Har man inget att prata om,

kan man ju alltid diskutera vädret.

 

 

På bilden ovan kan ni se karaktären på cirkulation av luft och
vad som utmärker zonerna.

För att förstå vad som bestämmer vårt väder måste vi se på
ett par grundläggande begrepp. Det första är vilka luftmassor
det finns på vårt klot. Börjar vi norr vid polen och går söderut
finner vi följande luftmassor:

Arktikluft-Polarluft-Tropikluft-Ekvatorialluft-tropikluft-polarluft-Antarktikluft.

Ni ser att vi har i princip 7 zoner med luftmassor.
Gränserna mellan luftmassorna är naturligtvis inte statiska
utan det finns alltid dynamik i vädret. Inom luftmassorna delas
dessa upp i kontinenttala massor och maritima massor. Alltså man
skiljer på polarluften över Nordsjön och polarluften över land.

Vi bor i polarluft. Varför det är så här, är ett resultat av solens
instrålningsvinkel mot jorden. Ja, ni vet ju att vid ekvatorn står
solen i zenit, det vill säga rakt upp kl 1200 på dagen.
Nu under den kalla årstiden på Höka står solen kl 1200 relativt
sett lågt över horisonten, vilket ju är orsaken till att vi inte kan
gå i badbyxor på fältet i november, för det är ju för kallt,
då solens instrålningsvinkel är ganska låg och därmed blir
det mindre energi som tillförs.

Mellan dessa olika luftmassor där händer det saker.
Temperaturskillnaderna, jordens rotation från , orsakar
tryckförändringar i luftmassorna, vilket ger upphov till vindar.

 

Ovan beskrivs huvudströmningen av luft på vårt klot.

En vindtyp som har stor påverkan på vårt klimat på fältet är jetströmmarna.
Jetströmmen är en kraftig vind som bildas i gränsskiktet mellan olika
tempererade luftmassor. Jetströmmen kan blåsa med upp till
350 km/timmen alltid från väster mot öster. Ni vet ju, att det går i
regel fortare att flyga från USA till Europa än tvärtom.
Det är just det faktum, att man utnyttjar jetströmmen.
Steve Fosset, ballongflygaren utnyttjade jetströmmarna,
när han skulle flyga runt jorden i en ballong.

Jetströmmen är inte som ett rakt band runt jorden,
utan den har en pulserande, oscillerande form som är dynamisk.

När vi har normalt väder, om det nu finns väder som är normalt,
då finns jetströmmen på vissa platser. Men om jetströmmen
flyttar på sig på grund av statiska förhållanden med trycken,
då kan det medföra, att vi får till exempel extremt regnigt eller
väldigt torrt.

Enkelt uttryck kan vi säga, att lågtryckens centrum följer
jetströmmen och därmed bestämmer jetströmmen i stort
om det ska regna mycket eller lite.

 

 

Jetström över Nordamerika.

Som ni vet finns det högtryck och lågtryck. Sammanhangen
inom meteorologin är oerhört komplexa, vilket vi lämnar
därhän i denna text.

Vad vi enkelt konstaterar, är att på norra halvklotet där vi bor,
roterar högtrycken medsols och lågtrycken motsols.
Kolla på tv-kartan så ser ni.

Orsaken att trycken roterar som de gör är jordens rotation
och Corioliseffekten bland annat. Coriolioseffekten?
Coriolis upptäckte att en linjär rörelse avböjdes  på grund
av jordens rotation.

Principbild på strömningen i ett högtryck och lågtryck
på norra halvklotet. På södra är det tvärtom.

 

Om ni tittar på en väderkarta, ser ni ,att man i ett lågtryck eller högtryck
ritar ut ISOBARER, En isobar är en linje som anger var lufttrycket
är lika stort. Iso=Lika.

Om isobarerna ligger tätt, anger det att vi här kan förvänta kraftig vind.
Ligger isobarerna glest är det måttliga vindar.

Som jag skrev innan, är det ju skillnaden i tryck som anger vindens
styrka. Ett kraftigt högtryck över Centraleuropa  och ett lågtryck
som rör sig från Island österut ,det bäddar för mycket hårt väder.

Eftersom ett högtryck i Centraleuropa pumpar upp varm luft från
Atlanten medsols, kommer denna luft att möta kall luft från norr,
som lågtrycket motsols pumpar ner.Ni vet kallt och varmt,
då händer det saker och man får mycket kraftiga vindar av de
båda trycksystemen.

Om du vet ,att vi har ett lågtrycksläge och du står med ryggen
mot vinden,  då har du lågtryckets centrum till vänster.
Kan vara bra att veta.

Liten sammanfattning: Det som påverkar vårt väder är:

temperaturskillnader-tryckskillnader-solens höjd över
horisonten-hav eller land.

Fortsättning följer.