största delen vitt omgärdat av svarta band och streck. Vingarna och stjärten är mörkblå och undersidan gul, ibland med en antydan till mörk mittstrimma. Ryggen är mörkt grön. Båda könen mycket lika, men hanen har dock genomgående mörkare och klarare blå färg. Ungfåglarna har under sommaren gula kinder och ej så klara färger.
Finnes:
I löv- och blandskog, trädgårdar och parker. Förekommer allmänt i de södra och mellersta delarna av landet och i viss mån även i de norra delarna av landet.
Äter:
Insekter, larver och puppor. Besöker gärna fågelbord under vintern där den hackar på talg, äter oljerika frön och bröd. Vinterfödan består även av frön från björk och rönnbär m.m.
Läte:
Blåmesens läten är mycket varierande. Varnar ofta för katt eller Sparvhök. Sången består av två, tre fina och utdragna toner följda av en klar drill.
Häckar:
Gärna i fågelholkar, men uppsöker även lediga håligheter i träd och bergssprickor. Boet består av ull, hår och enstaka fjädrar på ett underlag av mossa och byggs endast av honan, ledsagad av hanen.

Ovanstående hämtat från Sveriges Ornitologiska Förenings hemsida.

Undrar hur många gram talgboll det behövs för att hålla igång ett sådant litet maskineri om vintern ?

”Tack för frukosten” !

 

mats

 

Kategorier
Naturbilder

DET NÄRMASTE FLYGNING JAG KOM I DAG TORSDAG…

 

var dessa två kråkor. Kråkor är ett av mina favoritdjur bland fåglarna. Listiga och födgeni.

Sen ett par bilder från skogsmarken öster Halmstad.

Även vinter kan ju vara vacker…tills människan kommer.

En kråka som just lättat.

Kolla spetsfjädrarna på vingarna. Reducerar virveln,  som uppstår på grund av det inducerade motståndet.

Det vill säga det motstånd som skapas av lyftkraftsalstringen.

Naturen är bättre än modellflygarna i detta avseendet.

Undrar vad kråkan har för Re-Tal ????

Re-Talet = 68 x hastigheten i m/sek x kordan i mm.

Hastigheten ca 55 km/tim, kordan ca 160 mm ger följande Re-Tal: 68 x 15 x 160 =

163200.

Håller den ena kråkan den andra i stjärtpennorna ? Eller är det tandemkråkor ?

Två vaksamma kråkor håller koll på fotografens bil.

Vinterbilder kan vara vackra, men ett kalhygge, det kan inte snön spackla bort. Det är lika fult ändå.

Här har två vildsvin tagit en spatsertur över vägen. Jag gick och kollade och i spåret fanns lite av täckhåren från en gris på ett ställe.

Stora Skärsjön, där tredje klassens människor eldat upp bordet och bänkarna, så ingen kan sitta och beundra naturen längre. Det enda som återstår är brända stubbar.

 

 

 

 

 

Inga böljande sädesfält men svepande kullar ändå.

 

mats

Kategorier
Naturbilder

..INTE HAR MAN FÅTT FLYGA IDAG LÖRDAG INTE…..

men kan jag inte flyga, kan jag till exempel försöka programmera ett TMM-reglage.

Vilket jag skändligen misslyckades med. Jag har aldrig i mitt liv varit med om sämre instruktion! Men det löser sig. Ska ta ett snack med Thomas i Ljungby och försöka reda ut begreppen.

Annars blev det en lite fotorunda i dag oxå. Ni får stå ut med dessa bilderna. Ja, jag menar, det finns ju inga palmer att fotografera, så det blir som det blir…..

IMG_0100

En av invallningarna ute vid Oceanhamnen. Blankis. Kallt.

 

IMG_0098

Till och med växtligheten rasslar kallt i vinden.

 

IMG_0101

Lite is börjar det bli. Fyren Halmstad, säkerligen funktionell, men varför måste den vara så gränslöst ful?

Kolla Morups Fyr! Då kunde man bygga fyrar.

IMG_0102

På Västra Stranden åkte populasen skridskor, vilket är ganska ovanligt. När jag var liten och vi bodde på Rotorp, fick man följa med föräldrarna och bada på Västra Stranden. Den var livligt frekventerad fram till tidigt 50-tal, sen kom man på att vattnet var hälsovådligt. Hur det är nu? Ingen aning.

 

IMG_0112

 

Det närmsta jag kom flygning i dag,  var denna kråka , som satt och kurade nere vid bogserbåtssbryggan. Kolla som den burrat upp sig för att hålla värmen.

 

mats

Kategorier
Naturbilder

EFTERSOM JAG INTE FLUGIT IDAG……

blir det bara några vinterbilder. Bilderna tagna upp mot smålandsgränsen.

Där var det mindre snö än i metropolen Halmstad. Men det var kallt.

 

IMG_0068-1

Inte så där jättemycket snö i skogen. En före detta löväng vid gränsen mot Småland. Jag har bilder från exakt denna platsen en sommar för 6 år sen, då såg det inte ut så här. Då var det en löväng.

IMG_0064-1

Kalhygge, ser ut som gapet på en som inte varit hos tandläkaren . Bara stubbar.

IMG_0062-1

Vintern jämnar till konturerna i naturen.

IMG_0044

En mosse är en mosse även på vintern.

IMG_0035

Jag kommer inte på nån kommentar till bilden, men alla ser vad det är.

IMG_0027-1

Den här bilden blev inte vad den skulle. Meningen var att jag skulle plåta ett vildsvin i skogskanten, men han ville inte vara med på bild.

IMG_0017-4

Famlar trädet efter våren eller ? Jag tycker det ser lite knarrigt ut.

IMG_0070-1

 

En kulle med ett trotsigt träd.

 

Nedan är ytterligare några bilder. Tja, vinter är ju vinter, hur man än vänder det.

Lat är jag också, så allt är plåtat inifrån min bil.

 

Om jag tycker om svartvita bilder? Japp

Om jag tycker om motljus? Japp

  [nggallery id=54]

mats

Kategorier
Naturbilder Väder och vind

NÅGRA NATURBILDER, INTE I ELFTE TIMMEN PÅ ÅRETS SISTA DAG, MEN I DEN FJORTONDE.

 

Nyårsaftonens eftermiddag bjöd på vackert väder med minus 10-12 grader, molnfritt och solsken.

Jag körde ett ärende upp mot Simlångsdalen och stannade till och klämde några bilder med den gamla Powershoten.

Vinter och kyla kan  vara vackert på sitt, något avmätt reserverade sätt.

Här är några intryck i väntan på 2010.

IMG_0203

Det går att åka skridskor på Torvsjön trots 7 cm snö. Spåren efter skridskoåkaren i snön ser ut som någon, som inte kan bestämma sig, huruvida han ska till vänster eller höger.

 

IMG_0204

När solen står lågt på vintern, målas skuggorna med bred , flat pensel.

 

IMG_0201

Även den trindaste fotograf blir smal som en vidja fram emot kvällningen.

 

IMG_0151

En åker på vintern är ganska meningslös eller…?

 

IMG_0192

En av kullarna runt sjön, som blev snaggad av Gudrun, när hon friserade i våra skogar.

IMG_0185

Minus 12 grader.

IMG_0176

Torvsjön uppe vid Ön brukar vara det perfekta stället för skridskoåkning på naturis.

 

IMG_0162

Här väntar man bara att en tomte ska hoppa fram, eller nåt annat sagoväsen.

 

IMG_0157

Detta motivet kunde jag inte motstå. Om jag gillar motljus? Härligt.

IMG_0142

Iskristallerna har avsatt sig på grenarna och vinden har format de, så det ser ut som vingarna på isfjärilar sittande på strået..

IMG_0145

Först kom det underkylt regn och klädde grenarna med ett 10 mm tjockt islager.

Sen kom rimfrosten som strössel ovanpå.

IMG_0215

 

I fotspåren på en fotograf.

 

mats

Kategorier
Naturbilder Väder och vind

FRÖS NI OM NÄSAN?

Som en fanfar efter klimatmötet Köpenhamn  kom en riktig köldknäpp i den allmänna diskussionen om det som kallas den globala uppvärmningen.

I morse var det -13 C vid min väderstation, men eftersom vinden var svag och solen sken , var det härligt väder.

Jag var ute en sväng för att prova min trilskande bil och tog ett par bilder. Temperaturskillnaden mellan hav och land syns tydligt, då det ryker från sjön.

Östra Stranden kl 0845

 

IMG_0054

Värmen i vattnet skapar sjörök

 

IMG_0058

…men solen skiner, fast den är lågt över horisonten. Den 21/22 december är vi längst bort från solen i den ellips som jorden reser varje år, så sen vänder det och dagarna blir längre.

Håll ut!

 

IMG_0068

Förstår ni hur kråkorna kan sitta på de kalla stenarna barfota i minus 13 grader utan att frysa?  Fast de kanske har fleecesockar på sig?

 

När vi har fått lite kyla i södra Sverige innebär det att våra alper, Hallandsåsen, förbereds för skidsäsongen. Kolla länken till Vallåsens webkamera så ser ni var vår danska grannar upplever sina skidäventyr.

Länk Vallåsen webkamera:

http://www.vallasen.se/?id=1170&force_menu=1&lang=1

 

I eftermiddag blir det modellflyg på Höka självklart. Detta fina väder får man inte missa.

mats

Kategorier
Naturbilder

EN FÖRSMAK AV VINTER

 

Vi i södra Sverige är ju normalt sett förskonade från vita jular, eller om man så vill, vi saknar vita jular, så idag fanns det lite till var och en, då det kommit några cm av den vita varan.

Jag körde ut en sväng och det blev några bilder.

 

IMG_0221

En vy från min balkong på Beverly Hills. (aka Fyllinge)

 

IMG_0004

Inte är det direkt nån kö på taxibanan med modellflygare…

 

IMG_0018

Ett styck bokträd med lite vitt puder.

 

IMG_0025

Torvsjön, ett av mina favoritpromenadställen.

 

IMG_0028

En ensam vandrare på sin målmedvetna väg…

 

mats

Kategorier
Naturbilder Väder och vind

BLIXT OCH DUNDER OCH STÖRTREGN…

 

…………..det gillar jag skarpt.

Molnformationerna och naturens väldighet manifesteras i de kraftfulla cb-molnen och det som kommer ur dem.

Jag tyckte lite bilder på åskmoln passade bra innan inlägget om deras kungliga högheters stundande bröllopsarrangemang…………se det som en symbolisk salut kanske?

 

 

Recovered_JPEG Digital Camera_1299

Här kommer ett kraftfullt åskmoln inrullande från Kattegatt. Framför molnet förekommer riktigt kalla fallvindar från högt uppe i molnet.

Det medför, att vi får stora temperaturkontraster under och framför molnet, som gör att luften blir väldigt labilt skiktad.

Det vill säga att temperaturen avtar snabbt med höjden, vilket medför kraftiga vertikala luftrörelser och som du ser på bilden ,finns det nybildade Cumulusmoln framför fronten, som är ett resultat av denna labila skiktning.

 

 

molnfoto (13)

Ibland när det kommer riktigt stora celler, är det så man kan tro domedagen kommer…….

 

molnfoto (15)

Här ser du ett cb över  Åled-Oskarström. Städet har haft väldigt brått att utvecklas, så i stället för det vanliga utseendet har städet fått punkig spretande frisyr

 

molnfoto (7)

Här är en bild på föregående moln, tror jag, efter att det laddat ur sin energi och vatten och nu håller det på att falla ihop, för det bästa är taget.

Ungefär som hos oss äldre modell- och skärmflygare…….

meteorologi (74)

Mysterium nummer 1. Vad är detta?

 

Meteorologi (77)

Mysterium 2. Hur har det blivit så här?

Den rätta förklaringen ger en glass till sommaren i belöning.

 

mats

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

UPPLEVA NATUREN OCH SE KONTRASTER

 

Som jag skrivit förut är stranden vid Tönnersa, som ju ligger mellan Båstad och Halmstad vid Laholmsbuktens båge, ett av mina favoritställen, när jag vill ladda mina batterier och koppla av under en promenad.

På tal om Laholmsbukten, så är ju namnet helt galet egentligen. På  1000-talet hette det, som nu kallas Laholmsbukten,  Lovfa Fjourdir.

Det är fornnordiska och betyder som alla förstår Lova Fjord. Alltså en fjord där fartygen lovad upp efter passagen av Kullen-Hovs Hallar. Namnet är belagt redan på 1000-talet då det omnämndes i samband med det stora sjöslag, som stod här.

Slaget vid Nissan, som slaget hette var ett sjöslag med flera hundra vikingaskepp vid Nissans mynning 1062. Den norske kungen Harald Hårdråde besegrade den danske kungen Sven Estridsen.

Tänk om man haft ett tv-team där då? Ja jag vet tanken är befängd, men försök förstå, hur det sett ut, när alla dessa fartyg och dess krigare försökte ta kål på varandra med de vapen man hade då. Troligtvis ingen vacker syn.

Häromdagen var jag ute och gick min vanliga runda där och min gamla Canon ligger ju alltid i fickan, så jag knäppte en massa bilder, utan att veta , vad jag skulle ha de till.

Men varje gång jag strosar här, ser jag alltid något nytt. Det är ju så med naturen ,att det sker ständiga förändringar med hänsyn taget till årstider, tillfälliga väderomslag och annan påverkan. Resultatet av dessa faktorer blir en omdaning av det man ser, varför inget är statiskt utan allt ändras och anpassas.

En promenad här är att rekommendera, om du vill ha lite motion och komma hem vederkvickt.

Här är några bilder, håll till godo!

 

PICT6148-1

När jag var på väg till stranden, ganska tidigt på dagen, kunde jag inte motstå frestelsen, jag var tvungen att ta några bilder, i det mjuka ljuset, av den sydhalländska jordbruksbygden.

 

PICT6599-1

Nere vid Lagaoset höll som vanligt brädseglarna på med sina kites. Det går väldigt fort, när vinden blåser hårt. Men segla i december……nja, jag håller mig på land.

 

PICT6191-1

Om hög- och lågtrycken är placerade på rätt sätt, höjs havets nivå avsevärt och i kombination med hårda väst- och sydvästvindar äter sig havet oförtröttligt och envetet in i kustens sanddyner.

En företeelse som alltid pågått och som inte har med, vad som kallas, den globala uppvärmningen att göra.

 

PICT6186-2

När man ser  havet och skyn, ser man kontrasten.

Havet är snabbare i rörelserna, mindre förutsägbart. I skyn drar molnen förbi enligt uppgjorda planer, ser det ut som för betraktaren.

Havets rörelser här skapar en känsla av att, det har bråttom!

 

 

PICT6172-1

Då vattnet från Lagan strömmar ut i Kattegatt och möter vågorna från väst, bildas av de båda vattensystemen vid kollisionen speciella vågor, som snabbt rider upp, toppas och faller ihop. I Honkongs hamn finns samma typ av vågor och de har givit namnet åt dessa, Hongkongsjö.

 

 

PICT6169-1

Högtrycket pressar ner vattenytan så vattnet drar sig tillbaka från strandkanten. Det ser ut som en kvinna som aningen blygt drar upp sin långa kjol en liten bit……..

PICT6167-2

En snäcka som har sin fulländade form tack vare dess förmåga att anpassa sig efter evolutionen. Det skulle vara intressant att skriva funktionen f(x) för de båda skalhalvorna……tål att begrunda.

 

PICT6157-1

Känner ni kontrasten mellan himmel och hav?

 

PICT6009

Området mellan stranden och strandskogen är sanddyner planterade med växter som ska binda materialet och förhindra strandflykten. Strandflykten som var ett stort problem på vår kust redan under 13- 1400-talet.

Jag läste en gammal bok om problemet och en av orsakerna till sandflykten, förutom nerhuggning av strandnära skog, var att man lät kreaturen beta strandängarna och att man körde bort ilandfluten tång för att kunna gödsla med den. Tången band ju sanden.

Nu har man i naturreservatet börjat göra tvärtom. Man banar av växtligheten för att återskapa den biotop, där fanns förut. Bland annat hjälper det fältpiplärkan att klara sin häckningar. Så ser ni maskiner som kör i området är det för att återskapa det som varit.

Så är cirkeln sluten igen.

 

PICT6007

Jag skulle vilja se den konstfackselev, som kan skapa ovanstående skulptur….En ilandfluten stubbe kan verkligen få ens fantasi i blomning. Undrar var den kom ifrån och hur lång tid det tagit att forma dess utseende?

 

PICT6005

Skalen efter döda snäckor samlas i drivor, som torra löv bakom ett staket efter hård vind,vid strandkanten .

När jag var liten, samlade jag snäckskal till min morfar, som skulle ha det till sina höns. Jag förstod då aldrig, vad hönorna skulle ha snäckskal till, men det var ju för att ge hönsen kalktillskott, så skalen på äggen blev starka.

 

PICT6004

Denna dan fanns det inga vare sig skärm- eller modellflygare på hanget.

Men grå- och havstrutarna briljerade i luften under deras akrobatik för att plocka godsaker i vattenbrynet.

 

IMG_0037-5

Den är inte stor i min bild, men det är en fiskgjuse.

Osprey heter den på engelska och alla som är intresserade av flyg vet, att amerikanarna har ett flygplan med två stora rotorer på vingarna, som i sin tur kan tiltas, så den kan starta och landa som en helikopter, men väl uppe i luften flyger som ett vanligt turbopropplan och det planet heter Osprey också.

Fiskgjusen ser man ofta här, när den patruller det grunda vattnet på jakt efter föda.

 

 

PICT6201-2

På hemvägen återigen promenaden genom trollskogen. Här är det inte samma dynamik som när man går längs stranden. Det passar perfekt, för här kan man samla ihop tankar och upplevelser efter promenaden.

 

mats

 

Kategorier
Naturbilder

EN AV MINA FAVORITPROMENADVÄGAR….

…är från parkeringen vid Tönnersa Strand ner till havet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

IMG_0090

 

 

Sen följer man stranden ca 3 km till Lagaoset, som ju alla vet
är Lagans mynning i havet. Där tar man till vänster och går vägen,
som löper parallellt med stranden fast inne i skogen ca 300 m.

När man går längs stranden, ser man alltid något, som är värt
att fotografera eller begrunda.
Inne i skogen möter du ju en helt annan miljö och biotop.
När du promenerar genom skogen, hör du havet och det låter
som ett passerande tåg som är oändligt långt.
Hela sträckan man strövar är ca 7 km.

Har ni aldrig varit där, det är värt ett besök.

Det blev några bilder oxå.

 

 

 

 

 

 

IMG_0093

Just där skogen tar vid ,växer ofta av vinden hårt tuktade björkar,
som aldrig får chansen att utvecklas, som vi är vana att se de i inlandet.
Här pinar blåsten träden och de anpassar sig så gott det går genom att inte bli för höga.

IMG_0077Av någon för mig outgrundlig anledning har någon slängt
8 säckar champinjoner vid parkeringen.
Verkar för mig totalt meningslöst.

IMG_0062

Strandskogen ser ut som en tavla av John Bauer.
(Googla John Bauer så förstår du)

IMG_0053Redan nu i november är knopparna stora  på Rhododendronbuskarna.
Vad en sådan buske gör här mitt ute i ingenting, vet jag inte,
men troligtvis en kvarleva av en för länge sen försvunnen sommarstuga.

IMG_0055En väg som tycks dragen med linjal.. Det är som en paradox i linearitet
bland allt det skenbart slumpmässiga i växtligheten.

IMG_0027En ensam kiteåkare vid Lagaoset. Fast det blåste för lite sa han. Jaha, hålla till i Kattegatt nu….Brrrrr

IMG_0022Ett ilandflutet träd med krona och allt. Undrar var det kommer ifrån
och hur har det kunnat komma så långt upp?
Trädet dekorerat med gamla joggingskor i grenarna.

IMG_0021En snäckas skal som balanserar på toppen av sitt vindskapade sandtorn.

IMG_0018

En ilandfluten stock med 4 stora spikar eller naglar islagna, så de bildar ett kryss.
Min fundering genast var ju: Varför och till vad?
Fast efter lite fundering undrar jag om det inte är en naturlig del av trädet?

IMG_0010

En vilsekommen ? fältpiplärka trippade jämte mig en lång sträcka
på sina ängsliga ben, tittande på mig precis som om den ville fråga :
Var är mina fältpiplärkekompisar och vartåt ligger söder?
Jag har inget tele på kamerna, därför blev hon lite liten.

IMG_0001

Havet eroderar kanten vid dynerna vid hård vind och lågt lufttryck.

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder Skärmflygeri Väder och vind

VAD STYR VÅRT VÄDER DEL 4

 

I detta avsnittet ska jag presentera begreppen

turbulens,  bergvindar, dalvindar,

anabatiska och katabatiska vindar.

 

 

Turbulens är enkelt uttryckt virvlar i en luftmassa. Turbulensen kan
vara stationär eller rörlig. Vidare kan turbulensen vara  likformad och
den kan vara helt slumpmässig.

Stationär turbulens, alltså turbulens man med säkerhet vet finns,
om vissa betingelser är uppfyllda är till exempel bakom ett större hinder.

 Flyger du som vi gör nära havet och vi med stor sannolikhet har
västliga och sydvästliga vindar, då kan du räkna med att du har
turbulens bakom björkdungen på andra sidan järnvägen.

Denna turbulens fortsätter sen i mindre virvlar på vår sida av järnvägen.
Samma stationära turbulens har du vid ett hang till exempel vid
Hovs Hallar eller vid dynkanten på Tönnersa Badstrand.

Där bildas en kantrotor som roterar medsols. Flyger du bakom kanten,
är det stor risk,  du fastnar i rotorn och åker i backen.

Vid Hovs Hallar är kant- eller topprotorn väldigt stark, vilket man
märker, om man flyger igenom den.

Det hörs ofta ett dunsaktigt ljud och modellen kastas iväg ett par
meter mycket okontrollerat.

Har vi en stationär rotor orsakar den i sin tur mindre rotorer efter hindret,
så länge som energin i turbulensen räcker till. Det är alltså inte så,
att det finns en rotor punkt slut och sen en fin laminär vind.

Efter exempelvis topprotorn uppstår mindre rotorer och turbulens
i ett vad gäller styrkan och storleken logaritmiskt mönster.

Hur vet jag, det att det är så?  Jo genom 37 års hangflygning
har det givit erfarenhet, så jag kan påstå det!

Ni känner ju säkert till historien om fjärilen i Amazonas, som genom
sina vingslag förändrade vädret på norra halvklotet.

Det är samma sak med turbulensen. Allt är beroende av allt
inom meteorologin.

 Turbulens orsakar turbulens. Till skillnad mot den relativt
stationära turbulensen vid en plats med samma vindstyrka
och stationära hinder är den , som jag kallar dynamiska turbulensen,
ett resultat av småturbulenser, orsakade av vindskift, småhinder
och temperaturskillnader.

Slutkläm:

Turbulens vid ett hinder vid en kust med jämna laminära frontala
vindar kan man förutsätta finns. Den har i stort sett samma
karaktär alltid om betingelserna är likformiga.

Dynamisk turbulens uppträder mera slumpmässigt och orsakas
av flera oberoende faktorer och är svår att förutsäga utbredning
och styrka på.

När vinden blåser från Kattegatt in mot ett hinder exempelvis
Hovs Hallar är vinden laminär. Det vill säga den är jämn,
parallell  utan virvlar.

Laminat=flera lager parallellt.

 Det är den absolut bästa vinden för flygaktivitet på alla sätt, nästan.

Vinden på vårt fält är, om den kommer från havet, laminär
om man kommer upp en bit. Närmast marken är den turbulent
just i gränsskiktet, men upp x antal meter blir den laminär.
Det märker ni, när ni startar och det blåser.

Första 25 metrarna upp hoppar och galopperar planet,
men sen lugnar allt ner sig. Turbulensen möter du ju sen igen
, då du ska landa.

Jag är övertygad om, att turbulens bakom häcken mot
Trönnninge, turbulens bakom alarna vid vägen och turbulens
bakom järnvägen är orsak till flera haverier.

Långt fler haverier än med så kallad radiostörning.

Därför:

Om var och en av oss sågar ner två träd om året, vore
turbulensproblemet borta på 4 år……..

Här kommer lite princip skisser på olika turbulenser
och hur de uppstår.

För ingen ska undra, bilderna hittade jag på nätet.

 

bild (5)

Här är ett mjukt hinder med anblåsande laminär (parallell) luft.
Luften förbliver laminär även efter passage av toppen om det
inte finns en dal bakom toppen. Detta är ju det idealiska hangflygningscenariot.

 

bild (6)

Här är ett annat exempel. Sluttningen är lite brantare med en knick
just i kanten. En liten topprotor bildas.

Man kan jämför detta exempel med en vinge, som man flyger
nästan överstegrad, alltså med för mycket anfallsvinkel.
Där uppstår också virvlar på ovansidan och lyftkraften kommer
att försvinna om anfallsvinkel ökas ännu mer. Luften kan inte
strömma laminärt längre då.

 

 

bild (7)

Detta är ett exempel, som kunde vara taget från Hovs Hallar.
En brant vägg som skapar förutsättning för en frontrotor.

 Den uppstår då luften har svårt att ”hitta upp” för kanten.
Det bildas en rotor och framför den strömmar luften uppåt
mot kanten på ett mera laminärt sätt. Denna uppströmmande
luft underhåller och tillför energi till frontrotorn.

Jag flög in i en sådan med skärmen på Hovs Hallar och det
medförde ett omedelbart kraftigt inslag i min skärm.
Det vill säga att framkanten veks in och skärmen slutade flyga.

Jag åkte mot moder jord, men tack vare skärmens goda egenskaper,
slog den ut efter 30-40 meter så jag kunde landa säkert. Puhhh!

bild (8)

Är läsidan på ett hinder mjuk och fin blir även läluften laminär.
Det är ju enkelt att förstå.

bild (9)

Men har man en knick i lä eller ett tillräckligt stort hinder
uppstår en lärotor. Denna rotor kan vara mycket kraftig.
På Hovs Hallar är den så kraftig, när det blåser 5 m/sek
och uppåt, att det kräver sin man att landa en högvärdig
modell utan skador.Kommer du in i rotorn, vilket du gör,
när du ska landa, då gäller det att använda alla roder på rätt sätt.

 

 

 

bild (11)

När termikblåsor släpper, uppstår som ni ser turbulens.
Varm och kall luft slåss och turbulens uppstår
Det märker man, när man segelflyger, att innan man
kommit in i blåsan är det ”kyttigt”. Inget stort problem
men det finns där.

Nu kommer det lite om hur vindarna blåser in och ur
en dal och upp och nerför bergssidor.

 

bild (17)

På dagen skiner solen på bergssidorna och marken.
Bergssidorna står vinklade, ena sidan, mot solen och
kan ta upp mer energi. Luften värms upp ovanför
bergssidan och stiger. Denna luft ska ersättas och
det sker genom att svalare luft utanför dalen sugs in.
Det fungerar som en pump likt sjöbrisen.

IMG_0033

På natten strömmar luften över kanten och glider nerför berget.
Och strömmar sen ut ur dalen

IMG_0034

Så här strömmar luften på dagen. Uppför bergssidorna.
Ett exempel på detta fenomen nära oss är Sinarpsdalen
nere vid Båstad. Ni vet säkert var den ligger. In till vänster
när man kommit in i Båstad går den riktning Grevie.
Jag har flugit där hundratals timmar och varit förundrad
över det fina lyftet. Det är som en fläkt, som hela tiden
producerar stigande luft.

IMG_0035

På natten när utstrålningen är stark svalnar luften
och rinner nerför bergssidorna. Denna nedåtströmning
kan i alpområdet vara mycket stark.

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder Skärmflygeri Väder och vind

VAD STYR VÅRT VÄDER DEL 3

 

I detta avsnittet behandlar jag två saker.

Dels vindskjuvning och dels sjö/landbris.

 

Vindskjuvning innebär, att vindens riktning ändras markant med ökande höjd.
Speciellt märks detta på kvällen. När man till exempel vinschar upp sig i skärmen
,märks det tydligt, hur vinden vrider, ju högre du kommer.

Detta var ett fenomen, jag aldrig tidigare erfarit, men som skärmflygare märker
man det. För oss som flyger modeller, har det marginell betydelse, men det är ju
alltid bra att veta , varför vinden vrider sig med ökande höjd.

Ju högre upp man kommer, desto mer blåser det. Att det blåser mer på höjd,
har att göra med att vinden där inte bromsas av friktionen mot havs- eller markytan.

Om man studerar vackertvädersmolnen på sommaren, kan man märka,
att molnen rör sig i annan riktning och fortare, än vad vinden gör vid markytan.

Vi som bor på norra halvklotet får en vridning åt höger på högre höjd.

bild (13)

Varför vinden vrider? Jordens rotation påverkar vridningen och vidare luftens
viskositet och ”vidhäftningsförmåga” mot underliggande terräng. Corlioseffekten
påverkar också vridningen.

 Vindskjuvningen är mycket märkbar, när man vinschar skärm, som jag beskrev ovan.
Vindskjuvning är också, i extrema fall, en orsak till flygplanshaverier.
Vindskjuvningen kan också manifesteras som microburst, som är en mycket
kraftig förändring av vindens styrka och riktning.

 

 SLUTKLÄM OM VINDSKJUVNING

Vindskjuvning, eller på engelska, windshear är en relativt lokalt
belägen markant ändring av vindens riktning och styrka.

SJÖBRIS-LANDBRIS

Vi som bor vid kusten känner säkert till begreppet Sjöbris och Landbris
. Men varför detta fenomen uppstår, är det väl inte så många, som vet.

Det är enkelt att förstå. Vi tar Hökafältet och dess omgivningar.
Här har vi mörkare mark med mycket åker. Västerut har vi havet.
När du kommer ner till Höka på morgonen klockan 8, blåser det för det
mesta svagt. Vinden är oftast ostlig, alltså det blåser ut mot havet.
Efter hand som dagen går, vrider vinden, för att plötsligt, som att trycka
på en knapp, slå över till väst eller sydväst. Vad är det som sker?

På dagen lyser solen över hav och land. Vår mark runt fältet är mörk,
vilket betyder, att den absorberar värmen från solen, vilket skiljer sig
från havet, som reflekterar bort stor del av värmen.

Vi får en temperaturskillnad mellan hav och land, som när den är tillräckligt
stor kommer att dra igång sjöbrisen. När marken är tillräckligt varm,
kommer det att släppa termikblåsor (Bubblor med varm luft)som stiger)
och om betingelserna är de rätta kommer de att  kondenserar sin fuktighet
och bilda de vita sommarmolnen.

När termiken kommit igång ordentligt över land och mycket varm luft stigit,
då måste denna varma luften ersättas med ny luft och den luften sugs in från havet.

När den svalare luften kommer in över land, värms den sakta upp och
släpper till slut taget om marken och stiger. Ny sval luft sugs in osv.

När man ser in över land och det finns mycket vackertvädersmoln,
är det en indikator, att det kommer att bli, om inte det redan är, sjöbris.

Sjöbrisen är jämn och kan bli stark. Upp till 12 m/sek är inte ovanligt.
När solen sjunker och strålar i lägre vinkel mot jordytan, minskar uppvärmningen
och så småningom kommer brisen att avstanna. Vi har då ett läge där
temperaturskillnaden mellan mark och hav är 0. Alltså finns det inga vertikala
eller horisontella rörelser i luften nu.

Längre fram på kvällen, eller efter midnatt, när temperaturen över land har
sjunkit kraftig, vilket den gör, om det är klart väder, för då kan värmen stråla
rakt ut utan att bromsas eller återreflekteras av några moln, då kan det börja
blåsa så att säga tvärtemot.

Varför det? Jo, nu är havet varmare än land och luften över havet värms upp
och stiger. I enlighet med resonemanget innan, ska den luft som stiger
ersättas och det gör den med sval luft som ligger över land. Sen kör det på
tills solen går upp och cykeln påbörjas på nytt.

Man kan säga att sjöbrisen är en effektiv pump som vänder riktning morgon och kväll.

Det värsta med sjöbrisen är, att den omöjliggör termikflygning på Höka
efter klockan 1200 ,om den är igång.

Är sjöbrisen halvstark, kan man dra upp sin modell till 300 m och där få
anslutning till den stigande luften. Som ni vet sen tidigare i redogörelsen
om fronterna, glider den kallare luften in under den varmare. I den kalla
luften finns det således inga vertikala rörelser,

Sjöbrisen hos oss når ca 15 km in i landet. Om ni studerar skyarna en
sommardag med fint väder, ser ni att himmeln över Laholmsbukten och
en bit in i landet är absolut molnfri. Däremot 20 km in i landet är det fullt
med cumulusmoln som indikerar termik.

Detta är dilemmat för segelflygare!

 

IMG_0029

Principbild hur sjöbrisen fungerar på dagen på Höka.
Landet varmare än havet. Temperaturskillnad vilket
möjliggör sjöbrisen

IMG_0030

…och så här se det ut på kvällen/natten. Havet varmare än land
och temperaturskillnaden drar igång pumpen. När jag var i
Spanien och flög skärm var sjöbrisen som en klocka.
Det kunde blåsa ut över havet med 10 m/sek fram till klockan 1000,
sen var det som att trycka på en knapp, så blåste det 10 m/sek från havet.

 

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

FRÅN MITT BILDARKIV

Jag la upp lite bilder, som omfattar hela året, från området runt Torvsjön.

Där är vacker natur, även om min kamera och framför allt fotografen, inte kan göra det rättvisa.

 

 

PICT0138

Vårbild

Recovered_JPEG Digital Camera_29

Början av juni. All grönska späd och ljust grön.

PICT0338

Höstmorgon med frost i gräset.

extra bild

Två vandrare i  morgondimman.

 

mats

 

 

[nggallery id=33]

Kategorier
Naturbilder

NATUREN, ALLTID HÄNDER DET NÅGOT OVÄNTAT

 

Det är tyst, det är vackert med fina höstfärger när jag promenerar. Trots regnet blir det en positiv upplevelse. Jag hade turen att se en dovhjortskidde, cirka 5 månader gammal, som var ganska orädd för mig. Bilderna tog jag med en vanlig kompaktkamera utan något extra.

Tyst och orörlig som en död mus satt jag och studerade kidden och då såg man verkligen ,hur vaksamma dessa djur är. Den tog en tugga, tuggade och reste huvudet och kollade terrängen runt sig. Hela tiden på alerten.

Vidare såg jag hur sparsmakad detta djur var, på vad den åt. Den gick inte fram som en slåttermaskin i naturen, utan den tog lite här och lite där. Dessa djur gör så, för deras matsmältningsystem kräver en väl sammansatt kost.

Promenaden runt Torvsjön är alltid spännande ur fotosynpunkt. Man hittar nya motiv varje gång, för det är alltid något som ändrar sig.

Årstiderna naturligtvis och ljuset skiftar hela tiden. Om det blåser mycket eller om det är vindstilla. Lukten i skogen förändrar sig varje dag. Vi vet hur en granskog luktar i sommarhettan och hur en blöt mossmark luktar om hösten. Fast plåta lukter…njae.

Hela tiden finns det dynamik i naturen. Håll koll på det och plåta!

Egentligen var jag på promenad runt sjön för att se på den ö som Leif M hade upptäckt…….

Jo jag hittade den och jag skrev till  Leif ,att jag sätter en skylt på den, som säger att denna ö upptäcktes av honom 2009………..

Efter en promenad kom jag att tänka på, att jag skulle kunna köra och kolla ett av mina trattkantarellställen, för trattkantareller rätt tillredda smakar synnerligen delikat.

Således iväg i regnet och efter tråcklande på småvägar närmade jag mig mitt svamprevir på Sveaskogs mark.

Vad hittar jag jämte vägen?

Ja, se på bilderna. Det är antagligen samma polska svin, som slängt skräp på flera andra ställe i Sveaskogs marker. Det som var slängt var försett med polsk text. Dessutom en ovanlig typ av sopsäckar. Det var samma säckar på de andra tre ställena.

Den här gången har jag en aning om var patrasket bor. Så jag ska gör allt, för att fylet får stå för sina svinerier!

Svampar? Fanns nästan inga. Här hade varit riktiga svin av modellen med långa betar och svarta borst i pälsen och bökat totalt rent.

Fast det är klart, det må vara dessa svinen förlåtet, men de andra svinen, jag hoppas de får stå till svars!

Så en dag i naturen bjuder på mycket. Skönhetsupplevelser, årstidsväxling, lukter, knipor i Torvsjön, svampplockning och två sorters svin.

 

IMG_0069

Ser ni baggen med de avsågade hornen?

 

IMG_0014

Jag säger inte vad det blir fin smak på……………………..

 

 

IMG_0002

Hon var inte stor.

 IMG_0008

Här har de polska svinen slängt sitt skräp, eller har de brunstat? Ja, det kanske ser ut så då.

Men då tycker jag de ska stanna i Polen under brunsten!!!

 IMG_0060

Denna okända ö i Torvsjön upptäcktes av Leif 2009. Jag vet inte om han har territoriella krav på den????

 

 

IMG_0062

 Här är en annan ö, vad ska vi döpa den till?

 

mats

 

 

Galleri här under med de bilder som inte åkte upp. Klicka på första bilden och sen på framåt pilen. Vill du gå tillbaka, klicka på den bild du har framme, så kommer du tillbaka.

Lite dubletter i galleriet men w t h?

[nggallery id=32]

Kategorier
Naturbilder Väder och vind

VAD STYR VÅRT VÄDER ? DEL 2

Något som ofta nämns i väderrapporterna och

som påverkar vårt väder i allra högsta grad,

är begreppet fronter.

 

 

PICT2021En Gustfront drar in över Halmstad i augusti.

 

 

 

 

Vi nöjer oss med att beskriva de två vanligaste:

Kallfronten och Varmfronten. 

Vi börjar med varmfronten.  Det är så med luftmassor,
att de vill inte gärna blanda sig med varandra, om de
har olika temperatur. Det medför att det blir ganska
hårt skurna gränser mellan de två luftmassorna.

När en sådan ”kollision” mellan luftmassor med olika
temperatur inträffar, uppstår det en front.

Dessa fronter är inte stillaliggande utan rör sig och
är det då så att varm luft trycker bort kall, då kallar
man det en varmfront. Varmfronter bildas ofta  runt
Skandinavien därför här kolliderar polarluft med varmare
luft söderifrån.
Om det är bra fart på den varma luften, kan den slå
in en bubla i den kalla och då är det början på ett lågtryck.
När varmfronten närmar sig har den varmare luften
glidit upp ovanför den kallare luften och det bildas,
av olika orsaker, utbrett regn från Stratusmoln.

 Lätt att komma ihåg:Stratus-Strila. Vi brukar kalla
detta utbredda regn från varmfronten/lågtrycket för
dagsregn för det är allmänt och utbrett.

Varmfronterna kommer ofta från sydväst och man
märker när fronten kommit in förutom regn också
att temperaturen stiger markant. När varmfronten
passerat vrider vinden ofta till sydväst.

Efter en varmfront, kan man ofta förvänta en kallfront.

 

bild (2)

Här är en principskiss av en annalkande varmfront från vänster.
Ni ser hur den glider upp ovanpå den kalla luften och hur det i varmfrontens släptåg
bildas utbredda stratusmoln med regn, det är det markerade området längst till vänster.

 

varmfront från tv2

Här ser ni på en väderkarta hur det markeras. En varmfront har runda former
och en kallfront spetsiga. Dessutom är varmfronten röd och kallfronten blå.
Som som ni ser har varmfronten ett lågtryck med sig i släptåg och det blir
regnigt och ostadigt.
Ibland rör sig en varmfront så snabbt, att den hämtar in
den kalla luften hel toch hållet.
Det blir som två pannkakor. Det kallas ocklusionsfront. Ni kan se symbolen
på kartan. Varannan tagg och varannan båge, samt att rött och blått är blandat
till en violett färg.
Hur många gånger har man inte hört väderrapporten på
radion börja med: ”Ett lågtryck över Engelska Kanalen och Brittiska öarna
rör sig åt nordost och når med sitt regn Sverige….”

extra bild (21)

Här kommer varmfronten med sitt molnsystem som en baskermössa över hamnen och Laholmsbukten. 

bild (3)

Kallfrontens uppbyggnad ser ut som ovan. Den kalla
luftmassan sniker sig under den varma, som åker i
höjden och det bildas åskmoln Cb. Mellan åskmolnen
bildas det också Cumulusmoln (vackert vädersmoln)

I samband med åska kan det bli lokalt stora nederbördsmängder.

När kallfronten kommer med sin relativt kalla luft, kommer
den att skjuta upp den varma luften i höjden och glida in
under varmluften. Detta händer ofta i augusti-september hos
oss.  Man märker kallfronten just genom att det blir
kallare och ofta vrider vinden mot väst-nordväst.

 När den kalla luften tvingar upp varmluften blir skiktningen
labil, det vill säga luften far uppåt fort. I stället för att det
bildas vackra sommarmoln, får vi åskmoln eller Cb.
Dessa moln kan nå höjder på 10000 m och utvecklar
enorma energier dels som åskväder och dels som vertikala
rörelser i luften.
Upp- och nersvep enkelt uttryckt.

Regn vid en kallfront är ofta häftiga åskskurar och spridda
vanliga skurar.
Efter kallfrontens passge kan en högtrycksrygg växa in
och ge soligt väder och nordliga vindar.

Kallfronten ger ofta mycket mera dramatiska följder som
blixt och dunder och skyfall. Varmfronten är ju mera mjäkig
med utdraget segt regnande, molnigt och grått.

varmfron 2 tv2

Här är en annan skiss på rörelserna i luften vid en kallfront.
Rött är varmt och blått är kallt
 

kallfront tv2

 

När det blir riktig fart på det uppstår ovanstående situation.
Mycket kraftiga vertikala rörelser i luften. I molnet kraftiga
uppvindar och utanför kraftiga nedsvep med kall luft.

Trafikpiloter drabbas ju av något som heter windshear
och det är kombinerad horisontell och vertikal vind,
som kan tvinga ner ett landande flygplan.

Det finns också nåt som heter microburst .

 275px-Microburstnasa

 Här är principen för en Microburst under ett Cb. Det är som
om man slår botten ur en spann. Mycket kraftiga fallvindar,
som lätt kan få ett flygplan att komma ur kontroll. Med hjälp
av dopplerradar på flygplatserna kan man se microburstar och
varna piloter.

cb-moln

Ovanstående bild förklarar lite mer ingående hur maskineriet
i ett Cb fungerar. Vanligt förekommande vid stora Cb-moln
är tromber, eller kalla det twisters eller hurricanes eller tornadoes.
Det beror på styrkan. De senaste åren med varmare havsvatten,
som kan tillföra energi har tromberna hos oss
blivit allmännare och kraftigare. I slutet av sommaren i
augusti september när kallfronterna kommer rullande är det
ett vanligt fenomen hos oss på västkusten.

I år har jag säkert sett ett tiotal tromber, varav en mycket
kraftig som jag ”körde ikapp” två mil från stan. Mycket
imponerande och naturligtvis hade jag ingen kamera med….

 

Recovered_JPEG Digital Camera_858

Ett åskmoln under utveckling över Kattegatt. Man kan se en antydan till ”Städ”
längst upp. Hur högt detta molnet är? Jag tror minst 8000 meter. 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder Skärmflygeri Väder och vind

VAD STYR VÅRT VÄDER ? DEL 1

Har man inget att prata om,

kan man ju alltid diskutera vädret.

 

 

I09-15-circulation2

På bilden ovan kan ni se karaktären på cirkulation av luft och
vad som utmärker zonerna.

För att förstå vad som bestämmer vårt väder måste vi se på
ett par grundläggande begrepp. Det första är vilka luftmassor
det finns på vårt klot. Börjar vi norr vid polen och går söderut
finner vi följande luftmassor:

Arktikluft-Polarluft-Tropikluft-Ekvatorialluft-tropikluft-polarluft-Antarktikluft.

 

Ni ser att vi har i princip 7 zoner med luftmassor.
Gränserna mellan luftmassorna är naturligtvis inte statiska
utan det finns alltid dynamik i vädret. Inom luftmassorna delas
dessa upp i kontinenttala massor och maritima massor. Alltså man
skiljer på polarluften över Nordsjön och polarluften över land.

Vi bor i polarluft. Varför det är så här, är ett resultat av solens
instrålningsvinkel mot jorden. Ja, ni vet ju att vid ekvatorn står
solen i zenit, det vill säga rakt upp kl 1200 på dagen.
Nu under den kalla årstiden på Höka står solen kl 1200 relativt
sett lågt över horisonten, vilket ju är orsaken till att vi inte kan
gå i badbyxor på fältet i november, för det är ju för kallt,
då solens instrålningsvinkel är ganska låg och därmed blir
det mindre energi som tillförs.

Mellan dessa olika luftmassor där händer det saker.
Temperaturskillnaderna, jordens rotation från , orsakar
tryckförändringar i luftmassorna, vilket ger upphov till vindar.

 

I09-15-circulation1

Ovan beskrivs huvudströmningen av luft på vårt klot.

En vindtyp som har stor påverkan på vårt klimat på fältet är jetströmmarna.
Jetströmmen är en kraftig vind som bildas i gränsskiktet mellan olika
tempererade luftmassor. Jetströmmen kan blåsa med upp till
350 km/timmen alltid från väster mot öster. Ni vet ju, att det går i
regel fortare att flyga från USA till Europa än tvärtom.
Det är just det faktum, att man utnyttjar jetströmmen.
Steve Fosset, ballongflygaren utnyttjade jetströmmarna,
när han skulle flyga runt jorden i en ballong.

Jetströmmen är inte som ett rakt band runt jorden,
utan den har en pulserande, oscillerande form som är dynamisk.

När vi har normalt väder, om det nu finns väder som är normalt,
då finns jetströmmen på vissa platser. Men om jetströmmen
flyttar på sig på grund av statiska förhållanden med trycken,
då kan det medföra, att vi får till exempel extremt regnigt eller
väldigt torrt.

Enkelt uttryck kan vi säga, att lågtryckens centrum följer
jetströmmen och därmed bestämmer jetströmmen i stort
om det ska regna mycket eller lite.

 

I09-15-jetstream

 

Jetström över Nordamerika.

Som ni vet finns det högtryck och lågtryck. Sammanhangen
inom meteorologin är oerhört komplexa, vilket vi lämnar
därhän i denna text.

Vad vi enkelt konstaterar, är att på norra halvklotet där vi bor,
roterar högtrycken medsols och lågtrycken motsols.
Kolla på tv-kartan så ser ni.

Orsaken att trycken roterar som de gör är jordens rotation
och Corioliseffekten bland annat. Coriolioseffekten?
Coriolis upptäckte att en linjär rörelse avböjdes  på grund
av jordens rotation.

bild

Principbild på strömningen i ett högtryck och lågtryck
på norra halvklotet. På södra är det tvärtom.

 

Om ni tittar på en väderkarta, ser ni ,att man i ett lågtryck eller högtryck
ritar ut ISOBARER, En isobar är en linje som anger var lufttrycket
är lika stort. Iso=Lika.

Om isobarerna ligger tätt, anger det att vi här kan förvänta kraftig vind.
Ligger isobarerna glest är det måttliga vindar.

Som jag skrev innan, är det ju skillnaden i tryck som anger vindens
styrka. Ett kraftigt högtryck över Centraleuropa  och ett lågtryck
som rör sig från Island österut ,det bäddar för mycket hårt väder.

Eftersom ett högtryck i Centraleuropa pumpar upp varm luft från
Atlanten medsols, kommer denna luft att möta kall luft från norr,
som lågtrycket motsols pumpar ner.Ni vet kallt och varmt,
då händer det saker och man får mycket kraftiga vindar av de
båda trycksystemen.

Om du vet ,att vi har ett lågtrycksläge och du står med ryggen
mot vinden,  då har du lågtryckets centrum till vänster.
Kan vara bra att veta.

Liten sammanfattning: Det som påverkar vårt väder är:

temperaturskillnader-tryckskillnader-solens höjd över
horisonten-hav eller land.

Fortsättning följer.

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

FAVORITPLATS

En plats som inte är speciellt besökt är naturskyddsområdet Ön 13 km öster om Halmstad.

Området ligger runt sjön Torvsjön och är mycket vackert, speciellt under hösten.

Man kan gå bekvämt på den iordninggjorda stigen runt sjön och det tar om man drar benen efter sig 45 minuter.

Jag var där häromdagen och här är några bilder, som jag hoppas förmedlar lite av den stämning, som finns i naturen nu.

 

torvsjön 2

Tidig morgon-ingen vind

IMG_0184

Solen spotlightar höstnaturen

IMG_0089

I Europa blir bladen gula, men i Nordamerika blir bladen röda.. 

IMG_0289

Trästubbedjuret vid Ön 

IMG_0051

helt stilla 

IMG_0046

Promenadstigen runt sjön beströdd med bladkonfetti i varma färger 

IMG_0043

Utsikt från den kala kullen. Ett resultat av två stormar.

IMG_0028

Höstens färg. 

IMG_0024

Att slänga en sten i vattnet här vore väl ett helgerån. 

IMG_0013

När morgonsolen har laddat upp stubben med värme pyser vattenångan iväg

IMG_0290

Trollet,  eller är det nån från Apornas Planet som blivit fastväxt i den gamla stubben?

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

VÅREN ÄR I STARKT ANTÅGANDE….

efter att vi haft vinter.

Jag vill inte undanhålla er årets första snö, i alla fall här på Beverly Hills!

Och jag som skulle ut och provflyga och provfotografera med min nyrenoverade fotokärra i dag……….suck.

 

IMG_0360

Snö och ändå flaggar träden för höst fortfarande…….

 

IMG_0359

Nu blir det att fixa skidor till modellerna! Fram med tjäran och blåslampan!

 

mats

Kategorier
Naturbilder

HÖSTDAG MED FÄRGER

 

Nu är höstnaturen som vackrast med alla sina varma färger hos löven.

Det ser ut som om man rört om i en akvarellåda bland de varma färgerna och hällt över träden.

Jag och en 88-årig släkting var ute för att plocka svamp. Inte hittade vi mycket svamp, men vi fick upplevelser av natur, lukt och ljud, vi inte har i en stad.

Så passa på och ta en promenad till exempel uppe vid Ön vid väg 25 mot Ljungby. Gå runt Torvsjön och du kommer tillbaka som en ny människa.

Några bilder blev det idag också.

 

utflykt 2

En kontrasternas bild.

Träden drar på sig höstrocken, men det odlade på åkern växer fortfarande prunkande grönt.

 

 

sjö2

Det är ganska stilla  i skogen.

När jag kom fram till den här lilla sjön, stod en älgko med sin kalv och betade näckrosrötter.  Men de klev iväg med långa steg, när jag kom och skulle fotografera.

IMG_0004

Min 88-årige morbror far genom skogen som en blå skugga i jakten på svamp

 

mats

Kategorier
Naturbilder

EN FIN SVAMPPLOCKNINGSDAG …

 

 

 

 

 

…och ändå blir jag förbannad !

 

 

 

 

IMG_0250

 

 

 

 

I onsdags var det fint väder för svampplockning,
varför jag stack ut till mitt ställe, där jag vet, det
brukar finnas gott om trattkantareller och Karl Johan.
Trattkantarellerna ska ha en vecka till på sig,
sen är de lagom. Om det finns många? Jo, de växer
i drivor, man får nästan lite svampfrossa, när man
hukar sig ner och ser, att svamprevorna vindlar
överallt under granarna.

IMG_0240

Det syns att hösten kommit, träden gulnar och vinden
ruskar i de torra löven vid vägen ner till mitt svampställe.

IMG_0239Björkarna står och skyldrar i höstuniform längs vägen 

IMG_0241

Om det finns trattkantareller här in till vänster och höger? Det kan ni tro! 

IMG_0242

Trattkantarellerna står i spänd förväntan och
ropar med öppna munnar:  ”Ta mig, ta mig!”…..

IMG_0244

Svamparna har ställt sig i givakt och gör sig så fina som det går….

IMG_0246

En halvtimmas arbete gav en bärkasse med svamp. Ca 3 kg.

 

 

Efter plockningen körde jag till en annan plats och
hittade inte svamp men skräp. Jag har svårt att förstå
människor, som gör sig besväret att köra in på en liten
dålig skogsväg för att kunna dumpa säckar med skräp
och byggavfall, när man kan lämna det gratis på en
återvinningsstation. Se på bilderna!

Skräpet här kommer från polska hantverkare,
som jobbar i närheten. De sysslar troligtvis med snickeri
och allmänt byggjobb.

De har under sista året dumpat skräp på tre ställen uppe
på Sveaskogs marker. Hur jag vet det är polska svin?
Jo allt skrivet är på polska och övriga papper som ligger
där är på polska. Se de andra bilderna.

 

IMG_0249

Här är en tub med solkräm med polsk text.  Slutsats?
Ja inte är det att solen lyser skarpare i Polen! 

IMG_0247

Så här ser det ut när svinen har slängt sitt skräp. Polisanmäla? Skojar du?