…modellflygkamrater från Finland som lämnat oss.
Jag har skrivit om Markku Tähkäpää förut och
uttalat min beundran, för hans förmåga att bygga.
Här kommer ännu ett bidrag med bilder på Markkus
modeller.
Han har under sin 70 år långa karriär som modellflygare
byggt ett stort antal .
För 10 år sedan gjorde en finsk tidning ett reportage om
honom och då lade Markku ut 200 flygplan på en fotbollsplan…
Sista gången jag träffade Markku var 2018 nere i Bollerup
på SM i OT friflyg.
Markku kom till tävlingarna med sin flygkompis Matti Pyykkö,
som assisterade vid flygningarna.
Markku byggde sin “Mara” 1999-2000
Jag pratade med Markku om bland annat hans “Mara”,
som var byggd med en vacker intarsiainläggning i D-boxen.
På min fråga varför intarsiabitarna var ilagda
med fibrerna åt olika håll, sa han, att det var för att inte
vingen skulle slå sig. Men också att det skulle det vara fint.
Han var i högsta grad en estet, då det gäller modellbygge.
Han hade flera modeller, där han format en kropp ur en
massiv bit asp !
Vem skulle göra det i dag ?
Här är ett bildspel, som är värt att se för att få en uppfattning
om Markkus produktion av modeller.
Luta dig bakåt och njut !
Markku Tähkäpää
1932 – 2019
Modellflygaren och byggaren Markku Tähkäpää född
1932 avled oväntat i juni 2019, i följderna av en sjukdom.
Markku var friflygare i själen och fick sin största framgång
1959, då det finska laget vann VM i friflyg/segel.
Markku utsågs 1959 till Årets Idrottsman i Finland.
Markkus styrka var att konstruera och bygga modeller,
som präglades av nytänkande och djärva idéer.
Markku kunde, om han inte var nöjd med sin modell
genast, på kort tid bygga en ny.
Det tog honom kanske en vecka, medan det för andra
tog en månad.
Markku byggde sina modeller grundat på sina erfarenheter.
Han var inte speciellt intresserad av teorier, utan han
prövade sig fram.
Markku var snickare i grunden, men det sades han bytte
yrke, till brevbärare för att få mer tid för byggandet och
flygandet.
Ett av Markkus intresse var att undervisa och få ungdomen
till att bli modellflygare.
Han var aktiv i modellflygklubben ”Flugan” redan på 40-talet.
I Åbo domkyrka fanns lokaler där modellflygare samlades
under Markkus ledning.
Han var alltid närvarande och kunde hjälpa och sporra nyblivna
modellflygare, så de kunde göra sitt bästa.
Markku betraktade det som sin huvuduppgift att lära och
entusiasmera nya unga modellflygare.
Markkus modeller enligt Matti Pyykkö:
Enligt min mening är Markkus träarbete lika bra i dag som under
den gamla goda tiden.
Det som begränsar Markkus förmåga i friflyg i dag, kan vara
hans förmåga att springa upp modellen och att Markku
vid hans ålder inte har den snabba reaktion, som krävs av en
framgångsrik friflygare.
Markku har arbetet mycket med trämaterial.
Att bygga ett hus är inte svårt, men att bygga flygplan,
i synnerhet små modeller som flyger bra är inte lätt.
För mig som står som en åskådare och beundrare av
Markkus modeller, kan jag inte låta bli att presentera några
av Markkus byggen.
Det är oundvikligt, att jag måste visa några av hans modeller.
Matti Pyykkö skrev till mig:
Exakt antal av modeller han byggt, vet jag inte,
men när han dog, var det kanske 200 hundra
modeller kvar.
Den vackraste var kanske den första full-Ellipsi,
som han aldrig tävlade med och bara flög under goda
förhållanden i bra luft.
Skönheten ligger ju alltid i betraktarens öga.
De flesta av Markkus modeller innehöll väldigt fint
träarbete, lite överstyva efter min mening ( = tunga),
men de semireplikor av gamla fullskalaglidarna
han byggde var också väldigt fint utformade med
karvade kroppar av aspträd och med långa smala
trapetsvingar.
Kanske bäst flög hans A-2or under åren 1957 – 1965.
Man kan räkna med att Markku byggde minst 10 st
modeller per år. Under 70 år blir det minst 700 modeller,
eller hur?
Det är inte så lätt att skriva en minnesruna.
De flesta minnesrunor tenderar att bli kataloger,
om de vad personen gjorde och byggde, men
Markkus stora insats var som inspiratör och mentor
för nya modellflygare.
Ovanstående om Markku har jag fått av Matti Pyykkö,
som flög tillsammans med Markku under många år.
Här kommer de oundvikliga bilderna av Markku, som jag
tagit under OT tävlingar i Sverige.
Sitt ner och förundras !
Markku Tähkäpää sensommaren 2018 Bollerup
Finsk beslutsamhet och sisu.
Markku med sin modell och i bakgrunden hans stora amerikanska stationsvagn.
Markku byggde ofta stora segelmodeller.
Matti och Markku förbereder.
Matti släpper Markkus modell.
Markkus “KUHA” =gösen.
Ett av Markkus mästerverk, den flygande vingen “MARA”.
Som heter samma sak på svenska.
Men troligare är, att modellens namn är en diminutiv av namnet Markku.
Modellen byggd 1976 !
Bilden säger det mesta om begreppet modellflyg !
Hur många kan bygga så i dag ? Kolla den geodetiska uppbyggnaden av vingen.
Kolla intarsiaarbetet….fiberriktningen…
Kolla Markkus fina känsla för form på fenan ! Allt genomtänkt.
Modellen från 1943 piloten från 1932
Semiskala modell med kroppen formad av ett massivt stycke asp.
Först formades utsidan, därefter urholkade Markku insidan.
“MARA”
Han saknar inte ironi…
Europamästare i lag 1959
Ovanstående editerat i all hast.
Att vara friflygare i Sverige och i andra länder också förresten, det är inte lätt.
Som du vet, kräver en friflygande modell ytor, då den lever sitt eget liv i luften.
Du vet aldrig, hur en modell flyger med hänsyn taget till termik och vind.
Den kan hamna var som helst, speciellt om fusen inte funkar.
Att finna platser lämpliga för friflyg i Sverige, det är med förlov sagt svårt.
Det senaste dråpslaget var, då någon sorts korpral inom Fortifikationsverket
i sin allsmäktighet beslöt, att Rinkabyfältet inte fick användas för modellflyg.
Jag vet att intensiva försök har pågått för att få häva förbudet. Men en korpral
är ju trots allt en korpral…med makt.
Fast Allemansrätten råder väl också på Rinkabyfältet…?
Därför får friflygarna improvisera. SM för friflygande OT-modeller kommer
att avhållas vid Bollerup. Vi har varit där förut, tack vare vår ordförande
i SMOS, Bo-Eskils goda kontakter med markägarna.
Fram till dess får vi nöja oss med bilder från förr, då vi kunde utöva hobbyn
på Rinkaby-fältet.
Bilderna visar Matti Pyykkö, som släpper mästerbyggarens Markku Tähkäpääs
modell på Rinkabyfältet. Kommentarer behövs inte.
Håll tillgodo, dröm dig bort och beundra finskt modellbyggande och flygande.
…kan få lite lindring för vår längtan efter sommar och tävlingar här.
Jag har ju utlovat mycket bilder från tävlingar med friflygande OT-modeller
och här kommer en ny bunta.
De är från Rinkaby utanför Kristianstad, vilket är ett av de få ställen
som finns,där det går att genomföra en friflygtävling.
Under de år jag följt OT-friflyg, har vi nästan alltid haft mycket tur med vädret.
Har det varit en dålig väderperiod, har vi ofta fått ett fönster med fint
väder just under tävlingsdagarna.
Hoppas det fortsätter så.
Nästa år hoppas vi också på många rc-flygare, som ställer upp i rc-klassen.
Så damma av din Blue Phoenix och delta i rc-segel.
Du kommer att träffa kompisar, som liksom du var aktiva redan på 70-talet
med sina radiostyrda segelkärror.
Kolla SMOS hemsida för information.
Ok, nog pratat, här kommer bilder i stort utan kommentarer.
Åk med tillbaka till sommaren !
Bilden ovan på Sten Persons Desoutter som just startat
…vad får den er att tänka på?
Själv ser jag en scen, där Antoine de Saint-Exupéry just
startat sitt plan i Marocko 1925 tidigt i gryningen på sin osäkra
solitära färd längs Afrikas nordvästkust för att leverera posten,
han hade som last.
Detta är en mycket läsvärd författare. Mest känd för boken:”Lille Prinsen“.
Alla hans böcker är mycket läsvärda.
Han deltog i andra världskriget, där han bland annat flög en P-38 Lightning,
som han blev nedskjuten i över Medelhavet söder om Frankrike av en Me-109
under en spaningsflygning.
Vraket hittades för 10 år sen och Antoines identitet blev bekräftad genom hans
armlänk och genom intervjuer med den tyske piloten.
Namnet på planet “L´INTRANSIGEANT” betyder ungefär
“Utan kompromiss, eller den kompromisslöse”.
En maskin från modellplansfabriken i Anderstorp.
…att det bara flyger så bra…
Ingen elektronik…bara fin mekanik.
Jag tycker denna bilden, på en friflygande segelmodell, på något sätt
illustrerar modellflygets förmåga, att attrahera ögat hos betraktaren.
Ingemar Knif… släpper en modell med, kan man säga, slank kropp…
Först i luften blir den vacker.
Piggybacking i blåsorna…
Japp Sten…nu går den…
Sten Persson just innan…
Kjell från Alingsås släpper sin F-knarr
Gesten på medhjälparen kan tolkas efter egen fantasi…
Pilot och tidtagare.
Lasse Larsson…
…drar upp i sin typiska stil…
Nestorn av friflyg i Norden, Markku Tähkäpää Finland.
Sten med sin Mjölner mot dramatisk sky på Rinkaby.
“Luft-torpeden”.
Det vackraste segelplanet nånsin…Minimoa. Konstruerat i Tyskland ca 1935.
Som ni kan se, inte lite gummi som behövs, om modellen ska flyga så länge som man önskar.
Gunnar släpper fri sin modell
Sträva mot stjärnorna…
Kurt startar. Jag har sagt det många gånger…
Kurt har alltid så välbyggda och välflygande modeller !
En fiskerulle och delar av ett metspö…
Ni ser att denna modell som tillhör Karl-Erik Widell,
tävlade redan 1958 på VM …det är nu 57 år sedan…
Rinkaby med dess depå av friflygentusiaster.
Tomas startar…
En vacker modell som flyger bra.
Twin Pusher, en osannolik flygmaskin…
Sten Person med sin utomordentligt fint flygande Desoutter.
Han hotar med att pensionera den, men jag har försökt
påverka honom att radiofiera modellen.