Kategorier
Modellflyg teknik

HEMGJORDA MOTTAGARACKAR ELLER KÖPEGREJOR…….

 

det  är ju frågan…

 

Jag behövde nya  mottagarackar till 2 modeller. Jag har personligen alltid kört med NiCd-ackar, då de har uppenbara fördelar gentemot andra.

Nu är de ju svåra att få tag på i Sverige, men de finns i Tyskland, till hyfsade priser. Men ibland kan man ju inte ge sig till tåls att leta, utan jag gjorde som så, att jag beställde 2 rx-ackar i LiFe hos Staufenbiel i Hamburg. Nominell spänning är 6.6 V, vilket man kan köra direkt in i mottagaren och servona med i regel utan problem. Tycker man spänningen är för hög, monterar man en regulator, som sänker spänningen till exakt 5 eller 6 Volt.

Medan jag väntade på ackarna, rotade jag runt i hyllorna och hittade batteripacken till en skrotad laptopdator. Denna acken hade jag köpt för inte så länge sen och jag öppnade höljet för att kolla inehållet.

I batteripacken ingick 6  batterier med kapaciteten 2.2 Ah. Batterierna var av LiIo-typen. Battericellerna var parallellkopplade  två och två och sedan kopplade i serie, så 10.8 V erhölls. Tack vare parallellkopplingen blev ju kapaciteten 4.4 Ah.

Jag lödde ihop 2 + 2 celler och fick en acke med 4.4 Ah kapacitet och 7.4 V spänning. Tog acken och laddade upp och ur den. Funkade perfekt.

Monterade den i min modell och allt fungerade. Ska bli intressant att flygtesta.

I dag  fick jag de fabriksgjorda ackarna och en av dessa har jag monterat i en hangmodell.

Så har man liggande LiPo, LiIo – eller LiFeceller och de är ok, så är det ju bara att löda ihop.

Litiumbaserade ackar är ju mycket energitätare än de konventionella batterierna. Jämfört med NiCd är de mer än dubbelt så bra,  om man tar vikten i beaktande.

Här lite bilder,  som beskriver mitt lödande:

                                                           Två LiIo-celler väger som ni ser 94 gram. Kapaciteten är 2.4 Ah och spänning fulladdat ca 7 Volt.

                                                             Så här ser cellerna ut tagna ur sin hållare. De är svetsade parallellt 2 och 2.

                                                              Här ser ni kontaktblecket för parallellkopplingen.

                                                             ….så det var till att klippa isär.

                                                           ….löda ihop, fixera med tape och sätta på krympplast utvändigt.

                                                             ….så har man en acke enligt ovan.

                                                             Tycker du 7 Volt är för häftigt, koppla in en spänningsregulator och välj 5 eller 6 Volt ut.

                                                             Kostar 40 spänn hos kineserna.

                                                            Mottagaracken jag köpte och den silikonklädda servosladden i härlig mjuk kavalitet, som är försedd

                                                             med en ledare i mjuk flätad koppartråd. Klarar mycket större strömmar, än de vanliga polyestersladdarna.

                                                             10 meter sladd kostar 90 spänn hos:  http://www.modellhobby-shop.de/

                                                           Ni ser själva kapaciteten och vikten 201 gram. Det blev exakt vad jag behövde i min modell för att

                                                            tyngdpunkten skulle hamna rätt.

mats

Kategorier
Hangflyg modell

MIN ARROW F3F MODELL

 

Är nu färdigrenoverad vad gäller hårdvaran.

 

 

Det vill säga,   jag har monterat den, dragit nya servosladdar och satt in nya små fina digitalservo till höjdstyrverket.

Skevroderna har redan de bästa servo man köpa,  Volz från Tyskland. De går som en dröm. Provade först Hi>Tech skevroderservo med metallväxellåda. Om dessa var bra ? De var i alla fall dyra, men det hjälpte inte de blev glappa. De nya Volzservona har kolfiberväxellåda.

Länk: http://www.volz-servos.com/en/

De nya servona i stabben passade perfekt. Fäste servona med servotape, som finns att köpa på Clas Ohlsson i rulle och låste med CA-lim.

Modellen blev hyfsad. Man är ju inte helt nöjd,  beroende på att man har för brått, för det är så mycket annat,  man måste göra.

Nu återstår provflygning på ett hang ! Ska bli spännande. Tyngdpunkten ligger exakt där den ska vara, 60 mm från framkanten. Det är den tyngdpunkt,  jag flyger med, för att få den karaktär på modellen jag vill ha. Tror konstruktören tänkt sig CG några mm längre fram. Men jag gillar en livlig modell !

Här lite bilder tagna i inte så bra miljö, men i alla fall….

Så ser den ut….min 9 år gamla Arrow från FVK.

Enda originalfärgen är stabben.

Den är i alla fall lite blank nu….

                                                           Mina båda Arrows.

 

 

mats

Kategorier
Okategoriserade

JAG VILL INTE UNDANHÅLLA ER DETTA……

 

….för att drömma det är tillåtet.

 

 

 

Börja spara. När du fått ihop 11 miljoner kan du göra affär nere i Ängelholm…….

 

 

 

 (C) königsegg automotive

1140 hästar           440 km/timman……….körs på etanol.

 

Läs här om den: http://www.koenigsegg.com/

Tror jag ska börja samla flaskor och tomburkar nu. Det gäller att se det långsiktigt…..

 

mats

Kategorier
Hangflyg modell

RENOVERING ARROW DEL II

 

…utfördes i dag måndag.

 

Eftersom jag är morgonpigg,  var jag uppe och slipade redan strax innan 0700. Till grannarnas fasa kanske. Eftersom jag är lat i vissa lägen, använde jag min DeWalt skruvdragare som slipmaskin. Jag hade köpt lämpliga slipcylindrar och hållare på BilTema, som underlättade slipjobbet.

Kroppen slipade jag ute på balkongen, så slipdammet skulle blåsa bort. Det är så,  att när man slipar laminerad väv,  bildas små vassa nålar av väven, som har en förmåga att fastna i huden och orsaka en seg klåda.

Med hjälp av skruvdragaren gick det fort att slipa bort det värsta. Sen fram med våtslippapper, lite diskmedel och vatten,  så fixade sig resten snabbt. Slipade med 220-400.600-papper tills kroppen var len som siden.

Därefter var det vingens tur,  som fick en omgång med våtslippapper,  tills jag var nöjd. Man ska komma ihåg,  att använda en bra slipkloss när man slipar,  där man lagat. Använder du ett löst papper, slipar du inte på topparna. Med en korkkloss tar du bort allt,  som sticker upp.

Nu var det ytbehandlingen kvar. Jag använde porfyllare på sprayburk 2 gånger. Mellan gångerna våtslipade jag och likadant efter sista sprayningen. Sen sprutade jag den röda ytfärgen, som innehåller mycket pigment, varför man kan lägga ett tunt lager. För att hålla vikten nere sprutade jag 2 tunna lager.

Resultatet blev fint….tycker jag i alla fall. En stripe på vingen i svart färg fullbordade verket. Den svarta färgen sprutades oxå väldigt tunt då det är avgasrörsfärg vilket innehåller mycket färgpigment.

Nu återstår att montera ny LiPo-mottagaracke på 6 Volt, nya digitala höjd/sidoroderservo i V-stabben samt dra nya servosladdar fram till mottagaren.

Sen är det bara att testflyga !

Här är lite bilder hur det blev:

                                                        Kroppen som hade brutits rakt av.Lagad med BilTemas väv och epoxieplast. Brottet förstärkt med 5 strips

                                                        med kolfiber. Jag lovar denna kropp är nu starkare än någonsin.

 

                                                         Kroppen till Arrow provisoriskt monterad. Modellen sprutad i en varm Fenixröd färg.

                                                      Vingen blev ju tillfredsställande. Hoppas den är lika snabb som innan….. Jag tycker om när skevroderna ser ut som de

                                                      gör här. Skevroder längs hela vingen tycker inte jag är estetiskt tilltalande och dessutom kan

                                                      en sådan konstruktion orsaka aerodynamiska och flygmekaniska problem.

                                                  

                                                             Vingen igen. Jag ville inte montera, då färgen ska få en chans att sätta sig 24 timmar.

 

mats

Kategorier
Hangflyg modell

UNDERHÅLLSARBETEN PÅ EN F3F-MODELL

 

Min äldsta F3F kärra behövde rejält underhåll nu.

 

Som jag tidigare skrivit, har min Arrow nummer 1,  nått den aktningsvärda åldern av 9 år. Den som vet,  hur en sådan modell flyger och vad den kräver, han förstår att det är hög ålder för en sådan modell. I all synnerhet som jag har flugit,  så mycket som jag gjort.

 Flygningar som skett på platser,  där landningen varit mycket svår. Att landa på höga hangt på Hovs Hallar är idag ingen barnlek, då marken är förbuskad av vresros. Det finns ingen möjlighet att komma in i en lång lugn plané. Här gäller det att komma ner hel !

Att landa på det låga hanget vid HH är oxå svårt, men där har man möjligheten att landa på åkern bakom hanget. Flyger man en modell,  som inte är snabb,  kan man landa på kanten.

För 5-6 år sen knäckte jag kroppen på min modell vid en misslyckad landning. Lagningen skedde med hjälp an en frigolitplugg med glasfiberväv och epoxieplast inne i kroppen. Efter härdning häller man i lite thinner för att lösa frigoliten,  så det blir hålrum igen. Det blir dock  en brottanvisning och den gick upp,  när jag landade på stranden vid Tönnersa, då modellen hakade tag i en stor gren,  som flutit iland. Modellen hjulade, kroppen gick av och vingspetsarna knäcktes.

Så det blev till att plocka isär och laga. Först ut med alla radioprylar, bort med förlängningskablar i kroppen och därefter fundera,  hur lagningen av kroppen ska gå till.

jag började med att våtslipa kroppen,  så jag skulle vara säker på,  att epoxieplasten skulle ha en ren yta att fästa på.

När kroppen var slipad,  satte jag ihop den noga och fixerade skarven med Ca-lim. För att få styrka ca-limmade jag 6 kolfiberlister, 0.3 x 5 mm parallellt med kroppen över brottet. Detta borde ge en mycket hållfast skarv.

Därefter slipning av kolfibern så kanterna blev runda på listen. BilTema har epoxieplast,  när man ska gjuta, som funkar bra.

Således tog jag och klippte till glasfiberväv, (jag hade ingen kevlar) fixerade kanten vid kroppen med ca och drog den 2 varv runt. Fixerade slutkanten med ca och baddade väven med epoxieplast,  så den var genominfiltrerad med plast. Sen runt väven virade jag 3 varv Gladpack för att innesluta plast och väv.

Runt detta virade jag eltape,  så hårt jag kunde från ena änden till den andra. Det som händer då,  är att plasten,  som är överflödig pressas mot änden och kan torkas bort. Alltså man får ett minimum av plast i skarven, vilket gör det starkt och lätt. Nu ska kroppen härda  till i morgon, så kan jag gå på den igen för slipning och spackling.

Vingspetsarna var “snyggt” knäckta. Inga splitter eller uppfläkningar. Så jag fäste spetsarna med ca kant i kant. För att stärka skarven hade jag lagt distansmaterial, divinycell, i skarven så jag fick anliggningsytor. På utsidan plastade jag fast tunn glasfiberväv med epoxieplast.

Stabben hade oxå fått sig en smäll och där fick jag förstärka infästningen med väv och plast.

Mina servo i stabben var finito, utslitna, så de ersätts med två små, 8 gram, digitala skevroderservon,  så får jag den styrka och upplösning,  jag kräver.

När allt har härdat,  blir det till att spackla med mikroballonger och sen gå på med våtslippapper. Ytbehandlar gör jag med en porfyllande grundfärg,   som våtslipas lite försiktigt och sen sprutar jag modellen,  som den var förut.

 Den blir röd med svarta stripes på vingen.

Sen kan man stå på igen förhoppningsvis !

Här är lite bilder på reparationen tagna lite i efterhand och som vanligt i brådska.

                                                               Vingspetsarna limmade, spacklade, förstärkta och våtslipat hela vingen.

                                                            Höger ……..

                                                         …och vänster spets.

                                                         V-stabbens infästning var spräckt, så den blev lagad med glasfiberväv och plast. Återstår här slipning och spackling.

                                                           Så här ser kroppen ut lindad med Gladpack och tape, där den är lagad.

                                                         Bilden visar i någon mån,  hur hårt tapen är dragen. Jag skulle vilja säga,  att 80% av epoxieplasten pressas ut och kan torkas bort.

                                                           Nosdelen fick sig en ansiktslyftning,  när jag ändå hade energi.

                                                            När allt blir klart,  hoppas jag min Arrow 1 ser lika fin ut som min andra Arrow.

                                                          En snygg och snabb modell. Inte lättflugen, icke förlåtande, men rätt behandlad och under rätt betingelser är den lika snabb,

                                                          som modeller vilka betinga 5 gånger högre pris.Jag tror,  att FVK fortfarande har de i lager. Tror den kallas Terry där ? Är ni intresserade

                                                          så ring  och tala med Jiri på FVK, så kan han säkert fixa en modell.

 

 

Det kommer mer om min reparation.

 

mats

Kategorier
Segelflyg

TERMIKFLYGNING PÅ KVÄLLEN

 

fick jag uppleva i onsdags med min Ava Pro.

Onsdagen hade bjudit på fint sensommarväder med höga temperaturer. Eftersom det varit relativt kallt förut,  var det goda förutsättningar för vertikala rörelser i luften, då det var labilt skiktat. Därför tog jag min Ava Pro och åkte ut nordost Halmstad till en plats,  jag länge velat testa på nytt. Platsen ligger vid ett större gods och marken är här klassificerad som Fornminnesmark. Detta hindrar ju inte,  att man vistas där och flyger och det finns ingen arg markägare, som kör bort en modellflygare.

Start kl 1830 och till min överraskning var det god termik. Termiken var vitt spridd, som om det lyfte över stora ytor. Helt annat än termikflyg på dagen. Så det var jag och ormvråkar och en glada som flög termik. Jag tänkte, att om jag har tur,  kan jag se en kungsörn, som är förekommande här.

Jag kan inte fotografera min flygning, jag var ju ensam. I modellen hade jag en minicam som vanligt, men jag ska bespara er filmen. inte för denvar dålig, men jag har filmer på min blogg, så det räcker.

Efter flygningen åkte jag till den gamla allén,  som en gång ledde in till godset. Där hade funnits ekar planterade för hundratals år sen, men som dött och nu stod bara de kala stammarna kvar som vitnande benknotor. Vilket dock inte hindrade mig att söka motiv i kvällsjuset. Så jag tog lite bilder och de kommer här:

   Så här såg det ut från platsen där jag flög vid min framkomst.

Ser ni gubben som växer fram ur den gamla almen. Tänk om han kunde berättat om alla som passerat förbi under alla åren….? Men visst har han en  

                                                             potatisnäsa ?          

  Ser ut som ett förhistoriskt älghuvud eller. Får länkar i skallen till stiliserat älghuvud av sten som en järn- eller bronsåldersmänniska tillverkat

                                                             och som man kan se i många standarverk om konst från förr.

 

 

                                                           Här är älghuvudet jag tänkte på. Det är en stridsyxa i sten från Uppland. (Tack för hjälpen Google)

                                                          Läsa mera: http://www.historiska.se/template/RelatedImagePopup.aspx?parent=25252&image=25260

     Inte ens jag med min fantasi kan säga vad detta är för ett djur……ser ut som en säl/sjöelefant som har vridit in sig  almens virke.

Den ensamma almen står som ett utropstecken sägande att: Mig rår ni inte på !

     Denna bilden länkade mig tillbaka till Djungelboken, filmen. Minns ni det fanns en panter där som var lite barnpassare till Mowgli ?

                                                          Jag tycker djuret, hette hon inte Baghera, visar sin huvudprofil i almen upp till höger…

                                                          Fast å andra sidan…….tycker jag det är likt en vrålande brunstig sjöelefant.

   Märkligt utseende på träden. Ser ut som vore den drabbad av pesten…..

  I bakgrunden Ivars Kulle. Varför det nu ska heta det. Det finns inget i historien som knyter någon som heter Ivar till denna gravkulle.

                                                              Jag tycker man skulle ta bort träden på kullen, för de fanns där inte från början. Kullens magiska innehåll har försvunnit med träden.

                                                              Tycker jag.

Ivars kulle i Övraby socken i Halmstad kommun i Halland är en gravhög från bronsåldern eller järnåldern. Vid en utgrävning 1972 hittades fem gravar. Gravhögen är fyra meter hög och 40 meter i diameter. Den är belägen på en naturlig höjd skapad av inlandsisen (en moränrygg) och kullen är ungefär sju meter hög.

Enligt förskolläraren och lokalhistorikern Harry Hedin kommer namnet “Ivars kulle” ifrån en person vid namn Givar Gunnarsson, som brukade marken där högen ligger emellan åren 1717-1756. Efteråt uppkallades kullen på kartor och lantmäterihandlingar som “Iwe Wång” (1756), “Giwa kulle” (1775), “Ifva wång” (1801) och “Gifwa kulle” (1823). Sedan 1956 har ortnamnsarkivet betecknat kullen som “Ivars kulle” och det är så den kallas i folkmun.[1]

 

Här kommer ytterligare upplysning om träden i alléerna vid Sperlingsholm.

Efter påpekande från Pär Lundqvist, blev jag slutgiltigt överbevisad om,  att träden i allén vid Sperlingsholm är av tre sorter. Alm, ek och kastanj.

Almarna drabbades häromåret av den så kallade almsjukan och dog och de vita skeletten av almarna är det som står kvar. Vill ni läsa om detta så klicka på denna länk:

http://www.trafikverket.se/PageFiles/83856/forstudie_forslagshandling_vag594_20120612.pdf

räcker inte denna länken så kolla denna oxå:

http://www.lansstyrelsen.se/halland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/Rapporter/2007/Meddelande2007_21V%C3%A5rdplanSperlingsholm.pdf

Således drar jag mig med böjt huvud mig skamset tillbaka i skamvrån och lär mig där att se skillnad på en avskalad alm och en avskalad ek !

 

     …..så här såg det ut när jag landat.

mats

Kategorier
Hangflyg modell

ÄNNU MERA HANGFLYG…..

 

….blir det nu…

 

 

 

 

…eftersom min blogg är dedikerad till begreppet “Flygkultur”.

Då vi hade fin västlig vind i torsdags åkte jag och Pär L till
hushanget vid Tönnersa Strand vid Laholmsbukten.
Jag hade själva varit där i onsdags och flugit med en av
mina F3F-modeller utrustad med den nya minicamen i
nosen. Jag ska inte trötta er med mer film utan här
kommer stillbilder på en hangflygnestor, när han rastar
sin modell.

Vinden var väst med en dragning på nord ca 15 grader.
Det påverkade ju flygningen såtillvida man fick anpassa
sättet att dels svänga och dels vara noga med placeringen
av modellen på rakorna. I medvindssvängen flög man
lågt och drog bra med höjd, i motvindssvängen gick
man ut från hanget en bit på lite mer höjd och svängde
aningen försiktigare, för att modellen skulle komma ur
svängen med hög fart.

I motvinden på rakan flyger man så nära kanten man
kan eller till och med något under kanten för att dels
få bästa lyftet, dels för att möjligaste mån minska
sidvindskomposanten. I medvinden ligger man lite
högre i övre delen av kantrotorn.

Så visst, det gick bra att flyga och eftersom vinden
var 5-7 m/sek pep det på bra.

Som vanligt tog jag en hop bilder. Då jag inte flög
kunde jag koncentrera mig på plåtandet och så här
blev det:

                                                                         Detta är en bild jag tog ca 10 km från kusten, som visar det som gör hangflyg möjligt.
Bilden togs under en svampplockarsejour.
                                                                                       Laholmsbuktens fria yta, som låter en laminär  vind möta kusthanget
och skapa det fina lyft vi har vid stranden. 
I bakgrunden syns Hovs Hallar 90 m högt,
som är vårt hushang nummer 2.
 

                                                             Pär Lundqvist och jag på väg från parkeringen ner till hanget genom den nästan

                                                                                                  djungellika växtligheten i strandskogens skyddade fauna. 

   En modellflygare som nått toppen……..av kullen. 

   Start 1.

      Start 2.

     Start 3.   

Start4.

      Start 5. 


Start 6.                                      

        Bananan på väg.

  En bild säger mer än 1000 ord…….

Att flyga lågt är inga problem. Vinden är ju laminär, varför hanget är optimalt lyftande.

Ingen vågflygning men nästan…….. 

Bananan och i horisonten ett torrlastfaktyg som angjort Halmstad redd,
väntande på att anlöpa Halmstad Hamn för last.

En stigande sväng för att få lite fart i utgången.

  Eftermiddagssol i vingen.

     Hur många G i svängen ? Ja räknar man på det
, svängens radie och hastigheten blir detr ca 4 G.

     Här är 10 km långt kusthang !

 

   Efter en genomförd flygning och en svår landning bakom hanget i turbulensen
. Ja vad gör man inte för att slippa gå ner för kanten
  för att hämta modellen och sen kravla sig upp igen….?

 

Hur räknar man ut G-belastningen i en sväng med ett modellplan ?

Jag skrev innan i posten, att planet utsattes för 4-5 G i svängen.
Detta medför ju mycket. Enkelt uttryckt belastas modellen med
4-5 gånger sin egen vikt.

Det betyder,  att modellen i en sväng med ovanstående belastning
ska producera 4-5 gånger mera lyftkraft ! Då förstår ni vikten av,
att hålla farten i en sväng.

Samtidigt med att modellen kräver mer lyftkraft, så kommer
hastigheten att bromsas upp, på grund av priset du får betala
för den ökade lyftkraften.

Priset är ett ökat  lyftkraftsmotstånd , vilket du betalar med
hastighetsminskning. Detta motståndet kallas det inducerade
motståndet.

Så att man upplever,  att modellen i en brant sväng vill klippa
in i en spin är en naturlig följd av det,  jag relaterade ovan.
Så håll farten i svängarna.

Så här räknar du ut G-kraften i en sväng och det kan gälla
vilken farkost som helst:

Hastigheten i meter per sekund upphöjt till 2, dividerat
med svängens radie i meter. Detta värde ska du dividera
med Accelerationen som ju är 9.81 meter per sekundkvadrat
.

Då får du G-belastningen på din modell.

Alltså för Pärs modell:

Han flyger med 120 km/timman = 33 m/sekund. Radien på svängen 25 m.

33 x 33      = 1089       = 43.56        = 4.27 G      

 25                  25              9.81

Ja, så här går det till.

Kategorier
Väder och vind

VÄDERPRESENTATIONEN PÅ BLOGGEN

                                lägger jag ner nu.

Det som heter “Live Weather Halmstad” eller “Vädret i Halmstad nu” och som man kunde nå med en klickning, det skippar jag nu.

För mycket jobb……..och jag har plockat bort hårdvaran från min balkong.

såedemede

Det finns ju andra bra vädersidor exempelvis denna:

http://www.yr.no/sted/Sverige/Halland/Halmstad~2708365/

Kanske det kommer tillbaka sen när allt lugnat sig.

mats

Kategorier
Hangflyg modell

40-ÅRSJUBILEUM PÅ HOVS HALLAR

 

firade jag och Pär Lundqvist lite inofficiellt i dag.

 

 

1972 var jag med Pär och  några andra flygare, när de åkte ner till HH för att flyga hang med sina modeller.

Jag visste sen tidigare,  som varande mycket aktiv fullskalasegelflygare , hur ett hang funkade, men för modell, det var ett okänt kapitel.

När vi kom upp på det höga hanget vid Hovs Hallar, det är 90 meter högt, tänkte jag,  att de tänker väl inte slänga ut sina modeller där…?

Jodå, modellerna åkte ut och det blåste inte mer än 2-3 m/sekunden nordlig vind, men modellerna flög, ska vi säga, majestätiskt. De för sin tid typiska segelmodellerna var ju mest Graupners Cirrus och liknande termikkärror. Det var oerhört imponerande på mig och denna första titt på hangflygning kom att sätta djupa spår i min modellflygsjäl och prägla mitt modellflygintresse.

Under dessa 40 år har jag flugit där kontinuerligt. Hur många gånger jag varit där ? Antag jag varit där 25 gånger om året: Det blir 40 x 25 x 100 km = 10000 mil ! med bil………eftersom jag har just 100 km fram och tillbaka från Halmstad.

Men det bryr jag mig inte om, för jag har fått så många upplevelser och jag vill inte vara utan någon ! De har varit roliga med underbara flygningar, när man byggt en välflygande modell och det har varit mindre bra, när man skrotat. Men jag har aldrig tappat intresset och viljan.

En fin upplevelse var 1994 när en kaskelott passerade 500 m utanför Hovs Hallar. Det var stilla i luften, så jag kunde inte flyga, utan jag fick sitta och spana på hav och natur. Senare kunde man se bilder på valen fotograferad i danska farvatten. Det är inte helt ovanligt med val i våra vatten. Vi har ju bland annat tumlaren allmänt förekommande på Västkusten hos oss.

Jag är sådan, en doer. Jag kan inte sitta hemma och prata mig igenom ett wannabe-modellflygliv, jag måste uppleva i verkligheten.

Hur som helst, så hade vi bestämt att åka ner idag , eftersom yr.no lovat nordväst med dragning mot väst under eftermiddagen ca 3-7 m/sek.

Pär har en Banana,  som han just bara provfluget på mindre hang, så för honom var det en revival att komma ner till Segeltorpshanget,  som ligger just söder om det höga hanget på HH. Bananan är en modell med 150 cm spännvidd, ganska lätt och mycket spröd !

Jag hade tagit med min kära Arrow nummer 1, som hängt med i 9 år ! Det är oxå en modell med 150 cm spv och som har mycket bra prestanda. Jag har flugit denna modellen flera hundra timmar. Dock idag flög jag inte bra, då jag programmerat om modellen lite på känn ocj ej brytt mig om att programmera in utslagsbegränsningar.. Det visade sig att roderutslagen var alltför stor, så gången i luften blev lite utan flyt. Dessutom var den baktung på grund av ackbyte till mindre kapacitet. Men den pep ändå på bra. Kolla i kommande videosnutt.

I både Pärs och min modell hade jag satt på en minicam med HD-tagning för att kunna dokumentera flygningen. På min modell hade jag en Nyckelringskamera #16 och på Pärs modell min nya riktiga HD-cam, som är lite större än #16-kameran. Vikten är 30 gram, men den extra vikten har man igen på filmkvaliteten.

Jag videofilmade Pärs flygning ganska utförligt. Pär tog lite video på mig oxå. Jag lägger upp ett par filmer här , när jag redigerat färdigt .

Kameran jag hade satt på min Arrow  med kardborreband och jag hade satt tape som extra säkring. Enligt lagen om allts dj-lighet, så gled eltejpen upp framför objektivet,  så det var täckt till 90 %. Så den filmningen sket sig.

Vad gäller förhållandet på hanget i dag så var vinden ca 4 m/sek lite snett på från väster, vilket gjorde, att man inte kunde flyga optimalt och få ut 100% från hangets förmåga, jämfört med om vinden legat exakt på kanten. Det var oxå väldigt turbulent vilket medförde,  att landningen bakom hanget in i kantrotorn,  sållade agnarna från vetet bland flygarna.

Här kommer i alla fall ett 80-tal bilder. Dels direkt i inlägget, utan att komma i exakt ordning och dels i ett galleri undertill.

Kvaliteten i galleriet är inte över sig, men det ger er en idé,  hur hangflyg går till.

         Pärs Banana ligger i grönskan beredd…..kolla de stora skevroderna.

….liksom min Arrow 1 är oxå beredd….

      Pär Lundqvist. Hangflygnestor och personlighet. Min flygkompis sen 40 år tillbaka.

                                                          Om vi har bråkat..? Det gör vi ofta. Annars kan man inte vara vänner !

  Banana. Modellen heter så på grund av kroppens krökning.

    Horisonten blev visst lite sned…….men huvudsaken det flyger.

     Hallands Väderö som bakgrund

 

   En något manipulerad bild. (zoomad).

En sväng med 90 gradig bankning. En rätt anlagd sväng på hang ger en fartökning.

Vad man ska ha i åtanke är, att om man gör en sväng med 5 G lastfaktor, då ska vingen skapa 5 gånger mer  lyft !

Lyftkraft betalar man med ökat motstånd, vilket ger hastighetsminskning. Det

är därför viktigt att man drar “lagom” många G i svängen. Drar man för hårt i spaken, kommer modellen att

överstegras, då vingarna tappar förmågan att producera lyft. Resultate blir en snaproll in i en spin eller

som man oxå säger autorotation.

  Efter en sväng gäller det att malla in sig i bästa lyftet, som är i kantrotorn.

                                                             Med tanke på vad jag skrev vid förra bilden, förstår ni,  varför man ska göra en kontrollerad sväng,

                                                             så man kommer ut ur den med rätt kurs. Här är Pär ur kurs och är på väg in mot kanten igen.

          Tänk om man hade haft en sån här modell på ett SM 1980…….

Bananer i horisonten….

  Pär djupt koncentrerad, för det måste man vara vid sådan här flygning, rattande sin hembyggda

                                                           Single-Stick radio, hopplockad av diverse isärplockade sändare. Kolla hur han trär in handen bakom

                                                           radion och hur han med den handen reglerar throttel eller klaff. Skev i spaken och i toppen sitter sidoroder.

 

  Bilderna på mig själv har jag klippt och dragit upp från en video. Men det är ju ändå,  inte så

                                                               mycket att se på ….

             Min 9 år gamla Arrow. Klumpen i nosen på ovansidan är en liten HD-videokamera.

                                                         Sitter fast med kardborreband och orsakar turbulens på höjdstyrverket. Bilden klippt ur video.

  Från kullen eller platån under modellen brukar vi starta när vi flyger skärm. Bild klippt ur video.

  Bananan har oxå en kamera på nosen. Det är min nya suveräna MiniHD-videocam !

                                                         Om någon är intresserad av en kamera, kan ni maila mig, så ska jag skicka info och 

                                                          adressen till firman , där jag köpte den. Den kostar ca 50 Dollars                                                        

 

   Pär Lundqvist bild 1.

       Bild 2.

  Bild 3.

     Bild 4. Förr i tiden trodde vi Pär skulle ramla omkull, när han lutade sig då han svängde

                                                             sin modell.

          Ett skimmer runt Bananan

  Detta är modellflyg, tycker jag !

        Pär flyger rote med en trut.

Något sticker upp ur växtligheten…..

Här syns dels kameran tydligt och kroppsformen som  förlänat planet dess namn.

        På väg ner i spat eller ????

        Modellen tillhör fortfarande de högpresterande på små och medelstora hang.

                                                           Den har bara en sak, som ligger den i fatet: Det är väldigt spröd. Går lätt sönder vid ovarsamma

                                                           landningar, som tillexempel här på HH, som har synnerligen svårlandad terräng.

 

         Sista vändan  säger Pär och drar lite extra….

    Här har modellen hittats i spannmålen. Det är svårt att hitta en modell i sådan

                                                               vegetation vi har bakom hanget. En pipare rekommenderas i modellen.

 

   “Jaha, det var det “, sa Pär och tog det långabenet före det korta över de elektriska staketet.

En annan gammal man ska hiva ut sin Arrow.

      Jag krossade en ledkapsel i höger armbåge i en skärmflygolycka i Alicante för ett

                                                                år sen och har med hänsyn till den sämre kraften jag nu har i armen beslutat,  att i alla fall momentant

                                                                hålla upp med skärmflyget. Men jag blir bättre och bättre, så det lutar åt.  att jag börjar igen om

                                                               något år.  Men jag kan hiva iväg min modell i alla fulla fall !!!

                                                               Kameran på nosen……..endast filmande svart BilTematape som glidit upp över objektivet……

 

Den gamle, havet och hans modell.

     Varför jag har kepsen så fjantigt ? Den blåste bara av, då den satt rättvänd.

I galleriet här under finner ni alla bilder jag fixat från dagens flygning. Klicka på “PicLens” så kommer bilderna som ett bildspel !

[nggallery id=88]

Som sagt, jag ska redigera några filmer. Dels från ombordkameran i Pärs maskin och dels video från min riktiga kamera, som ganska tydligt

visar hur våra modeller och hur vi som piloter flyger.

Här är en ombordfilm från Pärs modell. Jag hade tyvärr valt lite fel inställning på kameran, så ljusa era skärmar lite, så blir det mer njutbart.

Onboardcam on a Banana slope soarer from mats strömberg on Vimeo.

Här är en lite längre video tagen från marken:

Mats och Per Hovs Hallar 1. september 2012 from mats strömberg on Vimeo.

mats

Kategorier
Flyghistoria

VILL NI FLYGA HELIKOPTER ……

 

som inte tar så mycket bränsle…?

 

Gör som dessa:

mats

Kategorier
Naturbilder

HUNDPROMENADEN SOM…..

 

blev både promenad och svampplockning.

 

Går man ut med hundar och promenerar,  är det en god regel,  att ta med en plastpåse. För man vet ju inte , om det dyker upp kantareller efter regnet.

Det gjorde det. Mycket. Vi fick ihop ca 4 kg på en timma,  utan att förhäva oss eller ta allt.

Sen var vi  nöjda.

Några bilder på äventyret i sensommarens fina kvällssol:

                                                           De var stora och fina. Svamparna alltså….

                                                              Typisk biotop för kantareller

                                                             Plockerska med inbyggd radar för svamp !

                                                               Påsen fylldes fort.

                                                              PimPim håller koll på oss.

                                                             Lite av skörden upplagd för rensning

                                                                   PimPim pustar ut.

 

 

 

mats

Kategorier
Flyghistoria

MINIBOXER PROVFLYGNING

skulle ske idag efter en grundlig översyn.

 

Vädret var ju inte perfekt med byig vind, men som det är med sanna modellflygare, kärran ska upp ändå. Modellen är väldigt lätt, dock vet jag inte exakt vikt, men den är låg. Motor är en .15 glödstiftsmotor,  som har mer  än tillräcklig kraft.

Modellen är väl genomtänkt med många lösningar enligt känt Pär Lundqvistkoncept. Jag ska förklara under bilderna. Två starter gjordes under vilka vissa flygmekaniska problem blottlades. Vinden hade blivit byig och starkare, varför Pär beslöt avbryta för att inte riskera modellen.

Jag tog lite bilder och de kommer här:

                                                          Pär lastar ur modellen ur sin Japanska sportbil…….

                                                           Har man så stor erfarenhet så man gått in i pensionsåldern, har man rätt till pall…

                                                              Ja, då är det bara till att köra igång.

                                                             MiniBoxern

                                                            Jag hade väl inte valt den färgen Pär….?

                                                            Det står ett skimmer runt modellen

                                                          Nos och ställ.

                                                           Luckans fastsättning. Fast vredet ner till vänster jämte glödanslutningen, vet jag inte vad det är

                                                             I motorrummet. Den grova slangen är tilluft till förgasaren. Medicinburken 

                                                             är bränsletanken   och i brandväggen sitter  servot till throtteln. 

                                                            Här är ytterligare en bild.

                                                         Pärs egenhändigt byggda Single Sticksändare.

                                                           En snygg installation. Längst fram styrningen till noshjulet som går via linor från en disk som är

                                                           länkad till servot och sidorodret.  Till vänster framtill strömbrytare och vidare bakåt acken. I nästa fack de

                                                           två servona för klaffen. Trädisken sitter på sidoroderservot direkt. Längst bak höjdroderservot. Observera

                                                          den enkla och praktiska fastsättningen av stötstången vid servot.

                                                          Koll av roderutslag.

                                                             Instrumenteringen

 

 

                                                          Pär Lundqvist och en elstart……..det trodde jag aldrig,  jag skulle få se.

 

                                                             Nålinställning

 

                                                           Nä, det gick inte att taxa i det för modellen höga gräset.

 

                                                          Det blir att bär ut den.

                                                          Första flygningen.

                                                              …..och landningen

                                                            Andra flygningen.

                                                               Ner kommer man alltid.

                                                           Här åker modellen in i bilen för vidare befordran till Veinge.

Här kan ni läsa om Scottish Aviation Bulldog, som gav inspiration till Pärs Bulldog:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Scottish_Aviation_Bulldog

mats

Kategorier
Okategoriserade

TVÅ GENERATIONERS WARBIRDS

 

flögs det med i går kväll på Höka.

 

Uno hade med sin J28 Vampire och Peter sin likaledes eldrivna P-51 Mustang.

Båda modellerna representerar det bästa av jaktplanen för sin tid. J28 Vampire kom till Sverige 1948 och var vårt första jetdrivna, eller som man sa vid denna tiden “readrivna” jaktplan. Läs här om planet:

 http://sv.wikipedia.org/wiki/De_Havilland_DH_100_Vampire

Unos Vampire är en EDF-modell som flyger mycket bra och verklighetstroget. En Colibri turbin i den modellen Uno…..

Peters P-51 Mustang är gjort i gjuten POLYURETAN ? och försedd med elmotor. Modellen ser realistisk ut och flyger bra det jag såg.

Förutom flygning så lagade Christer Perssonvår traktors bränslesystem, så jag antar vi kan slå fältet  snart.

Jag har några bilder från deras flygningar i det mycket vackra flygvädret.

                                                           J 28 från Krigsflygskolan  F 5,  Ljungbyhed.

                                                          Här ser man tydligt en av de yttre förändringarna på konstruktionen med

                                                           en jetmotor: Man behövde inte så höga ställ, då man inte hade en stor propeller.

                                                         Tänka på Chance-Vought Corsair med sin enorma propeller, där man fick ha en mås-

                                                         vingekonfiguration för att man skulle få tillräcklig markfrigång vid start/landning.

                                                           Om ni bortser från den fula färgen på skyn, så ser ni hur klyvklaffarna ser ut på en J 28

                                                             En realistisk pilot höjer verklighetsförankringen avsevärt på en modell.

                                                            Här kan ni spana in i själva verket….

                                                            Våra svenska nationalitetsmärken är i dag en spillra blott, av de som satt på Vampire.

                                                            I  dag är våra märken mycket svårsedda i en ofärgat gråsvart nyans. Antagligen för att

                                                            planen ska vara svårupptäckta.

                                                              DayGlow-märkning som man satte på skolflygplanen för att underlätta varseblivningen .

                                                            Uno och hans Vampire. En ganska stor modell. Utvecklingen av elmotorer och fläktar

                                                           har gjort enorma framsteg de sista åren, vilket möjliggjort för oss att flyga mera skalenligt.

                                                           För 20 år sen hade man haft en skramlig .40-motor i denna modell, vilket förtagit hela

                                                            jetkonceptet och visionen.

                                                            ……..och så här ser den ut undertill.

                                                             Peters Mustang på väg in för landning. Alla bilderna på Mustangen tog jag i halvmörker

                                                             och då vet alla som fotograferar,  att det blir problem med tider och fokusering.

                                                           P-51 startar i solnedgången västerut.

                                                            Månpassering.

                                                            Den första människa som satte sin fötter på månens yta var ju 

                                                           Neil Armstrong. Han avled  häromdan. Neil  hade aldrig flugit Mustang i US Air Force, men han

                                                             hade å andra sidan flugit det mesta av de då moderna planen inklusive X-15 då han var provflygare.

                                                           Peters kärra är lite lös i konturerna här.

                                                           Andra världskrigets 3:dje bästa jaktkärra.

                                                          Den bästa vad gäller prestanda?  Det var givetvis Me-262, den första operativa  jetkärran.

                                                           Den nästbästa var Kurt Tanks konventionellt drivna  Ta-152. Vet ni inte vad en Ta-152 är så läs här:

                                                           http://en.wikipedia.org/wiki/Focke-Wulf_Ta_152

                                                            Peter med sin P-51 Mustang

mats

Kategorier
Naturbilder

JAG MÅSTE BARA …….

 

visa PimPims tre pojkar.

 

Detta är de tre pojkarna som El:s mops PimPim födde för 6 veckor sen.

Om de är oemotståndliga……? Vad tror ni…….?

Har ni en eller fler mopsar, har ni aldrig tråkigt. Jag lovar.

Här kommer de:

                                                                Här bestämmer jag  och jag heter Mr Pomeroy !

                                                              ….och detta är mina bröder. Men de får hålla sig på mattan !

 

mats

Kategorier
Okategoriserade

HANGFLYGNING.SE FYLLER 1000

 

                                                                                       En av mina Avor

                                                                                    Bloggaren själv i favoritpositionen

 

Detta är mitt tusende (1000) inlägg på min blogg sen september 2010.

 

Ibland undrar jag,  vad jag håller på med……Jag menar,  är det nån mening med detta bloggande?

Jag vill inte förklara på något djupanalyserande sätt utan säger bara,  att det trots allt är ganska belönande. Man hittar ett och annat korn att delge andra intresserade och kanske väcka deras nyfikenhet för en viss sak eller händelse.

Man får,  när man har en blogg, fantastiska kontakter över hela världen. Man ska betänka,  en blogg når ända in i mörkaste hörnet av Kina eller Centralafrika,  lika väl som det når Stockholm eller Eslöv. Gränserna för information är utsuddade. Det mesta är tillgängligt för många.

Mina besökare har kommit från 88 olika länder. Hur många besök jag haft ? Om jag bortser från bläddringar och ser hur många personer som varit på bloggen så är det mer än 150000  ! Min blogg är välbesökt, så jag är nöjd. Jag har strävat efter att finna min nisch i cyberspace och jag börjar väl hitta den.

Har fått erbjudande om att lägga upp reklam, men har bara för Priskungen och Cimax. Båda har gjort mig tjänster.

Jag vill ha en blogg,  som handlar om flygning och den känsla det skapar. För mig har flygning, alltså begreppet, varit en källa till inspiration ända sen jag var 5 år gammal. Mitt intresse är inte att lösa världs- och flygproblemen på en pensionärsbänk, utan mitt intresse är att flyga i någon form.

Med tanke på,  att jag nu sen 5 år är pensionär, jag slutade knappt 3  år innan pensionen, vill jag utnyttja varje möjlighet att modellflyga,  som finns.

Jag klarar inte att sitta/ligga framför en tv och glo och låta livet meningslöst rinna bort  Jag vill vara ute och uppleva.

Det är min filosofi.

Det fina med en blogg är,  att du skriver precis vad du vill,  utan att någon kan komma med pekpinnar.

Med de tekniska möjligheter det finns,  kan jag ju se , vilka som är inne på bloggen via deras IP-adresser. Min blogg loggar alla besökares IP-adresser vid besöken. Dessutom loggas vilka sidor de besöker och massor med annan besöksdata.

Man blir förvånad,  då man kollar detta. Till exempel varför en person i Peru regelmässigt besöker min vädersida med Live Weather Halmstad ?

Har jag en blogg, så vill jag ha många besök. Det är glädjande, när man får positiva reaktioner i form av mail eller personliga kontakter,  som talar uppskattande om ens arbete. Detta gör,  att jag sporras att bli bättre.

Hur länge jag ska hålla på med detta bloggandet ? Ingen aning. Jag kommer att hålla på så länge,  jag tycker det är roligt.

Om jag skrivit ut alla inlägg i bokformat……….då skulle .det ha  blivit en tjock lunta…….

Jag välkomnar gästskribenter som vill torgföra åsikter, historier och bilder. Bara maila mig:

 flyhigh(konstigt a)telia.com

mats

Kategorier
Naturbilder

NYTT ISLANDSHÄSTFÖL

Athena fra Skridurlandi fick ett föl som heter Yssa.

 

Ett av EL ston fick ett  föl för 3 dagar sen. Hon heter Yssa,

 Fölet var oönskat och var ett resultat av dålig djurhållning hos en fodervärd, som gjorde att en hingst kom åt henne och betäckte henne.

Så här ser Yssa  ut just 3 dagar gammal. Yssa är isländska och betyder:  Jättekvinna eller Trollkvinna från den Isländska Gudasagan.

                                                            Mor och dotter i paddocken

 

                                                       Yssa är till salu. Se länken nedan för kontaktinformation

Läs mer här:

 http://islandshastaralvasjo.blogspot.se/

mats

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKT MÄSTERSKAP FÖR FRIFLYGANDE OLDTIMERMODELLER 3(3)

 

…….sista dagens tävlingar.

 

 

Naturligtvis ska man som friflygare ha tur med väderleken….och det hade vi till 100% i helgen. Under söndagen hade högtrycksryggen växt in och den gav oss stabilt väder med sol och lite vind. Därmed slapp vi flytta runt med hela gänget  på Rinkabyfältet, utan vi kunde stå på samma plats hela dagen.

Att en tävling kan genomföras, beror bland annat på det ideella arbete som läggs ner inom föreningen. Jag tänker på tävlingsledare Åke Gustavsson med fru och alla andra som ställer upp som tidtagare och funktionärer. Man är hjälpsam i detta gänget. Vilket inte betyder man är snäll i tävlingen. Utan där gäller striden på kniven hela tiden. 

Jag var tvungen att åka hem innan tävlingen var helt slut, men jag tror bilderna nedan beskriver vad som skedde i stort.

Bilderna i stort sett utan kommentar.  

.

                                                           Både månskäran och modellen tycks vara oändligt långt bort.

                                                             70 års modellflygerfarenhet ! Lars Ljungberg med sin Wakefield av egen konstruktion från 1950

                                                      En Wakefieldkropp. En estetiskt upplevelse för betraktaren. Pilot Holger Sundberg med

                                                       en SS-42.

 

                                                               En Viking

                                                            Andrea Hartstein

                                                         Suomalainen lentäjät Ingemar Knif  ja Markku Tähkäpää

                                                          En 70 år gammal konstruktion ännu flygande vilket visar kvaliteten hos konstruktören.

                                                          Namnet på planet, Oja, betyder egentligen “dike” till exempel längs en väg……

                                                           En sällsynt gäst. En havsörn som blir uppvaktad av två glador.

                                                           Havsörnen är Sveriges största fågelmed spännvidd upp till 250 cm och en

                                                            vikt på mellan 4-7 kg.

                                                         

                                                              Hej då, säger Pär Lundqvist till Sten Perssons modell, Mjölner.

                                                       Sepererad trafik i kontrollzonen………..

                                                              Wakefield

                                                                Lite slack i linan………

                                                           Modellen har fusat och fällt upp stabben för en kontrollerat landning.

                                                           Denna flickan är väldigt duktig på att släppa modellen. Kurt Strömdahls Viking entering the skies

                                                            Tänk er en frigolitmodell i samma läge……hade det varit lika vackert,  som denna modellen är , när solen

                                                            lyser genom den uppbyggda konstruktionen…….

                                                          Två flygplan…..lydande under samma aerodynamiska och mekaniska lagar.

 

                                                        En duktig Västgöte släpper en modell. Lars Larsson släpper Ronald Borgs Bora Gunic

                                                      ..en medhjälpares vedermödor….. Anette släpper sin fars modell, en Skyway.

 

 

 

 

 

                                                                   Nu !

 

                                                           Denna starten blev perfekt  Anette !

                                                              Efter en lyckad start är man så glad !

                                                      Holger Sundberg släpper ………..?

                                                              En Tempo II flugen av Martti Bogdanoff

                                                         “Fly baby fly” Lars Ljungberg startande sin egenkonstruerade Wakefield.

                                                             Åke kollar starten.

                                                           Resultatet av byggandet och trimmandet  är tävlingsstarten. Nu gäller det och bilden illustrerar

                                                           väl den förväntan, koncentration och spänning som präglar piloten.

                                                           Nödvändiga attribut är kikare och tersur.

                                                            En finländsk mästerbyggare, Markku  drar upp sin modell i karakteristisk stil. Detta vill jag säga är vägvinnande kliv !

                                                          Tävlingens vackraste modell enligt min åsikt. Ett mästerverk.

                                                         Nej, kroppen är inte  en gjuten plastkropp.

                                                         Den är av lindträ !!

                                                          Är det någon som kan bygga dessa vingarna…..?Se på konfigurationen och föreställ er planeringen och arbetet

                                                         som krävs för att de ska bli korrekt byggda och med rätta vinklar…..

                                                          Det vackraste planet på tävlingen.

                                                            Mekanik 1. Kurvroder.

                                                          Mekanik 2. Kurvroder. Plastskruven ställer in vinkeln på rodret efter urkoppling.

                                                             Per Nilsson filosoferar

                                                          SMOS patenterade vindoberoende startbord för bland annat Wakefieldmodeller.

                                                           Modern Wakefieldmodell, fast från sent 50-tal.

 

                                                        “Fjantomen” Ja modellen heter så inte piloten. Piloten heter Einar Håkansson

                                                           Ronald Borg hjälper til att släppa.

 

 

                                                            “Ser bra ut. Blir en max” undrar Holger Sundberg!

                                                        Ingemar Knif släpper Markkus kärra.

                                                            En Wakefield flugen av Lars Ljungberg på väg ner.

 

                                                        Modellen byggd i material tillgängligt under kriget i FInland. Det vill säga en konstruktion i furulist, lind, plywood och

                                                       klädd med gråpapper. Om den flög….? Givetvis. Modellen en S-II:a

 

 

 

[nggallery id=87]

 

Sten Persson Old Timer SM i Rinkaby 2012 from mats strömberg on Vimeo.

Sten Persson flyger J34 Hawker Hunter Rinkaby OldTimer SM 20121 from mats strömberg on Vimeo.

mats

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKT MÄSTERSKAP FÖR FRIFLYGANDE OLDTIMERMODELLER 2(3)

 

….och här är bilder från lördagens tävlingar.

 

Som gynnades av pefekt friflygväder. Det vill säga lite vind och bra termik.  Bättre kunde det inte ha blivit och skulle vi gjort propaganda för Oldtimerflyget så var detta dagen D.

Som ovan lägger jag inga kommentarer, utan intresserade ser vad det föreställer. Jag har video från tävlingarna och de laddar jag upp sen, när jag får mer energi……..

Så luta dig tillbaka och dröm om flyg när du kollar bilderna !

 

                                                           Ingvar Nilsson demonstrerar stuntflygning

                                                            Aero-Torpille = Luft torpeden.

                                                            Läs här om den: http://www.ctie.monash.edu.au/hargrave/tatin.html

                                                            Me-109…….

                                                             Ett konstverk !

                                                            Brukar det vara så här många deltagare på en rc-tävling ????

                                                              Minimoa, enligt min synpunkt ett av de vackraste segelplanen.

                                                              Läs här: http://en.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6ppingen_G%C3%B6_3

 

                                                           En liten tromb orsakad av termik, lyfte iväg sekretariatets papper för den statiska bedömningen.

                                                          Tursamt att inga modeller följde med, för papperen åkte upp i molnbasen….. 

                                                                                   …modellflyg…

                                                                            Kurt Strömdahl släpper en av sina välbyggda och välflygande modeller.

                                                                                  Modernare Wakefield.

                                                                                                     Nu !

 

                                                              En Tern en av många modeller byggd från byggsats ursprungligen från Truedsson i Malmö.

                                                          En S-1 Sappo.

                                                            En Thermal Bagger startas av Gunnar Wivardsson

 

 

                                                          Sten Perssons HiFly. Flög 4 minuter utan timer och termik, landade 200 m från startplatsen.

 

                                                            Som synes…..ingen vind så man blåser bort.

                                                             Jan-Erik Andesrsson släpper Amigos

 

                                                            Åke Gustavssons Korda-C

                                                            Kurt Strömdahls Korda-C

                                                           Cloud Tramp flugen av Ingvar Nilsson

                                                           Bedömning av friflygande skalamodeller.

 

 

                                                           Sten mekar motor.

 

                                                            En modern Wakefieldmodell.

 

                                                             Karl-Eriks Wakefieldmodell som heter Prometeus

                                                              Gunnar vevar

                                                            Sven-Olof Pontan med sin TwinPusher

 

                                                        Sten Perssons Desoutter Mk 1. En mycket vacker modell, som hade flygegenskaper som originalets.

                                                        Det finns fortfarande en fullskala autentisk bevarad som är luftvärdig. Jag sa till Sten att det vet i tusan

                                                        om jag skulle vågat släppa iväg en så fin modell som denna……tänk om den hade haft rc-utrustning……

                                                        Här kan du läsa om planet:

                                                        http://www.koolhoven.com/reconstruction/desoutter-mk1/

                                                           Tomas Johansson Thulinjagare. Eldriven friflygande.

                                                             En twinpusher. Jo den flyger åt höger !

                                                           Sven-Olof borg startar sin Calypso Major med assistans av dottern Anette.

                                                          Göran Larssons GL-58

                                                              Sista starten för Stens  Kalle Glader med hjälp av Pär. Sedermera efter landning åt korna upp delar av vingen…

                                                            Zappo

 

                                                         Freddie Dahlstrands Zamba släpps av Kjell Lindqvist.

 

 

 

                                                            Sten Perssons J34 Hawker Hunter, ett litet mästerverk.

 

                                                           Sten Persson glad.

      Andreas modell en S-1, heter Doofa uppbyggd pinnamodell som vann klass S-1.

                                                          Sven-Olof och Anette.

                                                               En Amigos

                                                        En klass-C modell som heter EO-7 flugen Ole Torgerson från Norge.

                                                            Kurt Strömdahl

[nggallery id=86]

mats

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKT MÄSTERSKAP FÖR FRIFLYGANDE OLDTIMERMODELLER 1(3)

 

avverkades i helgen nere på Rinkabyfältet utanför Kristianstad.

 

 

 

 

      En skönhetsupplevelse från  Finland.

Till Rinkaby hade redan på fredagen ett stort antal deltagare kommit dels för SM och dels för att flyga en flyoff som var framflyttad från förra tävlingen som gick på Rinkaby.

Väderleksutsikterna var ljusa. En högtrycksrygg skulle under helgen växa in och ge stabilt väder med lite vind. Fredagen bjöd innan lunchen på ösregn och mulet väder. Men eftersom friflygarna har bra tumme med väderguden, blev vädret bra till tävlingsstarten på eftermiddagen. Ingen vind och termik. Visserligen svag termik men dock, bra luft som friflygare säger.

Tävlingen avverkades i fönstret med bra väder och i slutet på dagen kom en Gustfront med ösregn. Mycket dramatiskt skulle jag vilja säga.

Jag har tagit massor med bilder av alla tävlingsdagarna och lägger upp dessa här efter hand.

När jag kom hem hade Biosen gått åt pipan i min dator……..tur jag hade en bootdisk. Men det var svettiga minuter, för kan något gå riktigt fel så är det när man bränner om Biosen……..

Men det löste sig.

Här kommer bilderna i något så när kronologisk ordning. Jag lägger inga kommentarer, då alla upplever en bild olika. Efter bilderna på bloggen lägger  jag alla iordninggjorda bilder i ett galleri efteråt som vanligt.

Bilder på bloggen och i galleriet är ju i mycket små format vilket påverkar kvaliteten. Om någon vill ha en fullsizebild av något så maila eller ring så skickar jag.

Jag har också video från tävlingarna, men det får vänta. Jag måse redigera och ladda upp på Vimeo först.

Kommentarer och förklaringar är välkomna !

Detta inlägg handlar om fredagens tävlingar. Lördag och söndag kommer som nya inlägg. Hav tålamod !

Flicker flögs av Kjell Lindqvist

Om det är många deltagare i en OT-Tävling ? Jo det är det ! Bilden från fredagen. På lördagen var det dubbelt så många.

Lars-Erik Fridström

AH-20 flögs av Per Nilsson

A-2

      A-2

Göran Dacke flyger sin Zipper med motor Elfin-diesel från 40-talet.

  SE-52 från 1947 flögs av Sten.

                                                            Gummimotormodellen Korda-C

                                                           Finskt hantverk

                                                            Konstverk från Finland….Jovisst !

                                                          Gunnar Ågren Uppsala flyger sin Hu-10c en svensk Komet-Diesel från 1947.

                                                          Frede Hjul släpper Hans Nielsens HFN-27

                                                         Vinnaren i F-Klassen Kjell Lindqvist släpper sin Slicker.

                                                         Pär släpper Stens Mjölner

                                                             Inför Flyoff

Lars Larsson, Sven Landervik, Kurt Strömdahl och Sten Persson.

                                                          Två av våra finska bröder, som bägge har de mest välbyggda modeller  jag har sett nånsin.

                                                             Så här glad är man när man blivit Mästare !  Sten Persson med dramatisk bakgrund.

                                                            Att modellen heter “Mjölner”, är väl en naturlig följd, när man ser åskmolnsbakgrunden…….Mjölner

                                                            var ju åskguden Tors hammare, som ju alltid kom tillbaka till Tors hand, när han slungat iväg den

                                                            efter sina fiender.

                                               

                                                            En finsk mästerbyggare och flygare, nyss fyllda 80 !

                                                            En Gustfront närmar sig snabbt och den resulterade i skyfall under en kort stund.

Klicka på PicLens för att starta bildspel !

[nggallery id=84]

Resultaten från tävlingen kommer förhoppningsvis med sista bilderna från söndagen. Så om någon kunde maila mig resultatet kan jag presentera det……Min E-Post är: flyhigh(konstigt a)telia.com

mats

Kategorier
Okategoriserade

SVENSKT MÄSTERSKAP I OLDTIMERFLYG MED FRIFLYGANDE MODELLER

 

Avhålls nu på fredag, lördag och söndag

på Rinkabyfältet i Skåne utanför Kristianstad.

 

 

Foto: Pär Lundqvist

Här är utdrag ur inbjudan:

Oldtimer-SM 2012

Plats: Rinkabyfältet
Datum: fre 10, lör 11, sön 12 augusti 2012
Tävlingsklasser: alla – dvs A, B, C, D, Gint, S1, S2, S3, Sint, A1, A2, F-Klassisk och F-Nostalgi
I samband med SM hålls även en tävling i friflygskala.

Vägbeskrivning: I centrum av Rinkaby, väg 118 mellan Kristianstad och Åhus, finns en vägskylt “Rinkabyfältet”. Följ den här vägen ca 1 km tills du på höger sida ser den militära förläggningen. Tävlingsplatsen markeras på en tavla på höger sida av infarten till förläggningen. Inbjudan gäller självklart alla OT-flygare från hela Norden.

Tävlingsdagar och klasser:
Fredag: Klass A, A2, och F-klassisk. Samling 14:00 vid mäss B för utdelning av startkort och information. Tävlingen genomförs utan periodindelning mellan kl 14:30 – 19:30. Fly-off 19:45
Lördag: Klass B, C, F-nostalgi, S1, A1
Söndag: Klass D, Gint, S2, S3 och Sint

För lördag och söndag gäller följande:
Samling 9:00 vid mäss B för information och utdelning av startkort. Tävlingarna genomförs utan periodindelning mellan kl. 9:30-16:00, med fly-off kl 16:15.
Efter varje flygning vänligen lämna ditt startkort omgående till sekreteriatet för registrering. Utrustning/hjälpmedel för termikregistrering är ej tillåten. Linlängd 100 eller 50 meter avgörs av tävlingsledningen på tävlingsdagen. Kontroll av linlängd kan ske vid tävlingsplatsen. Tävlingsledningen har även rätt att ändra tider och tävlingsklasser beroende på vädersituation eller andra omständigheter. Skriv gärna ditt mobilnumer på dina modeller, och lämna även mobilnumret till sekreteriatet.

Årsmötet blir lördagen kl 18:00 i förläggningens matsal. Middag serveras i samma lokal strax efter mötets slut omkring 19:30. Frukost för lördag och söndag serveras också i samma lokal från kl 7:45.
Logi: Den militära förläggningen kan erbjuda Mäss B och C som har god standard (1,2 och 4-bäddsrum) och logementet (flerbäddsrum). Till logementet måste sänglinne och handduk tas med.
Kostnader per bädd och natt är för mäss B och C 150:- och för logementet 100:-. Frukost 85:- Middag 185:- Startavgift 65:- för första modellen, därefter 35:- per modell.
Anmälan görs på bifogad anmälningsblankett i Oldtimer 2-12. Utländska deltagare betalar avgiften på tävlingsplatsen i sekreteriatet i SEK och helst i jämna pengar.

Kontaktperson: Åke Gustavsson 0431-36 38 07, e-post: torekov-at-swipnet.se
För att undvika spamrobotar har inte @ i epost-adressen skrivits ut. Byt ut “-at-” mot @ så får du den rätta adressen

mats