Kategorier
Naturbilder

EN UPPLEVELSE UNDER 3 MINUTER EN SENSOMMARDAG.

 

 

…lite vardagsdramatik under några ögonblick.

 

 

 

Som vanligt…var jag ute i naturen häromdan för att kolla ett av mina ställen för gula kantareller.

Efter svampäventyret, som gav magert resultat, körde jag en mindre väg mot hemmet.

Vid passagen av det halvöppna skogslandskapet passerade jag en inäga, där en ung rådjursget gick och nogsamt valde ut,  just de örter hon ville äta. Ett rådjur är mycket noga med, vad det äter. Dess matsmältning är ett förfinat instrument,  som kräver rätt sorts energi för att fungera.

Hon stod 200 m från vägen och jag tog fram kameran, för man kan ju aldrig veta vad som kunde ske.

Geten var retad av ett gäng fältkråkor, som ansåg rådjuret inkräktade på deras revir.

Var gång kråkorna sa till,  flyttade geten sig några meter, men betet för henne var lockande, så hon höll på sin rätt.

Dock så gav hon sig iväg och just då kom en svenskhare som blivit uppstött av kråkaktiviteten farande förbi på scenen.

Kråkorna riktade omedelbart uppmärksamheten på haren och körde bort den.

Kråkor är om man vill kalla det kloka djur, som har förmågan att samarbeta och skapa lösningar på problem. I synnerhet om de är kopplade till begreppet mat.

Längst ner i hagen gick ett par tranor i kvällsljuset och plockade godbitar.

I dikeskanten var det färgrika drivbänkar av sensommarblomster, som visar naturens överflöd.

Ingen dramatik så det skulle få rubrik i en kvällstidning, men för mig visade det naturens diversitet och hur allt hänger samman.

Inget är slumpmässigt.

Några ögonblick från en sensommaräng kommer här.

 

Den färgsprudlande dikeskanten.

Rådjursgeten i sin vackra rödbruna sommarpäls.

Kråkorna retar geten.

Ett rådjur är mycket vaksamt. Det har god syn på långt håll och mycket god hörsel.

Full koll.

Hon tar för sig av markens örter.

En fälthare hoppar upp…

.och blir stressad av kråkorna.

Herr och fru trana.

Kategorier
Naturbilder

VÄDERLÄGET…

 

 

 

 

 

 

…inte lockar det mig till modellflyg just nu.

 

 

 

 

 

 

Regnskurar och 8 grader varmt med frisk sydlig eller
sydvästlig vind…

Jag blir helst hemma med mina modeller då.

För att inte förgås av leda i virustider, åkte vi  en
sväng till
bygderna öster om Halmstad. Bara för att
komma ut lite.

Med på vår resa var mina kameror,  4 mopsar och
en kanna kaffe.

Mopsar är makalösa djur. Man kan stoppa in dem
i sina tygburar
i bilen. Sen hör man inte ett ljud mer
än en och annan  diskret
snarkning. Inga bekymmer.

VI passerade platser kända  av mig och hade för
avsikt att ta
linfärjan från Sunnanryd till Bolmsö.

Som vanligt grinade oturen oss i ögat. Färjan inställd
just denna
vecka.

Men jorden gick inte under för det,  utan vi körde
runt om och
fick fina naturupplevelser. Träden står
ju nu i sin skiraste
ljusgröna grönska och ger betraktaren
ett löfte om angenämare
tider.

Vi körde till Klerekull,  där det gick hundratals tranor
och betade
på de stora vallarna jämte mossen.

Tranor är imponerande djur inte bara utseende-
-mässigt, utan
de besitter till sin storlek oanade
röstresurser,  som hörs
kilometerlångt,  då de flyger.

Förutom tranor har det under en period funnits rikligt
med sångsvanar på platsen. Sångsvanen, gul näbb, tycks
ha stärkt sin
population kraftigt de sista åren, kanske på
bekostnad av sin släkting knölsvanen.

Det fanns eller hördes inga storspovar i området, vilket
jag aldrig
har upplevt tidigare.

Det fanns en enda tofsvipa.

Bristen på fåglar hänger kanske ihop med det kalla
vädret.

Vad vi såg många av,  var rådjur. De ser nu ganska
raddiga ut,
eftersom de skiftar från den gråaktiga vinterpälsen
till den
rödbruna sommarpälsen. Att de ser lite ankomna ut
nu och toviga,
beror på att de släpper underullen.

Under resan passerade vi många kalhyggen, eller
som skogsägarna
vill kalla det föryngringsytor.
Det ser hemskt ut.

På en plats jämte vägen i närheten av Simlångsdalen,
såg jag något
gult vid sidan av vägen vid en bäck.

Det var Gul Skunkkalla, en invasiv växt som fullständigt
tagit över biotopen. Här gäller det,  att
Länsstyrelsen Halland
agerar snabb

Jag mailade till länsstyrelsen och informerade med text
och bilder.

Ett djur med bra djurintelligens är kajan. Den ser dessutom
ganska rolig ut,  då den marscherar på gräsmattan.

Kolla bilderna så förstår du. Bilderna på tranorna är
tagna på ca 250 m avstånd.

Mina bilder är inte malda genom någon  PhotoShopkvarn.

Om du vill, så häng med på en rundtur.

 

Hus med fritt läge med behov av viss renovering…

Bilden blev mer verkningsfull i svart/vitt.

…och nu blir det trandans-vals-dekadens

 

Jag medger en tofsvipa ser lite malplacerad ut här…

 

 

…ett ystert dansskutt…

 

 

 

 

 

 

Två sångsvanar  under sista delen av finalen före  landningen.

Kom i min famn…

1777 hade man stabila vägskyltar…Observera att N skrivs omvänt.
Med texten: WägWisare. Wenster til Tiraholm och Hult.
Höger til Kronobergs Län 1777
Du kan se påverkan från latinet då bokstaven U skrivs V.

En rådjursbock  350 m bort under pälsbyte.

Rak i ryggen med fast blick. Som en marscherande soldat.

Den Gula SkunkKallan. Som ska utrotas,
då det är en
inkräktare i vår svenska fauna.

Jag är sömnig, jag vill hem…

 

Kategorier
Naturbilder

BRYTNINGSTID…

 

 

 

 

 

…är det nu i skarven mellan vår och försommar.

 

 

 

 

 

REC_4330

 

Den värsta yran bland djuren som utbryter  på våren
har lagt sig och fåglarna har väl i regel fått sin första kull.

Bland däggdjuren kommer rådjuren att kidda inom en vecka,
om man ska döma efter omfånget på getterna.

Kör man på skogsvägar, som jag gjorde i dag, då jag var och
kollade på jaktmarker, som jag fått möjlighet att jaga gratis på,
då måste man köra med fantasi och försiktighet.

Inte bara tycks det finnas mycket gott om rådjur, troligtvis som
ett resultat av den milda vintern, utan det finns också  vimsiga
fjolårskalvar av älgarna, som just är bortstötta av kon, eftersom
hon ska
kalva nu.

Det är ofta fjolårskalvar blir påkörda, då de ska över en väg.

Under min tripp i dag, vilken var tur och retur ca 50 km, såg
jag minst 15 rådjur, fast ingen älg.

Ett av rådjuren, en dräktig get, sprang över vägen just framför min bil,
men eftersom jag körde sakta, kunde jag bromsa och geten kunde fortsätta
in i skogen.

Låt mig säga, naturen just nu är vacker.

Denna första grönskan är nästan överväldigande för sinnena .

Synd,  den inte är tidlös. Men vi får vänta ett år…sen…

Härligt.

Som alltid när jag kör,  är min dashcam kopplad och den filmar framåt.

Bilderna på rådjuret har jag klippt från videon.

De andra bilderna är verkligen snapshots, då det gick fort att ta bilderna.

Så kvaliteten tekniskt inget vidare…

Men ändå, jag hoppas bilderna ger en känsla av, hur naturen är
just nu !

Så sov inte framför dumburken eller sitt hemma och scrolla YouTube…

…för då kan du inte uppleva,  det jag gjorde idag !

DSC00177

Grågässens ungar är redan stora

DSC00188

En inkräktare i vår fauna

DSC00226

En revirbock kom med sina två getter. Hornen bastklädda fortfarande,
men man se att bocken är kapital och kommer att få 6 taggar.

Färgen sommartid rödbrun, medan vinterpälsen är grå.

DSC00237

På en åker långt från min kamera gick en dräktig get och betade.
Man ser på kroppsformen hon är högdräktig.

DSC00270

Vid en mosse flög tre tranor upp.
De var också långt från min kamera. Cirka 150 meter så det blev som det blev.

DSC00279

Detta var de enda tranor jag såg idag.

DSC00283

DSC00316

De flög en km, för jag fann de på en åker en bit ifrån.

DSC00338

Men då jag skulle plåta, lyfte tranorna i motljuset…

REC_4328

Man kör längs en väg i godan ro då plötsligt…

REC_4328-012

…nått brunt dyker upp från höger…

REC_4328-001

…en ung dräktig get flyger i sitt stressade rörelsesätt…

REC_4328-014

…i två språng…

REC_4328-002

…över vägen…

REC_4328-005

…man kan se på förra bilden hon tvekar lite…

 

REC_4328-006

Så här ser min kamera det obeskuret.

REC_4328-007

…och nu…över.

REC_4330-002
Tycker ni inte att detta är en typiskt nordisk miljö ?

Som sagt, glöm inte klicka på “HD” för bästa kvalitet.