Ett ögonblick i Boberg…

…men då vi passerat bron, stannade vi och vände, då bron verkade intressant och gammal.

Boberg, mellan Falkenberg och Halmstad, var för mig en fullständigt okänd plats. Jag hade hört, att man hade ett bra fiske i Bobergsån, men vad övrigt var, var okunskap.

Vid bron ligger numera en kraftstation senast ombyggd på 60-talet. Som vid alla kraftverk finns det en fångdamm för att leda in vattnet till turbinen.

Då vattnet strömmar över kanten på dammen, blir det ett mindre vattenfall.

Tidigare låg här en kvarn, som borde hetat Bobergs Kvarn, men av den återstår endast ett par kvarnstenar.

Bron är mycket vacker och byggd efter en 2000 år gammal  romersk modell med ett självbärande valv av sten. Åldern på bron har jag ingen aning om, men Tant Google vet säkert.

Platsen är vacker och rofylld med en fin rastplats för den besökande.

Vad som skämmer allt, är den groteska betongklumpen som hyser kraftverket. En gigantisk stenmonolit paraderande  jämte en bro, vilken blev anlagd för flera hundra år sedan…

Det hade aldrig gått att bygga så idag.

För syns skull har man anlagt en laxtrappa,  vars effektivitet jag inte kan bedöma, men jag hoppas, den möjliggör lax och öringfiskars vandring, då de ska upp i ån till sina lekplatser.

Platsen är värd ett besök, om du är ute och irrar på den halländska landsbygden.

Då vi var där, vilket var en disig och regnig tidig förmiddag, skapade vädret en fin ram för att ta lite bilder från gränstrakterna i Halland mellan skogs- och kustbygd.

Jag kan föreställa mig, att bygden är vacker i slutet av maj, då grönskan är som skirast.

Häng med på vårt besök…

Den ytterligt fula kraftverksbyggnaden, som står som  ett paradoxalt utropstecken  i medeltidsmiljön.

Här ser du ett byggnadssätt 2000 år gammalt. Romarna byggde sådana självbärande broar. Genialt sätt att uppnå styrka. Kolla valvets kilformade stenar som självlåser och håller upp bron. Allt belastningskraft på bron flyttas till brons fäste vid fundamenten.

Bobergsån. Fångdammen och det lilla fallet.

Att lägga märke till är att bron har en kurvatur, vilket byggarna hade att bemästra, för att ge bron den styrka, den behövde.

…vattnet porlar muntert nedför…

Till vänster en laxtrappa, vilken förhoppningsvis möjliggör laxens vandring vid leken.

Jämför betongklumpen och den stensatta väggen…

Den vackra bron. Jämför den  med våra tiders betongkonstruktioner…Vilken typ behagar ditt öga ?

En rejäl öring har fastnat vid intaget till turbinen…
jag medger min första tanke var, att jag måste fixa en håv…jo den levde,  trots den låg på rygg.

En kvarnsten från den tid då ån producerade mjöl i stället för kilowatt…

Runt bron växte mycket gamla ekar.

Denna ek är fornminnesskyddad och planterades på
1400-talet. Alltså under Gustav Vasas tid. Det har respekt med sig.

Slog rot för ca 14 generationer sen…

Längs ån växer naturligtvis al. Dessa var fulla med kottar.

Halländskt kustlandskap i morgondimma och regn.

Gryningsbild…eller i alla fall kl 1000.

Jag bara undrar lite försynt…

Hur vet man när en höna är glad ?

Ser man, då den drar upp näbbet i ett glatt leende ?

Dansar kanske hönan en glad hönshambo ?

Eller gapskrattar en glad höna ?

Undrar hur det låter ?

Solen börjar anas…

Här dök den upp…

Hemåt på blöt asfalt…