Kategorier
Hangflyg modell

EN DAG I RADEN ELLER…

 

 

 

 

…tänk om något oväntat sker.

 

 

 

 

 

 

Jag har ett flertal gånger hävdat,  att de enda som anser
sig kunna förutsäga
framtiden är journalister och politiker.

I någon mån kan vi räkna in meteorloger i samlingen, då
de också har att framsvärja postulat om framtidens väder.

För egen del, med det aktiva liv jag försöker leva för att
skaffa mig positiva upplevelser, händer ofta det oväntade
som ett resultat av mina göranden. Det må handla om
modellflygeri
eller mina strövtåg i naturen.

Ofta…sker det något oväntat, vilket naturligtvis sätter krydda
på min tillvaro och gör den
intressantare och för mig i alla fall
meningsfull.

Jag tog en mycket lätt segelmodell, 400 gram
och åkte tidigt på morgonen och flög hang nere vid Tjärby.

Härligt väder med 2-3 m västlig vind, vilket är perfekt för detta
inlandshang.

Det borde,  trots svag vind,  att gå fint att kana på hanget
och invänta 
blåsor, som kom rullande över åkrarna och
vilka löste ut mot hangkanten.

Jag gick fram till kanten kollade att allt fungerade på modellen
och kastade
ut, för att omedelbart se min lätta modell pitcha upp
och hamna i en looping…på grund av att höjdrodret stod uppåt.

Varför det stod uppåt ? Det hade fått sig en smäll i bilen och oket
på servot
hade kuggat över.

Jag lät modellen loopa ett varv och hade den sen under kontroll,
men då var jag mitt över kronan på eken, så jag kunde inte komma
framåt då min höjd över trädet var 5 cm.

Under och efter modellens eleganta looping drev drev den bakåt
och lade sig
elegant tillrätta som en gammal trött örn längst upp
i en av de gamla ekarna vid hanget.

Förstå läget för mig. Jätteflygsugen, fina flygförutsättningar.
Allt detta drömmar som jag insåg sakta
krossades , då jag studerade
min i trädkronan häckande segelmodell…

Ok, landat i träd har jag gjort många gånger. Det sker,  då man
flyger under
kärva förhållanden eller om jag slarvat med
förberedelserna.
Inget att gnälla
över.

Problemet var enkelt att definiera: Hur får jag ner modellen ?
Det var gamla ekar,  som saknar
grenar nertill så klättra upp
var uteslutet.

Modellen satt perfekt inkilad och låst i grenverket, vilket sa
mig, att detta blir inte lätt att lösa.

Min uppfattning var,  att antingen låta den sitta och låta den
blåsa ner så småningom,
med de risker det kan medföra för
skador.

Eller så skulle jag försöka få ner den med ett kastlod och lina.
Jag hade inget kastlod och jag hade ingen lina.

Goda råd var inte dyra, men det stod  få möjligheter till buds.
Jag beslöt att
försöka åstadkomma något redskap, som kunde få
ner modellen, utan att skada dess mycket spröda konstruktion.

Vad hade jag i bilen som kunde tjänstgöra som lina ?
Tursamt nog,  hade jag
besökt Biltema och köpt 4 rullar eltejp.
Således drog jag ut 15 m tejp, vars ena 
ände jag fäste i ett träd.

Nu kom en innovativ ide, då jag tog fram min Ava jag hade i bilen.
Här fäster jag  tejpen i propellern och körde försiktigt igång motorn
och kunde
på det eleganta sättet spinna tejpen,  så den blev aningen
lik ett spunnet rep.
Dessutom blev den
starkare. Utrustad med detta hjälpmedel i vars
ände jag fäst en plastflaska fylld med lite sten, 
gick jag bort till
eken och skulle försöka fippla ner modellen utan för mycket skador.

Efter en mängd försök  fick jag linan,  där jag ville ha den och
genom ett fantasirikt manipulerande, 
fick jag modellen att rasa
ner… 1 meter.
Där den satte sig fast ännu värre än förut.

Hur som helst, efter 1.5 timmas idogt arbete fick jag med hjälp
av lite hopskarvade
grenar, min tejplina och flaskan  petat och
draget ner modellen.

Den kom ner med en enda skada,  vilket var ett litet hål i
stabben.

Så det var bara att kolla allt och  kasta ut igen och det resulterade
i en lång flygning på hanget. Vinden var svag men termiken var
stark.
Modellen flyger mycket bra om än något instabilt, då den är så
känslig för turbulens.

Det gick förvånansvärt lätt att gneta upp sig till vad jag anser
säker höjd. Sen var det bara att sätta sig lutad mot en av gravstenarna
på Litorinavallen vid kyrkan i Tjärby och bekvämt flyga.

Kom sen inte säg,  att inget händer,  då jag är ute med mina modeller.

Det känns mycket belåtet och på något sätt belönande,
att kunna åka hem
med en, vad som kunde vara en förlorad
modell liggande hel i bagaget !

Vid hemkomsten filosoferade jag,  att nu händer inte mer i dag..
tills en kvinna ringde och frågade, 
om jag kunde hjälpa henne
med hennes mobiltelefon.

Inte för jag är expert på androider, men man vill vara hjälpsam.

Jag högg i sten. Problemet var att hennes dokumentation över
telefonen  icke existerade !

Hon hade tre olika e-postprogram och operatörer.

Ingen av dessa anslutningar hade hon sparat lösenordet till..
Vad gör man ?

Hennes Facebooksida kunde hon inte logga in på,  då hon inte
noterat lösenordet. Att få tillbaka lösenordet är inte helt enkelt.

Hon bad mig para ihop telefonen med hennes wifi hemma.
Just precis, hon
hade inte noterat lösenordet till sitt nätverk,
vilket medförde ett febrilt letande efter lösenord i en kökslåda
med diverse lappar.

Hennes telefon 2 år gammal och   hon hade inga Pin- eller
PUK-koder noterade.

Kul om hon stänger av sin telefon och ska logga in på den igen….

Jag frågar,  vad hon gjort med telefonen och hon berättade,
att goda vänner
hade hjälpt henne med allt.. Håhåjaja.

Jag höll på i en timma, sen sa jag stopp.  Jag återkommer
med min laptopdator i morgon, 
så vi kan använda den
för att fixa nytt lösenord till hotmail.

Här ska du höra vad jag gjorde dagen efter för att försöka
komma
åt lösenordet till hennes Facebookkonto:

Jag gick hem till henne med en av mina laptopdatorer.

Där jag försökte logga in på hennes hotmail-konto eftersom hon
angivit ett Hotmail-konto i samband med reggningen hos FB.

Men eftersom hon inte hade lösenordet till sin Hotmail,
var detta
problem nummer ett. Jag kunde inte logga in på
hennes Hotmailkonto.

Klickade i att jag blivit av med lösenordet och angav min
e-postadress som arbetsadress under recoveryprocessen.
Fortsatte och ombads fylla i personliga detaljer för
kontoinnehavaren av Hotmail-kontot.

Dock vid sista frågan som skulle underlätta autenticeringen,
hade hon glömt den väsentliga uppgiften, vem som var
hennes bästa barndomsvän…

Detta innebär,  enligt Microsoft, att hon får vänta en vecka på
validering av hennes behörighet och identitet. Så om en vecka
får hon möjlighet att gå vidare och få ett nytt lösenord, så hon
kan logga in på Hotmail.

Men det är inte slut med det  än. När hon kommer in på sitt
mailkonto, kan vi försöka få tag i ett nytt lösenord till Facebook-
kontot. Det vet jag är krångligt.

Du får hålla med om, att det är enklare att skriva upp lösenorden
och användarnamnen i en anteckningsbok eller ?

Vi får se hur det går. Bäst att generalresetta  kanske.

Ja käre läsare, sådan var min torsdag,  då inget egentligen skulle hända…

Alla bilder mobius.

 

Min lilla seglare 390 gram…

Vikten på modellen 390 gram

Som ville häcka längst uppe i ekens krona…

Med lite improvisering fick jag ner modellen.

Den gamle och eken…

Tjärbyhanget.

En vacker plats

Kategorier
Kuriösa modellflyghistorier

SÄG INTE ATT INGET HÄNDER, DÅ JAG MODELLFLYGER…

 

 

 

 

 

För mig tycks alltid nåt oväntat hända…

 

 

 

 

 

 

4-05-_dsc2760

 

 

 

Som till exempel i går, då jag var med en kompis för att bese en
jordbruksfastighet.

Innan vi kom fram till gården,  sa han,  att jag  kan parkera vid
vägkanten om jag vill flyga.

Det hör till saken,  att det var utomordentligt fint termikväder,  där vi var.

Temperatur ca 21 grader, sol och 3/8 Cu i skyn. Vinden var Noll (0).

Så jag svängde av vägen lite och enligt Murphys Lag sluttade vägrenen
brant, så 
min bil hängde sig på tvärbalken i fronten… Vi kunde inte få
bort den med handkraft,
men nu är det så,  att på landsbygden används
något som kallas traktorer. Så Bengt
knatade iväg och hämtade en
traktor med en skogskran.

Sen var det enkel match att fästa bogseröglan och vinscha upp bilen….
trodde jag.

Det gäller ju först att få dit den gängade öglan. Jag märkte,
då jag efter viss möda lokaliserat
uttaget för den,  att den gick inte att
skruva in…Bengt och jag kom samtidigt på att,

tänk om den är gängad åt andra hållet ?  Visst det var den. Sen var det enkelt.
Hans trogna Massey Ferguson drog upp min bil på nolltid.

Problem nummer  ett fixat.

Efter vi utfört vårt ärende,  skulle jag flyga igen, eftersom vi hade tid
och flygvädret 
var så makalöst fint. Vi åkte ut på en av hans vallar
och jag startade min Ava.

Problemet var inte starten, utan det var landningen. Fältet var bevakat
av två
kraftledningar och två skogsridåer.

Nåväl, efter en god stund i termiken skulle jag landa. Jag sa till
mitt sällskap
att det är svårt att bedöma höjd och avstånd på en modell
fast jag sa,  att jag är ganska van att bedöma…
Jag hade jag planerat
komma in på en baslinje i höjd med skogskanten
åkande med full aerodynamisk
broms och för att sen på finalen kunna
klämma ner modellen på vallen.

Allt var lugnt och enligt plan…tills min HyperAva lugnt lade sig tillrätta
på två grantoppar ! Ganska pinsamt,  då jag just skrutit med min
förmåga att
uppskatta avstånd…

Detta var dagens problem nummer 2.
Jag sa, att detta fixar vi enkelt, jag klättrar upp. Men då vi kom till granet,
såg vi, 
att träden var minst 15 m höga och såg ut som flaggstänger.
Alltså inga grenar
jag kunde klättra på. Skulle jag komma upp krävdes
en lång stege.

Alltså beslöt vi,  att än en gång hämta traktor och vagn. Vagnen lastad
med en lång stege
som vi tyckte, en flagglina och en 5 m lång klen bräda,
som det var meningen 
jag skulle ”peta” med,  då jag stod längst upp
på stegen.

Vi monterade stegen, reste den och jag klättrade upp, bara för att
konstatera vi hade behövt
minst 5 m stege ytterligare.

Modellen låg löst vilande på två grantoppar. HypeAva har ju 4 m spv,
så den är ganska
stor.
Jag tog flagglinan klättrade upp i ena granen med hjälp av ca 10 m stege
och fäste linan runt stammen.
Sen drog jag ut linan till traktorn och
fäste linan i traktorkranens krok.

Bengt tog hem på kranens wire och det knakade i träden.
Emellertid så töjde sig flagglinan,
så vi beslöt att dra krok med wire
direkt till trädet.

Men då Bengt släppte pressen på trädet,  märkte vi att det
rasslade uppe  i grantoppen.

Jag sa spänn en gång till och släpp sen. Det gjorde han och min Ava
rasslade ner mot marken.

Stor glädje naturligtvis. jag sprang bort till modellen och kollade skicket.

Jag befarade ju klädselskador,  då den ramlade ner flankerad av torra
spetsiga grangrenar.

Den enda skadan uppstod,  då det slog ner på vingspetsen. Vingspetsen
fick en liten skada,
som är lättlagad. Jag måste klä om ca 15 cm, sen är
det bara att flyga igen.

Ännu en gång bevisade Massey-Ferguson med skogskran sitt värde
för en modellflygare !

Hade vi inte haft traktorn,  vet jag uppriktigt sagt inte,  hur jag skulle
fått ner min Ava.

Nu blev det kraftiga vindar dagen efter, så troligtvis hade den blåst ner.

Det jag ska minnas av denna dagen,  är ju att jag ska inte glömma att
medföra en traktor med
kran,  då jag ska flyga på nya platser…både för
att bärga bilar och modeller.

Men härlig flygning fick jag i alla fulla fall !

Lite bilder blev det

1-01-_dsc2737

Ett idiotiskt ställe att fastna på…fullständigt onödigt.

2-02-_dsc2747

Kavalleriet på väg med undsättning

3-04-_dsc2757

Bengts gamla Massey Ferguson

5-07-_dsc2774

Utan denna gamla kran hade inte dagen blivit vad den blev !

6-08-_dsc2781

Kopplat och klart.

7-09-_dsc2792

Klart.

8-10-_dsc2797

…och traktorn ställdes in för denna dagen…trodde vi ja !

01-_dsc2834

Fältet där jag skulle landat. 100 m långt. Till vänster kraftledningen,
rakt fram granridån och till höger en likadan granridå. Så åkern var välbevakad !
Ser ni granarna bakom traktorn ? 15-16 m höga utan grenar !

DCIM211GOPRO

Bengt förbereder traktorn för ännu en insats.

DCIM211GOPRO

Som sagt, en traktor med skogskran utrustad med 30 m wire
bör ingå hos varje termikflygares basutrustning…

DCIM207GOPRO

När modellen låg i grantopparna startade jag min Gopro med ifånen,
så så här såg det ut då jag topplandat…

DCIM210GOPRO

Här börjar nedfarten för min gamla HyperAva…

DCIM210GOPRO

…allt dokumenterat av min gopro…

DCIM210GOPRO

…nedåt går det…

DCIM210GOPRO

..ganska lugnt och försiktigt…

DCIM210GOPRO

           …snart…

DCIM210GOPRO

Där satt modellen efter en ganska långsam nedramling från granarna…

14-_dsc2817

Ni ser att granarna var höga !

15-_dsc2832

Traktorn lastas slutligen i kvällssolen  för denna dagen !

Kom inte och säg att termikflyg är händelselöst !